Om volontärer och frivilliga på arkeologiska friluftmuseer

[Sven lagman]

Fotevikens Museum och Middelaldercentret i Danmark är mitt inne i ett större EU-projekt, AMAprof, som speciellt granskar organisationsformerna i Arkeologiska friluftsmuseer. Fokus är satt på hur man ser på och behandlar frågor som rör frivilliga och volontärers arbetsuppgifter. Just denna typ av museer attraherar ju många utifrån med intresse för historien vilka vill arbeta och deltaga praktiskt. Volontärbegreppet är samtidigt tämligen okänt i Sverige medan det i övriga museivärlden är väl etablerat.

Genom detta nära samarbete mellan två museer i två olika länder avslöjas en mängd skillnader i kultursyn. Alla har vi emellertid något att lära av varandra och under det år som projektet hittills varat har museerna korsbefruktat varandra på ett positivt sett.

Ett antal småfilmer har inspelats för att dokumentera organisation och pedagogik men också hur man hanterar många av de problem som ständigt dyker upp i relationer mellan museianställda och frivilliga.

Ni kan se några filmer här: http://www.fotevikensmuseum.se/art_100/viking_art128.htm

[Leif]

Studeras frågan ur ett arbetsmiljöperspektiv också? Dvs vilket ansvar har ett museum för en volontär som skadas på plats? För personal som uppbär anställning är det reglerat i lag, men för frivilliga är det lite mer prekärt...
Var går gränsen till svartarbete? Kan man ge volontärerna mat? Husrum?
Kan en volontär ställa krav?

Det är ett stort och intressant ämne. Bra att det studeras! Och jag antar att det ser väldigt olika ut i olika länder.

[Sven lagman]

Du har helt rätt Leif att det är ett intressant ämne som inte uppmärksammats speciellt mycket. Och det är bl.a. sådana här frågor som jag (och vi i hela arbetsgruppen) tycker är intressanta att väcka till liv. Bara mellan Sverige och Danmark (och många andra länder) går väldigt klara barriärer i dessa frågor. Handikappfrågan är t.ex. en sådan. Var går gränserna för tillgänglighet för handikappade frivilliga med moderna hjälpmedel i en återskapad miljö? Eftersom Foteviken har en klart formulerad definition på kultur (Kultur är kontakt mellan människor alla kategorier) skulle det vara helt främmande för oss att inte tillåta hjälpmedel även om den historiska bilden blir fel. I detta fallet har man en helt annan syn i flera andra länder.

Men trots denna vår inställning blir det ibland knepigt. Vi har t.ex. medvetet ökat bredden till vissa dörrar till vikingahusen så att en rullstolsbunden kan ta sig in men vi måste samtidigt ha höga trösklar eftersom dessa ingår i byggnadernas ursprungskonstruktion. Vi har heller inte rullstolsramper eftersom dessa helt skulle fördärva den historiska bilder. En i Byalaget i rullstolsbunden så här har vi en bra person att bolla problemen mellan.

[Adils]

Jag hyser förvisso stor sympati för de mer olyckligt lottade, men håller ändå med om att en rullstolsramp skulle kännas malplacerad i en dylik miljö. Härförleden läste jag en insändare i Dagens Nyheter, där man ondgjorde sig över att det inte fanns hissar och ramper på Gripsholms slott.....!  Men det där är väl egentligen en annan tråd.

[Leif]

Kulturarv och tillgänglighet är en inte helt enkel nöt att knäcka...