Nya fynd i Gamla Uppsala

[Carl Thomas]

Spekulation:

I en hall bor det många människor. Husmor klarar inte att laga mat till alla dessa sittande invid en eld på golvet och använda små ”kastruller” och grytor. Ergonomiskt fungerar det helt enkelt inte. Hon måste använda stora grytor och kittlar som rymmer många liter – och hon måste därmed även kunna röra på sig, hämta saker till matlagningen osv.

För att klara detta bygger man en plattform för elden, låt oss säga 200 X 80 cm stor och 50-80 cm hög. På denna plattform eldar man. Över elden finns kättingar osv från taket som man hänger kittlar och grytor i – och kanske hade man grillgaller och annat också. Hela konstruktionen var alltså i princip en föregångare till vår spis. Den bör ha varit byggd av sten – vilket även, kanske, skapade ett sorts, litet, värmemagasin?

Det var lätt att hålla denna typ av eldstad ren, ta bort aska – och draget till elden bör ha varit utmärkt.
Men, hela hallen påverkas ju av denna nya typ av eldstad. Husmor får kalla fötter och underben eftersom värmeskugga bildas av plattformen – och hon blir ordentligt varm på överkoppen som träffas av värmestrålningen.
Nästa problem var att man tidigare bott direkt på golvet. Troligtvis hade man risat golvet med björkris så att en luftspalt bildats. Över riset hade man ogarvade hudar (hårda), över detta hade man garvade skinn (mjuka) och sina sängkläder. Men – nu låg detta i värmeskugga…

För att återfå strålningsvärmen byggdes plattformar längs väggarna. Höjden på den nya eldstaden bestämde höjden på dessa ”bostadsplattformar”. När de var byggda träffades de, i hela sin längd, av strålningsvärmen. Man kunde alltså sitta på plattformen med korslagda ben och få hela kroppen uppvärmd av strålningsvärmen.
Jag har läst att man tror att dessa plattformar byggdes för att komma bort från markkylan – men min tro är att de byggdes för att nås av strålningsvärmen från elden – som nu låg på en plattform av matlagnings-ergonomiska skäl.

Under dessa plattformar var det svalt – och framför allt rök- och askfritt – och det var där man förvarade sina ägodelar. Allt som fanns i hallen över ca: 1,5 meter färgades av röken, blev kladdigt av tjära och svart av sot blandat med askflagor. Man behövde ett skyddat utrymme till sina saker.

Från 2 meter och uppåt kunde man röka kött, korvar osv – samt torka trä, spjutskaft och pilämnen som då samtidigt blev lagom impregnerade av tjäran.

Under plattformarna ledde man fram dragkanaler mot elden, så nära eldstaden man kunde komma = man fick det relativt dragfritt i resten av hallen. På bostadsplattformen ytterväggar kunde man hänga upp bonader eller skinn för att minimera draget. Ju ”finare” man var i samhället – ju närmare elden och dess strålningsvärme bodde man på bostadsplattformen.

Thomas

[AndreasE]

Ytterligare en reflektion. Den väldiga hallen i Gamla Uppsala övergavs alltså i slutet av 700-talet (brann av ngn anledning och återuppbyggdes inte). Det sammanfaller i så fall tidsmässigt med att en liknande hall anläggs, nämligen Hovgården på Adelsö (liksom intilliggande stad på Björkö). Spekulationer någon?

Jag hittar inga dateringar för när Hovgården anläggs, men Birkas grundande brukar väl placeras runt 750 e.Kr? I sådana fall så överges nog hallen på södra platån en 40-60 år senare utifrån de dateringar som gjordes på 90-talet. Det är möjligt att den dateringen kommer kunna preciseras ännu bättre när dateringarna från årets grävningar är gjorda.

