Nya fynd i Gamla Uppsala

[Stenhög]

Jaha,

Spännande det här, men jag förstår inte varför de har hängt upp sig på det är en stolprad, 8 meter hög

Stolprad är helt klart en av de mest osannolika gissningarna. För det första, hur imponerande är en rad stolpar på en stor slätt? Kolla in närmaste telefonledning. Två, en dylik rad skulle se rätt sjavig ut efter första tjällossningen plus påföljande vårstorm.

Det är helt uppenbart en kostsam konstruktion byggd för att visa status och det är den fråga som arkeologerna ska undersöka, inte svamla om 'kultiska' hit och dit.

Sen, c-14 dateringarna är ju verkligen förvånande. Visst, de har återanvänt någon gammal konstruktion, men var hittade de över tusen år gammalt virke? Försök med det du, jag skulle vilja påstå att det är totalt omöjligt i dagsläget. Kontentan är att det tyder på en brutal kontinuitet bakåt i tiden i 500-talets Uppsala.

[AndreasE]

I en värld utan telefonledningar så hade kanske stolprader mer av en "impact" så att säga. Lägg dessutom till att området runt Uppsala troligtvis var näst intill trädlöst så lär stolpraderna ha synts väl på långt håll.

Sen handlar väl tolkningen till sist om att man inte kan göra mer än att tolka de lämningar man har. I dagsläget (tidigt i analysarbetet) så har arkeologerna långa rader med resta stolpar utan tecken på tillhörande konstruktioner som skulle kunna tyda på att det handlar om pallisader eller någon annan sorts konstruktion. Det ligger förstås i arkeologins natur att det som fanns ovan mark inte längre finns kvar. Om stolparna var målade, karvade, sammanlänkade på något sätt - det vet vi helt enkelt inte i dagsläget, och lär dessutom aldrig få veta. Den enklaste rekonstruktionen, och den enda vi kan säkert belägga, är att det handlar om resta stolpar. Resten blir spekulationer.

Ja, dateringarna är förvånande. Kanske fanns det någon sorts tradition att bevara ovanligt grovt byggnadsvirke under lång tid, kanske genom att återanvända det i olika byggnader över generationer. I Östergötland så har man exempel på att taknocken i en medeltida kyrka fällts på 800-talet och troligtvis tidigare suttit i en vikingatida byggnad innan den användes i kyrkans tak.

[Stenhög]

I en värld utan telefonledningar så hade kanske stolprader mer av en "impact" så att säga. Lägg dessutom till att området runt Uppsala troligtvis var näst intill trädlöst så lär stolpraderna ha synts väl på långt håll.

Sen handlar väl tolkningen till sist om att man inte kan göra mer än att tolka de lämningar man har. I dagsläget (tidigt i analysarbetet) så har arkeologerna långa rader med resta stolpar utan tecken på tillhörande konstruktioner som skulle kunna tyda på att det handlar om pallisader eller någon annan sorts konstruktion. Det ligger förstås i arkeologins natur att det som fanns ovan mark inte längre finns kvar. Om stolparna var målade, karvade, sammanlänkade på något sätt - det vet vi helt enkelt inte i dagsläget, och lär dessutom aldrig få veta. Den enklaste rekonstruktionen, och den enda vi kan säkert belägga, är att det handlar om resta stolpar. Resten blir spekulationer.

Sant, men en hel del går faktiskt att utläsa genom att titta på fundamenten. De här killarna hade en mångtusenårig erfarenhet av träkonstruktioner och jag har svårt att se att försökt resa stolpar av döma av de få bilderna på hålen.

Ja, dateringarna är förvånande. Kanske fanns det någon sorts tradition att bevara ovanligt grovt byggnadsvirke under lång tid, kanske genom att återanvända det i olika byggnader över generationer. I Östergötland så har man exempel på att taknocken i en medeltida kyrka fällts på 800-talet och troligtvis tidigare suttit i en vikingatida byggnad innan den användes i kyrkans tak.

