Castor!
Svar #119
Ja, det tycks i alla fall ha förekommit en del kontakt mellan Gdanskbukten och Gotland. Omkring 7 500 romerska mynt har hittats på Gotland, vilket är nära 70 % av det totala antalet romerska mynt funna i Skandinavien. De flesta av de romerska mynten som hittats på Gotland torde ha förts dit från området vid Wisłas mynning. I Polen har mer än 60 000 romerska mynt påträffats. Troligtvis har förbindelserna mellan Gotland och Gdanskbukten följt två vägar; en västlig via Öland - Möre - Blekinge - Skåne - Bornholm - Pommern, och en östlig via Kurland (Lettland - Litauen). Bornholm utmärker sig också genom ett relativt stort antal romerska mynt (cirka 2 000 st).
Jag kan inte låta bli att fundera över hur många romerska (guld-) mynt, som smällts ned för att tillverka andra kända (guld-) föremål. Då kanske bilden ändras?
Din beskrivning förutsätter väl att man enbart rodde. Vi har visserligen inte hittat trämaterial från ett seglande skepp i Östersjön från tiden, men nordborna runt Östersjön är knappast idioter, utan borde ha uppsnappat seglingen redan under bronsålder m h t bilder i hällristningar. Emellertid menar jag att man inte bör beskriva seglingsleder, som om de följer kusterna. Kusterna är farliga av flera skäl. Dels blir skeppet synligt för potentiella pirater och dels kan en storm lättare blåsa in skeppet i farliga vatten (förlisning). Att vistas ute i öppen sjö är mindre farligt oavsett väder jämfört med angöringen till land.
Med detta synsätt borde inte en led nära kusterna upp mot Kurland vara särskilt attraktiv. Sandigt, långgrunt, strandrevlar, kuster utan "karaktär" (d v s svårt att hitta distinkta särskiljande punkter för att bestämma position, t ex en höjd, udde etc). Alternativet att färdas längs Östskandinaviens kuster verkar då tryggare med tanke på navigering (många distinkta uddar, öar etc), närmare till skyddade lägen, men mer riskfyllt med tanke på hot från pirater. Med utkik i masttopp och navigering enligt principen att sätt kurs från "klubb" till "klubb", så borde skeppen ligga mitt mellan Bornholm och antingen Skåne eller S Östersjökusten, väl utanför Torhamns Udde (varför skulle en lots inte känna till Utklippan eller Utlängan?), väl utanför Ölands S udde? När man har Ölands S udde i väst, så kan man i varje fall vid klart väder räkna med att se molnformationer över Gotland (om det är dit man skall).
Om resan företas i mansstarkt antal skepp (konvoj), så kan de hålla sig närmare land och ta vägen via Kalmar Sund och fram till 500-700 gick leden via sundet mellan N och S ön mot Gotland. Senare när sundet inte var farbart längre, så måste man runda Ölands N udde. Gotland angjordes via Karlsöarna.