Sen finns det ganska mycket som tyder på att Gamla Uppsala fortsatte vara viktigt även under vikingatid, även om själva platsen för södra och norra platån övergavs. Det har bildats någon konstigt uppfattning, även bland arkeologer, att det inte finns någon vikingatid i Gamlis, men det stämmer inte riktigt. Tex så var de fyra båtgravar som upptäcktes vid prästgården på 70-talet vikingatida, och exklusiva vikingatida lösfyndfynd har dykt upp vid kyrkan och kyrkogården. Ett överplöjt men rikt gravfält från framför allt vikingatid kommer grävas ut nästa år som del av grävningarna inför dubbelspåren, och de metalldetektorkarteringar som gjorts i fälten runt höjden med kyrkan och höggravfältet har framför allt hittat högstatusföremål från vikingatid och medeltid. Sen finns det ett antal helt outforskade husplatåer (tex en som sticker in under kyrkogården vid klockstapeln och en annan norr om prästgården osv).

Så visst kan övergivandet av norra och södra platån, som verkar varit själva huvudgårdens centrum mellan 400-tal och tidigt 800-tal, ha någonting att göra med utvecklingen i resten av Mälarlandskapen. Men med tanke på de indikationer vi har på vikingatida aktivitet i Gamlis, och hur stora outforskade ytor som finns, så är det nog för tidigt att säga att vi vet att platsen i stort övergavs/förlorade i betydelse i slutet av 700-talet eller början av 800-talet.

Om jag skulle spekulera så tror jag att det fortsätter finnas en kungsgård i Gamla Uppsala rakt igenom yngre järnålder och in i tidig medeltid. Platsen har nog varit ideologiskt viktig oberoende av vem som hade kontroll över den. Det är dock inte säkert att den fungerade som ett residens hela tiden, och under vissa perioder kan bebyggelsen nog framför allt bestått av landbogårdar som brukade kungens mark. Jag tror dock att det inte alls är omöjligt att det mot slutet av vikingatiden fanns en stark kunglig närvaro i Gamlis, och att platsens ideologiska betydelse gjorde den till en idealisk plats att ha ceremonier, ting och marknader på. Det finns absolut plats för oupptäckta monumentala byggnader från den perioden. 

[AndreasE]

Carl Thomas, det du beskriver är väl snarare ett långhus än en hall? Hallen var ju per definition inget bostadshus (förutom tex uppe i Nordnorge). 

[Carl Thomas]

Vad jag menar är en byggnad där man både lagade mat och bodde – så då blir det ett långhus jag menade, beklagar att jag använt fel namn på det… Tack för rättelsen.

Thomas

[tty]

Det är onekligen slående att medan anknytningen till Uppsala är tydlig för de (mer eller mindre mytiska) kungarna i Ynglingasagan så finns det såvitt jag minns inga direkta sådana uppgifter från 800-talet och första hälften av 900-talet.

Erik Segersäll har däremot en stark anknytning till Uppsala i den isländska traditionen. När han nämns första gången i de isländska källorna (ca 1125) kallas han t o m "Erik i Uppsala".

Vad beträffar arrangemangen i husen på Orkneyöarna så måste man komma ihåg att där inte finns någon skog. Det var förmodligen kroniskt ont om bränsle och man hade starka skäl att göra uppvärmningen så effektiv som möjligt.

[Boreas]

När Snorres ynglingar inte håller hov i Uppsala så residerar dom i regeln i Sigtuna. Det ena behöver nödvändigtvis inte utesluta det andra.

Annars var orsaken till användningen av 'rökugn' och 'rök-öppning' - utan rökpipa - just den förträffliga värme-ekonomin. På öarna i Atlanten vidhålls rökstugorna ända in på 1900-talet.
 

[AndreasE]

När Snorres ynglingar inte håller hov i Uppsala så residerar dom i regeln i Sigtuna. Det ena behöver nödvändigtvis inte utesluta det andra.

Verkligen inte. Mälardalens kända elitgravar är spridda över ganska många olika platser. Då ingen plats har tillräckligt många kända gravar som kan placeras i den absoluta eliten för att ha fungerat som gravplats för en dynasti under någon längre tid, så kan det tyda det på att den yngre järnålderns högsta elit rörde sig mellan flera olika platser. Exempel på sådana platser skulle kunna vara Gamla Uppsala, Fornsigtuna, Husby i Glanshammar, Åshusby (vid Nordians hög), Adelsö osv. Om vi kan tala om regelrätta kungadynastier är förstås en helt annan fråga.   