Se där. det trodde jag inte, men det belyser ändå lite av det konstiga i sammanhanget. Kristendomen och kyrkan har varit en stabil faktor i Sverige de senaste tusen åren och Östergötland är en relativt skyddad miljö vilket sannolikt har bidragit till att bevara en sådan gammal bjälke. Men hur kunde något liknande ske under järn- och bronsålderns Uppland?

[AndreasE]

Sant, men en hel del går faktiskt att utläsa genom att titta på fundamenten. De här killarna hade en mångtusenårig erfarenhet av träkonstruktioner och jag har svårt att se att försökt resa stolpar av döma av de få bilderna på hålen.

Vad är problemet med fundamenten? Många riktigt erfarna arkeologer har arbetat med stolpraderna och alla håller med om att det handlar om resta stolpar. I 20 stolphål finns dessutom rester av stolparna kvar. Jag har själv sett massor av bilder på stolphålen, samt vissa "live" och de är generellt sett klockrena exempel på stolphål, om än väldigt mycket större än normalt.

Se där. det trodde jag inte, men det belyser ändå lite av det konstiga i sammanhanget. Kristendomen och kyrkan har varit en stabil faktor i Sverige de senaste tusen åren och Östergötland är en relativt skyddad miljö vilket sannolikt har bidragit till att bevara en sådan gammal bjälke. Men hur kunde något liknande ske under järn- och bronsålderns Uppland?

Tja, bebyggelsen runt Gamla Uppsala är ganska stabil från mitten/slutet av bronsåldern fram till romersk järnålder/folkvandringstid med stora byar ute på lerslätterna runt Uppsalaåsen. Sedan sker en bebyggelseförändring där de stora byarna på åkermark läggs ner och de historiska bytomterna (däribland Gamla Uppsala) etableras eller förtätas. Ofta ligger generationer av långhus på i stort sett samma plats under mycket lång tid. När man river ett hus byggs i stort sett på en gång ett nytt på nästan samma plats. Andra hus stolpas om i flera generationer. Även gravfälten kan uppvisa mycket lång kontinuitet. Ett exempel som jag själv var med och undersökte på Uppsalaslätten var Inhåleskullen (rapporten finns i PDF-format), ett litet gravfält som använts regelbundet från yngre bronsålder till vikingatid.

[Carl Thomas]

AndreasE, vad jag kommit fram till är att man inte river en byggnad och bygger en ny på samma plats. Man bor i den gamla byggnaden medan man bygger en ny byggnad. När den är klar river man den gamla.

På samma sätt arbetar men i borgar. Man kan inte riva en mur dör att bygga en ny starkare mur på samma plts eftersom borgen under byggnadstiden inte kan försvara sig. Man byggde en ny mur, utanför den gamla muren, när den nya muren var klar till 2/3 delar reav man den vamla och använde dess stenar rill den sista tredjedelen. Då fungearde borgen som en borg med full kapacitet att försvara sig även under byggnadstiden.

Thomas

[AndreasE]

Nja, så enkelt är det inte. Det finns perioder då man i stort sett aldrig bygger ett nytt hus på samma plats. Då brukar man dessutom lämna resterna av det rivna huset synliga, nästan som en "husgrav". Men under andra perioder så bygger man definitivt om hus på samma plats. Ibland flyttas stolphålen någon meter, ibland ligger de nästan exakt på samma plats. Varje generation av hus behöver inte heller se exakt likadan ut, utan de förändras med tidens mode, behov och funktion.

Oftast så handlar det ju faktiskt inte om ensamgårdar, utan små byar. Det fanns alltså andra hus man kunde bo i medan man byggde sitt nya hus. Dessutom så bestod en gård under de flesta perioderna av mer än ett hus. Vad säger att man inte kunde flytta in i något av gårdshusen medan man byggde sitt nya boningshus? Alla hus var förstås inte heller boningshus. Ibland så var det hus med andra funktioner som byggdes om på samma plats som ett äldre hus hade stått på.

En agrar gård är inte en borg. Husen hade i sig begränsad försvarsfunktion. Det fanns ingen försvarsteknisk anledning att undvika att riva och bygga upp ett nytt hus på samma plats.

