Författare Ämne: ".. a lot of what we have been taught in the past is complete bollocks"  (läst 6949 gånger)

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
Nya dateringstekniker ger ny kunskap om förhistoriska byggprojekt som Maiden Castle och Windmill Hill. Byggboom runt 3700 f.v.t.

"Their construction may have been sparked by a critical mass of population, power and goods to trade around 3700 BC. It's the Swinging Sixties, everything changes – new wealth, new goods."

http://www.guardian.co.uk/science/2011/jun/06/archaeology-dating-property-boom-3700bc


Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Bilden på Maiden Castle luras lite här, det är en hillfort och inte en causewayed enclosure. Vilket i och för sig framgår av att man i bildtexten säger "a causedway enclosure nearby". Själva det stora Maiden Castle är liksom de flesta hillforts i England daterade till förromersk järnålder.
En "causedway enclosure" är som regel en betydligt blygsammare sak, brukar vara ett antal koncentriska cirkelformade diken, avbrutna av radiella gångar, "causeways". De brukar dateras till en tidigare del av neolitikum i England, så tiden 3700 f.Kr. kan nog stämma rätt bra med vad man ansett tidigare.

Som vanligt tar man nog i lite för mycket när man säger att det är dags att rasera mycket av det man lärt sig tidigare i arkeologin. Oftast är det ett sådant påstående som i sig är "complete bollocks".

/Mats

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
Intressant länk!

Citera

Bayliss added: "We began by looking at the evidence from the causeway enclosures but then to get the story into which they fit, we ran every other carbon date taken for the period. What we found is that the spread of agriculture was far more rapid than we had believed.

"It took two centuries for agriculture to reach Cheltenham from London – and then just 50 years to get from Cheltenham to Aberdeen."

http://www.guardian.co.uk/science/2011/jun/06/archaeology-dating-property-boom-3700bc


1) Vilken betydelse (om nån) har en sådan uppgift på vår uppfattning av neolitiseringsprocessen i England?

2) Finns liknande spridningsmönster med samma hastighet (1-2 generationer) i andra delar av Eurasia?

3) Är neolitiseringen av England yngre än neolitiseringen av Danmark och Skandinaviska halvön? Enligt norska arkeologer finns rester av korn- och gräsodling öster om Oslofjorden som är 6900 år gamla.

http://www.arkeologiforum.no/forum/steinalder/norges-neolitisering/msg2321/#new


“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
Det finns exempel på både mycket snabb och mycket långsam (i stort sett avstannad) spridning av jordbruket i Europa, så jag tror inte att något egentligen överraskar längre. Det går väl inte att definiera någon "normal" spridningshastighet, men jag har för mig att när det gäller spridningen över det centraleuropeiska området, med den bandkeramiska kulturen, så kan man nästan skönja en våg från öster till väster med en viss hastighet i antal mil/sekel. Kommer inte ihåg några siffror, men processen varade väl c:a ett millenium mellan starten i östeuropa till "mål" i centrala Frankrike, man är väl då framme vid ungefär 5300 f.Kr.

Men sen gör ju spridningen halt i nära tusen år innan Skandinavien, de brittiska öarna och Bretagne övergår till jordbruk. Så mellan nordtyskland och Skåne skulle man kunna prata om en mycket långsam spridning under denna tid. När väl jordbruket, främst boskapsskötseln kanske, tas upp i Sydskandinavien c:a 4000 f.Kr. så verkar dock processen ha varit mycket snabb. Jag har för mig att stenålders-Micke (vart tog du vägen förresten? kom tillbaka, allt är förlåtet!   ;) ) skrev här för länge sedan att man kan se att tidsskillnaden mellan Skåne och Mälardalen vad gäller de första tecknen på jordbruk är bara 50 år eller så, alltså 1-2 generationer, ett snabbt förlopp som du efterfrågar, Boreas.

Enligt min uppfattning så är neolitiseringen i England snarast något yngre än i Skandinavien, men bara något hundratal år eller så.

Betr. de tidiga dateringarna från Oslofjorden så kan det ju vara så att man experimenterat på vissa håll tidigt, men utan att det sätter bestående avtryck i levnadsmönstret. För 6900 år sedan var ju som nämnts jordbruket känt i Nordtyskland, och det bör ha varit ett högst medvetet val av de mesolitiska befolkningarna i Sydskandinavien att fortsätta sitt gamla väl beprövade försörjningssätt av jagande/samlande. Eller att (som vid Oslofjorden?) kanske experimentera med delar av det neolitiska konceptet.

/Mats

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 554
Japan är ju ett bra exempel på extremt långsam, för att inte säga utebliven "neolitisering". Jomonkulturen var ju extremt tidig med keramik, redan under senglacial tid >12000 år sedan. Däremot behöll man en, visserligen bofast, jägar- och samlarekonomi till för bara ca 2500 år sedan då den risodlande Yayoi-kulturen dyker upp i sydvästra Japan och sedan successivt expanderar. Många anser för övrigt att Yayoi-kulturen är intrusiv och kom från Korea, men detta är politiskt känsligt i Japan.

Utloggad sockerfri

  • Stammis
  • Antal inlägg: 452
Det finns exempel på både mycket snabb och mycket långsam (i stort sett avstannad) spridning av jordbruket i Europa, så jag tror inte att något egentligen överraskar längre. Det går väl inte att definiera någon "normal" spridningshastighet, men jag har för mig att när det gäller spridningen över det centraleuropeiska området, med den bandkeramiska kulturen, så kan man nästan skönja en våg från öster till väster med en viss hastighet i antal mil/sekel. Kommer inte ihåg några siffror, men processen varade väl c:a ett millenium mellan starten i östeuropa till "mål" i centrala Frankrike, man är väl då framme vid ungefär 5300 f.Kr.

>5.6 km/år var spridningen (enligt Dolukhanov) från Ungern till Parisområdet för den bandkeramiska kulturen, fullt jämförtbart med hastigheten för typiska marina spridzoner. Detta är inte underligt då det framgår ganska tydligt att "bandkeramikerna" nyttjade Europas floder och gjorde grodhoppskolonisation.