[Boreas]

Intressanta uppgifter.

Vad jag refererade till var vad Snorre berättar - och han specificerar i regeln inte vart den enskilde kung gravlades. Däremot beskriver han vart dom residerade - och att dom fullföljde den ättelinje som ansågs vara den första (äldsta) familj av dåtidens svenskar. Att dom (ävtuellt) gravlades på olika håll i länet behöver iofs. inte influera på den saken. Det finns endera exempel på senare dynastier där olika generationer gravläggs på olika platser inom riket.     

[Frågvis Amatör]

Boreas. Det finns kanske fler perspektiv på Uppsala än vad som skrevs ner av en Islänning på 1200 talet?

Arkeologin runt Uppsala blev inte entydigt tolkad på 1200-talet.

Snorrelogisk arkeologi är känd sedan länge och letar okritisk på bekräftelser av Ynglingatal och Hednatemplet i Uppsala.

Thomas I

[Mats Hansson]

Sen finns det ganska mycket som tyder på att Gamla Uppsala fortsatte vara viktigt även under vikingatid, även om själva platsen för södra och norra platån övergavs...

Hur är det med det stora höggravfältet på åsen, c:a 600 gravar är det väl om jag inte minns fel. Jag misstänker att en del av dessa är från vikingatid, men har det gjorts några undersökningar av någon eller några gravar här? Jag undantar då förstås storhögarna.

/Mats

[AndreasE]

Nja, dagens höggravfält har nog bara ca 215-220 synliga gravar. Däremot visar Peringskiölds karta från 1718 att antalet gravfält varit mycket större än idag och att de som finns kvar hade betydligt större utbredning. Utifrån kartan så har det spekulerats om att det ursprungliga gravantalet låg runt ett par tusen gravar.

Höggravfältet undersöktes för första gången redan på 1600-talet, och gravar har grävts ut lite då och då. Tyvärr så är materialet sammanblandat och dåligt känt. 1944 undersökte man dock fem vikingatida brandgravar på gravfältet, så det finns definitiv en vikingatida närvaro på höggravfältet. Av båtgravarna som har undersökts vid prästgården, och som möjligtvis utgör en del av höggravfältet, så har en kunnat dateras till 800-talet (de andra var plundrade eller svårt skadade).

Gamla Uppsalas näst största gravfält låg där villaområdet nordöst om kyrkan ligger idag, och är i stort sett helt utplånat. Några gravar har dock undersökts varav de flesta daterats till vikingatid.   

[liothida]

Så visst kan övergivandet av norra och södra platån, som verkar varit själva huvudgårdens centrum mellan 400-tal och tidigt 800-tal, ha någonting att göra med utvecklingen i resten av Mälarlandskapen. Men med tanke på de indikationer vi har på vikingatida aktivitet i Gamlis, och hur stora outforskade ytor som finns, så är det nog för tidigt att säga att vi vet att platsen i stort övergavs/förlorade i betydelse i slutet av 700-talet eller början av 800-talet.

Om jag skulle spekulera så tror jag att det fortsätter finnas en kungsgård i Gamla Uppsala rakt igenom yngre järnålder och in i tidig medeltid.

Jag tror inte heller på att Gamla Uppsala övergavs. Vi kan konstatera är att huvudgården, med rötter i folkvandringstid, övergavs i slutet av 700-talet eller början av 800-talet. Gissningsvis anlades en ny huvudgård på höjden ovanför. Hur som helst är det en påfallande förändring. Att den förändringen sammanfaller, åtminstone någorlunda väl, i tid med anläggningen av Hovgården och Birka tål att reflektera över. Någon koppling mellan anläggningarna verkar ju finnas. Några decennier in på 800-talet noterar Ansgar vid sitt Sverigebesök att det finns nått sorts dubbelt ledarskap med kung Björn i Birka och hans bror Anund i Uppsala.