[Anders i Uppsala]

Kontinuiteten i stolpraden blir mindre märklig om man betänker att templet i skånska Uppåkra stod i flera upplagor byggda på varandra i flera hundra år fram till 900-talet, då det slutligen revs.

[AndreasE]

Bloggen berättar i sitt senaste inlägg om en del av en ringbrynja som hittats i en av gravarna som undersökts de senaste åren. Ringväv är ganska ovanligt och påträffas i kanske mindre än 1 av 100 vapengravar från järnåldern.

En väv av ringar

Det finns även en kort 3D-rekonstruktion av hallbyggnaden på Södra Platån på youtube:

3D-rekonstruktion av hallbyggnad

Det har dessutom utkommit en ny samling vetenskapliga artiklar om Gamla Uppsala som en del av forskningsprojektet Gamla Uppsala - Framväxten av ett mytiskt centrum:

We are happy to announce the release of a new book about Gamla Uppsala, partly funded by fundings from Gellerstedts fond/KVHAA, applied by the project. It is the result of articles written after a seminar arranged by ENES in 2011. The book is edited by O. Sundqvist and P. Vikstrand with contributions by J. Ljungkvist. Some articles are written by project members, presenting results and data from the work on the site. Here you can download the articles.

Gamla Uppsala före formationen – ett bidrag till centralplatsens genes (Gamla Uppsala before the formation - a contribution to the genesis of the central place) av Per Frölund & Hans Göthberg

Monumentaliseringen av Gamla Uppsala (The Monumentalization of Gamla Uppsala) av John Ljungkvist

Gamla Uppsala som förkristen kultplats: en översikt och en hypotes (Gamla Uppsala as a pre-Christian cult site: an overview and a hypothesis) av Olof Sundqvist

Kristna inslag i Gamla Uppsala och dess närområde (Christian elements in Gamla Uppsala and its neighborhood) av Anne-Sofie Gräslund

Namnet Uppsala (The Place-name Uppsala) av Per Vikstrand

Gamla Uppsala – på nytt (Gamla Uppsala – again) av Torun Zachrisson

Artiklarna går att läsa på projektets hemsida.

Seminariet som artiklarna bygger på hölls 2011, alltså innan de senaste årens exploateringsgrävningar.

[Ättelägg]

Funderat lite kring de järnspiraler man funnit vid hallen. De satt på utsidan om jag förstått det rätt och man kan fundera kring deras intryck om de varit spegelblanka - guldkedjan på Adams tempel? Likaså formen som påminner mig om ett stiliserat bockhuvud - symbol för Tor?

[Marty]

Spännande med Uppsala! Nu har vi 2 riktigt betydelsefulla centralplatser från förhistorien som är relativt väl undersökta, en i Skåne och en i Mälardalen. Verkar som storhögsmodet verkligen kan ha en tidigare fas i Norrland för att komma ner till Mälardalen på 500-talet. Modet finns även i Västergötland men försvinner mer söderut. Känns helt klart som något som är skilt från den vanliga hypotesen med Danmark/kontinenten som ursprung för nya idéer. Gudhem/Gudme tas in i diskussionen som likartade platser. Spännande med Uppsala och dess koppling till Ynglingar och Frej  medans Gudhem i sagan var Odens hem och där hans binamn var Gauta-Tyr..

[stakodder]

Kan man verkligen säga det? Är all storhögar i Sverige utgrävda?

[Marty]

Man kan väl säga vad man vill??

[stakodder]

Alrajt. Undrade bara hur säker man är.

[Boreas]

Spännande med Uppsala! Nu har vi 2 riktigt betydelsefulla centralplatser från förhistorien som är relativt väl undersökta, en i Skåne och en i Mälardalen. Verkar som storhögsmodet verkligen kan ha en tidigare fas i Norrland för att komma ner till Mälardalen på 500-talet. Modet finns även i Västergötland men försvinner mer söderut. Känns helt klart som något som är skilt från den vanliga hypotesen med Danmark/kontinenten som ursprung för nya idéer.

