Författare Ämne: hieroglyfer  (läst 14595 gånger)

Utloggad Maynewal

  • Novis
  • Antal inlägg: 3
hieroglyfer
« skrivet: april 28, 2004, 11:05 »
här vill jag starta en diskussion där man kan diskutera den gamla egyptiska skriften hieroglyferna. så därför gör jag det nu.
"Money can't replace it, no memory can erase it and I know I'm never gonna find another one to compare."

Utloggad barzam

  • Medlem
  • Antal inlägg: 22
hieroglyfer
« Svar #1 skrivet: april 29, 2004, 01:28 »
Vad exakt vill du diskutera?

Utloggad Gorm

  • Administratör
  • Gode
  • Antal inlägg: 2 926
    • Arkeologiforum
hieroglyfer
« Svar #2 skrivet: maj 10, 2004, 21:33 »
Finns det möjligtvis någon litteratur där hireoglyfernas historia och betydelse tas upp? Har aldrig stött på någon men har å andra sidan inte letat så mycket.   :)
: iarþ : sal : rifna : uk : ubhimin :

Utloggad barzam

  • Medlem
  • Antal inlägg: 22
hieroglyfer
« Svar #3 skrivet: maj 10, 2004, 22:53 »
Jag saxar från NE:

"hieroglyfer (grek. hieroglyphiko´s, av hiero´s 'helig' och en bildning till gly´pha 'inrista'), benämning på den fornegyptiska bildskriften, ibland använd även om andra bildskrifter. De forna egypterna trodde att skriftens tecken var uppfunna av visdomsguden Thoth, den Ibishövdade. Tecknen betraktades som heliga, och detta berodde sannolikt på den fornegyptiska animismen, tron på att avbildningarna var besjälade och levde. När man läste fick man därför inte smyga sig på bilderna bakifrån. Då kunde den överraskade, avbildade getingen eller ormen sticka och hunden bita. Man skulle läsa framifrån och i riktning mot bilderna. Vissa farliga varelser kunde avbildas som defekta hieroglyfer, med halsen avskuren eller med en dolk instucken i kroppen. Eftersom egypterna hade uppfattningen att de tittade framåt när de blickade söderut, mot Nilens källor, kom de att uppleva solens dagliga gång som en rörelse från vänster till höger. Läsriktningen blev följaktligen den motsatta. Endast i enstaka fall kunde den vara en annan, och då var den påkallad av regeln för symmetri och jämvikt, dvs. Ma´t. Ett par fötter gående från höger till vänster betydde 'komma'. Vid förflyttning i motsatt riktning innebar samma tecken 'gå bort'. Kombinerade med varandra betydde de 'gå av och an'.

Hieroglyferna är ca 800 till antalet och representerar ord (logogram), stavelser och ljud samt determinativer. Ordtecken står för ett begrepp, ofta detsamma som tecknet föreställde; en svala för 'svala', en kruka med gående fötter för 'hämta', en solskiva för 'sol' eller 'dag'. Ibland fick ordtecknen en avledd betydelse. Begreppet 'liv' hette t.ex. ankh och var svårt att avbilda. Ett sandalband hette också ankh och avbildades som ett sådant. Sedan var det läsarens egen sak att avgöra huruvida man önskade varandra ett långt sandalband eller ett långt liv.

Ett ordtecken kunde kompletteras med stavelse- och ljudtecken, som kallas för indikatorer och komplement. Indikatorer stod framför ordtecknet och förvarnade om hur det skulle läsas. Komplement stod efter ordtecknet för att bekräfta den rätta läsningen. Slutligen kunde skrivningen av ett ord avslutas med ett determinativ, som bekräftade den rätta betydelsen av ordet. Determinativen var viktiga när det gällde att skilja mellan ord som hade olika betydelser men som uttalades på samma sätt.

Kalligrafin, dvs. skönskrivningen, följde bestämda regler, som eftersträvade att fylla fyrkanter. En fyrkant kunde fyllas med ett enda tecken, med två stående eller liggande rektangeltecken eller med fyra små kvadratiska tecken. Dessa rektangel- och kvardrattecken kunde kombineras så att de tillsammans fyllde en fyrkant. För detta syfte disponerade man olika teckenalternativ som uttryckte ett och samma ljudvärde.

De första hieroglyferna uppträder på gravstenar från omkr. 3 000 f.Kr. och användes för att uttrycka den avlidnes namn. Från samma tid härstammar också det omtvistade rebusliknande historiska budskapet på den s.k. Narmerpaletten. De sista hieroglyferna förekommer på 300-talet e.Kr., varefter de glömdes bort. En man som hette Horapollon försökte då skriva ned allting som han visste om dem. Hans verk, "Hieroglyphica", innehöll mycket verklig kunskap, men också feltolkningar. Jesuitpatern Athanasius Kircher (1602-1680) försökte, utgående från Horapollons verk, tyda hieroglyfernas gåta, men misslyckades. Konsten att skriva och läsa hieroglyfer upplevde en "törnrosasömn" som varade till år 1802, då den svenske diplomaten Johan David Åkerblad lyckades tyda orden för 'tempel', 'grek' och 'han' genom att jämföra texterna på den s.k. Rosettestenen, som fransmännen hade upptäckt i västra Nildeltat år 1798. På den fanns samma text skriven på tre olika sätt: med hieroglyfer, demotiska tecken och grekiska bokstäver.