[liothida]

Det är onekligen slående att medan anknytningen till Uppsala är tydlig för de (mer eller mindre mytiska) kungarna i Ynglingasagan så finns det såvitt jag minns inga direkta sådana uppgifter från 800-talet och första hälften av 900-talet.

Erik Segersäll har däremot en stark anknytning till Uppsala i den isländska traditionen. När han nämns första gången i de isländska källorna (ca 1125) kallas han t o m "Erik i Uppsala".

Visst men uppgifterna om sveakungar under perioden efter ynglingaätten, innan Erik Segersäll, är ju knapphändiga i största allmänhet, inte bara i fråga om bostadsort. Ynglingatal flyttar ju automatiskt fokus från Sveirige till Norge i och med att Olof Trätälja blir landsförvisad. Det är ju en släktkrönika. Någon svensk kungalängd, ens mytisk, från perioden därefter finns inte. Rimbert nämner, som ovan sagt, en "Anund Upsale" i mitten av 800-talet.

[liothida]

När Snorres ynglingar inte håller hov i Uppsala så residerar dom i regeln i Sigtuna.

Mig veterligen är det bara Oden som påstås residera i Sigtuna (i inledningen till Ynglingasagan). Och han var, om vi ska hårdra det, inte yngling.

[tty]

Snorrelogisk arkeologi är känd sedan länge och letar okritisk på bekräftelser av Ynglingatal och Hednatemplet i Uppsala.

Snorre nämner inget om hednatempel i Uppsala. Bara att det gemensamma blotet för svearna var där.

[Carl Thomas]

Kapitel 10
Frös död.
Frö tog emot riket efter Njord; han blev kallad konung över svearna och tog skatt av dem. Han var vänsäll och årsäll liksom hans fader. Frö byggde i Uppsala ett stort tempel och grundade där sitt huvudsäte1; han skänkte därtill alla sina inkomster, land och gods. Därigenom uppkom Uppsala öd2, som har bestått allt sedan.
Ovanstående är kap 10 i Ynglingasagan – och i denna översättning står det ”tempel” – i anda översättningar står det ”Hov”.

Thomas

[Frågvis Amatör]

tty: Carl Thomas leverade mer än jag har läst på. Jag trodde att det bara var Adam av Bremen som nämnt templet i Uppsala,

Min huvudpoäng är att invänta resultaten från projekten i Uppsala utan att de skall letas efter Sveakungar, Oden eller Yngve Frej i varje utgävning i Uppsala.

Thomas I

[Carl Thomas]

Adam är den enda källan om ett tempel som heter Upsal – inte långt från Sigtun = Inte ens Adam nämner något Uppsala. Han säger att det var själva templet som, heter Upsal + ungefär var vdet låg, inte långt från...hur långt är långt?.

Snorre är ingen källa, han skriver om någonting andra har berättat för honom. Andrahandsuppgifter gäller inte i domstol…

Bra, låt inte andra skapa dina fördomar – bygg upp egna! 

Thomas

[supergeten]

tty: Carl Thomas leverade mer än jag har läst på. Jag trodde att det bara var Adam av Bremen som nämnt templet i Uppsala,

Min huvudpoäng är att invänta resultaten från projekten i Uppsala utan att de skall letas efter Sveakungar, Oden eller Yngve Frej i varje utgävning i Uppsala.

Thomas I

Menar du på allvar att dagens arkeologer i Uppsala letar efter dessa saker?

...Menar du även, på allvar, att det man hittar i Uppsala inte skall relatera till de källor som finns?

[Frågvis Amatör]

Supergeten; Fråga ett: Svar Nej

Fråga två. Svar Nej. Fynden skall få tala för sig själv. I steg två kan man undersöka om fynden passar ihop med  skriftliga källor som ligger nära tidsmässigt.

Arkeologiska fynd är alltid viktigare än skriftliga källor , i min värld.

Thomas I