Visst är det intressant. Det kan även förklara varför Värmland - enligt Adam - tidigare styrdes från Hälsingland, häller än Götaland eller Svealand.

Traditionen att bygga gravhögar har oavsett satt stor prägel på det för-kristna Skandinavien:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,75.msg71054/topicseen.html#msg71054

Gudhem/Gudme tas in i diskussionen som likartade platser. Spännande med Uppsala och dess koppling till Ynglingar och Frej  medans Gudhem i sagan var Odens hem och där hans binamn var Gauta-Tyr.

Glöm nu inte att dom båda grunnlades av den samma Oden, pappan till den Tor som avtäcknas och beskrivs på Sparlösa-stenen, som "väktare av viet i Sibbe". Jmfr. Sibbesborg.

[Vetgirig]

Glöm nu inte att dom båda grunnlades av den samma Oden, pappan till den Tor som avtäcknas och beskrivs på Sparlösa-stenen, som "väktare av viet i Sibbe". Jmfr. Sibbesborg.

Sibbe omnämns på RÖK-stenen om jag minns rätt, inte Sparlösa.

[Marty]

Stakodder
Vet inte hus säker denna teori är eller var den kommer ifrån. Är rätt insnöad på VG men när man läser på lite så känns det som storhögsmodet under järnåldern är klart tidigare i Norrland än i Mälardalen. VG har i princip inga utgrävningar av storhögar och har dessutom samma gravmode under bronsåldern vilket gör frågan svårare här.
MVH/Marty

[Boreas]

Sibbe omnämns på RÖK-stenen om jag minns rätt, inte Sparlösa.

Tack för korrektur. Jag förväxlar dom två. Orsaken är att Sparlösa-stenen visar upp en "frygisk" ryttare (jmf. Mithras) - som vaktar en hamn och ett vie/tempel - omgiven av hanen, svanen, garmhunden och loet/lejonet. Kan jämföras med det vie och den "väring" (väktare) som beskrivs på Rök-stenen.



http://sv.wikipedia.org/wiki/Sparl%C3%B6sastenen

Skeppet utanför viet/templet visar även att orten är havsnära. Jmfr. den gamla, danska folksägnen om "Tor av Hafsgård".

http://heimskringla.no/wiki/Tord_aff_Haffsgaard_oc_Tosse_Greffue

[vemvet]

Visst är det intressant. Det kan även förklara varför Värmland - enligt Adam - tidigare styrdes från Hälsingland, häller än Götaland eller Svealand.

Det här stämmer inte.

[Boreas]

Det här stämmer inte.

Då vil man gärna veta hur du översätter följande:

"Igitur ut brevem Sueoniae vel Suediae descriptionem faciamus: haec ab occidente Gothos habet et civitatem Scaranem, a borea Wermilanos cum Scritefinnis, quorum caput Halsingland, ab austro longitudinem habet illius Baltici maris, de quo ante diximus; ibi civitas magna Sictone."

[Vetgirig]

"Igitur ut brevem Sueoniae vel Suediae descriptionem faciamus: haec ab occidente Gothos habet et civitatem Scaranem, a borea Wermilanos cum Scritefinnis, quorum caput Halsingland, ab austro longitudinem habet illius Baltici maris, de quo ante diximus; ibi civitas magna Sictone."

Adam har ju härlett skridfinnarna till Helsingländerna och får även veta att dessa bor i Dalarna, Värmland och Östra Norge vid denna tid. då tar han för givet att Helsingländerna styr över även dessa samer vilket inte behöver vara fallet. Ett missförstånd.

Alla tecken tyder på att södra halvan av Värmland ingick i Götland, men att dess västra delar, tillsammans med Dalsland var omtvistat gentemot Norska intressen. Bakomliggande orsaken är en annan diskussion. Likaså pekar all arkeologi och de första texterna på att Dalarna är ett intresseområde för Badelundaätten och tidigast blir Västmanlands tredje treding. Geografin pekar dessutom mot ett styre från Helsingländerna. Kommunikationerna från Dalarna mot Badelunda är avsevärt tydligare än de är mot något av Helsingländerna.