Den som slutligen lyckades lösa hieroglyfernas gåta var Jean-François Champollion, som genom att jämföra ringarna, de s.k. kartuscherna, i hieroglyftexten med kunganamnet Ptolemees i den grekiska texten erhöll hieroglyferna för följande ljud: p, t, o, l, m, e, s. När han sedan på ett annat monument i en kartusch såg samma tecken i följande kombination: -leopX-X, kunde han dra slutsatsen, att X stod för vokalen a och att namnet inte kunde vara något annat än Kleopatra. På detta sätt gick Champollion vidare och kunde år 1827 publicera sin "Précis de la système hiéroglyphique" ('Sammanfattning av det hieroglyfiska systemet'), där han även berörde grammatikfrågor. Från detta år kunde de egyptiska monumenten presentera sig på sitt eget språk och egyptologin tog sin början."


2004-05-10 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=202736

Utloggad Reuterdahl

  • Moderator
  • Veteran
  • Antal inlägg: 796
  • Arkeolog, Länsstyrelsen i Östergötlands län
    • Testimony of the spade
En rekomendation
« Svar #4 skrivet: november 05, 2004, 04:52 »
Egyptens nycklar: jakten på hieroglyfernas gåta avLesley Adkins & Roy A Adkins från 2002.

Boken är en blandning av biografi och historisk faktabok. Framförallt berättar den om dechiffrerandet av de egyptiska hieroglyferna i allmänhet och om Jean-Francois Champollioni synnerhet. Men boken ger så mycket mer, den ger delar av den akademiska historien under 17-1800-talet. Den ger en bakgrund till språkforskning i allmänhet och Frankrike i synnerhet.

Mycket läsvärd i en ganska populär vetenskaplig förpackning.

/Magnus
Archaeology is taxes well spent!

Utloggad Kotten

  • Novis
  • Antal inlägg: 13
hieroglyfer
« Svar #5 skrivet: maj 30, 2005, 18:43 »
Egyptens nycklar är en mycket bra bok och som Reuterdahl sa så ger den mycket

Utloggad nefertiti

  • Medlem
  • Antal inlägg: 22
SV: hieroglyfer
« Svar #6 skrivet: maj 01, 2007, 16:12 »
då jag har 80 p i ämnet så vill jag gärna se att denna debatt föres nån annan som har samma kunskaper som jag ????
Man kan läsa fantastik kärlekspoesi, rättegångsprotokoll, affärskontrakt, personliga brev, otroliga religiösa texter där filosofin är väl genomtänkt man får en inblick i en tankevärld som är oehört komplicerad!
Sen är skriften otroligt vacker att bara titta på :) man blir glad !

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: hieroglyfer
« Svar #7 skrivet: maj 01, 2007, 18:54 »
Ju äldre desto bättre.

Utloggad nefertiti

  • Medlem
  • Antal inlägg: 22
SV: hieroglyfer
« Svar #8 skrivet: maj 01, 2007, 21:21 »
tackar :) förlänkarna
hjälp vad jag känner mig bitchig när jag läser mitt inlägg....:(

Utloggad Snille

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
SV: hieroglyfer
« Svar #9 skrivet: november 17, 2008, 15:55 »
På engelska finns en massa böcker som hieroglyfernas ursprung och hur man skall tolka dem. Kolla t.e.x denna lista:
http://www.amazon.com/s/ref=nb_ss_b_3_4?url=search-alias%3Dstripbooks&field-keywords=hieroglyphs&x=0&y=0&sprefix=hier

Det finns något för allla åldrar, nivåer och vinklar. Själv gillar jag "Reading Egyptian Art: A Hieroglyphic Guide to Ancient Egyptian Painting and Sculpture". Men jag har inte läst alla  :D

Eva

  • Gäst
SV: hieroglyfer
« Svar #10 skrivet: november 18, 2008, 18:50 »

Utloggad Erik2001

  • Novis
  • Antal inlägg: 1
SV: hieroglyfer
« Svar #11 skrivet: december 06, 2009, 22:14 »
Det finns gott om engelsk litteratur som tar upp det mesta om hieroglyfer och gamla Egypen, se t.ex. på referenserna på engelska Wikipedia.

    * Andrew Robinson (2007). Alphabets, Hieroglyphs and Pictograms, London: Thames & Hudson.
    * Angelika Rauch (1997). The Hieroglyph of Tradition, Fairleigh Dickinson Univ Press.
    * Douglas J (2007). Egypt and the Egyptians, UK: Cambridge University Press.
    * Janice Kamrin (2004) Ancient Egyptian Hieroglyphs: A Practical Guide. New York, Abrams


En nystartad sajt, med minimalt innehåll än så länge, med fokus på hieroglyfer är hieroglyfer.com.