Var samerna vikingar?

[Piankhy]

Råkade hitta en utställningstext på en av Raä:s sidor. Där ställer man sig frågan: Var samerna vikingar? Lite tillspetsat kanske men frågan i sig är intressant. Vilken roll spelade samerna under den yngre järnåldern? Hur omfattande var kontakter och kulturutbyte med resten av Norden och/eller med andra nordiska folk? Vad lärde man sig från andra folk och vad lärde de från samerna. Hur ofta refereras det till dem i isländska sagor och liknande skrifter? Hur långt seglade samiska båtar (som enligt vissa citat skall ha varit bland de snabbaste av alla)?

Utställningstexten: http://old.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/2008/mars/vada_vikingar_utstallningstexter.pdf

[Vetgirig]

Piankhy!

Råkade hitta en utställningstext på en av Raä:s sidor. Där ställer man sig frågan: Var samerna vikingar? Lite tillspetsat kanske men frågan i sig är intressant. Vilken roll spelade samerna under den yngre järnåldern? Hur omfattande var kontakter och kulturutbyte med resten av Norden och/eller med andra nordiska folk? Vad lärde man sig från andra folk och vad lärde de från samerna. Hur ofta refereras det till dem i isländska sagor och liknande skrifter? Hur långt seglade samiska båtar (som enligt vissa citat skall ha varit bland de snabbaste av alla)?

Huruvida Samer från Svenskt/Finskt område deltog i vikingatida långväga företag tror jag inte är känt. Å andra sidan, så levde dessa samer fram till ca 1350 utanför några sörländska makthavares kontroll.

Däremot finns en hel del bevis för att Samer längs de norska kusterna deltog i de norska härarna. T ex så finns de minst 1 same identifierad i ett antal av de massgravar med avrättade vikingar man hittat i England de senaste åren. Ek är ju ett önskat virke för skeppsbyggnad, men i Norge/Bohuslän är tillgången inte överdrivet god. Särskilt längre åt norr, men här finns istället ett likvärdigt material, nämnligen långsamväxande fur. Samerna omnämns således som de skickligaste skeppsbyggarna i många sagamaterial. En av de 7 långskeppen i spärren utanför Roskilde är tillverkad i norra Norge och troligen av Samer (har jag för mig). Samer rekryteras också som bågskyttar i de norska härarna (det kan f ö vara så långbågen återinförs till Britanien). Den Samiska bågen har samma egenskaper och räckvidd som långbågen, särskilt med pilar med järnspets.

[Piankhy]

Piankhy!Huruvida Samer från Svenskt/Finskt område deltog i vikingatida långväga företag tror jag inte är känt. Å andra sidan, så levde dessa samer fram till ca 1350 utanför några sörländska makthavares kontroll.

Frågan är väl då hur man skall karakterisera de gårdar snarlika mer sörländska motsvarigheter som finns längs norrlandskusten redan innan vikingatiden? Även om de inte styrdes söderifrån så verkar de ju ha varit en del av bondekulturen och inte typiskt samiska. Man frågar sig hur relationerna sett ut mellan denna jordbrukskultur och samerna.

[Vetgirig]

Piankhy!

Frågan är väl då hur man skall karakterisera de gårdar snarlika mer sörländska motsvarigheter som finns längs norrlandskusten redan innan vikingatiden?

Jag har nog uppfattningen att dessa gårdsbebyggelser i kustnära lägen har lika mycket influens från Atlantkusternas, som från Östersjökusternas befolkningar. Vissa inslag typ Gene motsvarar Helgö, kanske Norrköping (minns inte platsnamnet), men verkar inte speciellt kunna knytas som sprunget ur Mälarområdet, vilket alltid brukar anses som sälvklart med "sörlänningar". Högom visar ju likheter med många platser inom Östersjöområdet och söderut.

Även om de inte styrdes söderifrån så verkar de ju ha varit en del av bondekulturen och inte typiskt samiska.Man frågar sig hur relationerna sett ut mellan denna jordbrukskultur och samerna.

Vad får dig att tro att det är självklart att Samer inte var jordbrukare eller fastboende? Renskötseln utvecklades successivt från ca 1350 och fram mot ca 1700 under trycket av den svenska centralmaktens närmast förföljelse. Särskilt under 14-1500-talen, så tvingades Samerna från sina egendomar/ägodelar om de inte levererade stipulerade "skattskinn", särskilt gråverk och blåräv. Men ekorrarna utrotades snabbt, så många Samer och Kvenner tvingades fly till norska kusterna. Samerna inom norska kustbanden och sjösystemen liksom i Finland är ju jordbrukande. ALLA var förståss inte jordbrukande i fast bosättning, men svedjebruk ger faktiskt 34-38 ggr kornet i 1-3 år, vilket är avsevärt bättre än modern odling. Man var skickliga hantverkare. Det går inte att bevisa utan DNA, men jag anser för troligt att sörländska/norska invandrare och samer gifte in sig i varandra, precis som i Norge. Detta skapade Helsingländernas befolkningar och ett skört samhällssystem som byggde på handel med järn, skinn och förmedling av varor via årstidsvandrande delar av samiska befolkningar mellan Atlantkusten och östliga marknader. Den mäenkäle-talande befolkningen i Botten (Kvenernas ättlingar) uppstod antagligen på likartat sätt.

Man måste skilja på omständigheter, som visar på kontakter med avlägsna områden, och på politiska underordnanden. Varför måste (Roimersk) katolska kyrkan anlägga "missionsstationer" utanför varje "land" i den Helsingska federationen? När det finns en stad i Selånger, troligen Tuna Stad d v s sätet för biskopen i Tuna stift, nämnt i Florenslistan. Sina vana trogen försöker katolska kyrkan dölja att de lade ned stiftet och till bara några å sedan ansåg kyrkan och historiker att Helsingländerna "kristnades" och underordnades ärkestiftet fr o m 1364. Men stenkyrkor etc är flera hundra år vid det laget, så detta stämmer inte.

I mitten av 1300-talet brakar systemet samman, vilket borde kunna tillskrivas effekter av digerdöden både regionalt och inom deras avlägsna marknader för handel. Men inget finns beskrivet i skriftliga källor, förutom "kristnandet" enligt Katolsk propaganda.

[Piankhy]

Piankhy!Jag har nog uppfattningen att dessa gårdsbebyggelser i kustnära lägen har lika mycket influens från Atlantkusternas, som från Östersjökusternas befolkningar. Vissa inslag typ Gene motsvarar Helgö, kanske Norrköping (minns inte platsnamnet), men verkar inte speciellt kunna knytas som sprunget ur Mälarområdet, vilket alltid brukar anses som sälvklart med "sörlänningar". Högom visar ju likheter med många platser inom Östersjöområdet och söderut.Vad får dig att tro att det är självklart att Samer inte var jordbrukare eller fastboende? Renskötseln utvecklades successivt från ca 1350 och fram mot ca 1700 under trycket av den svenska centralmaktens närmast förföljelse. Särskilt under 14-1500-talen, så tvingades Samerna från sina egendomar/ägodelar om de inte levererade stipulerade "skattskinn", särskilt gråverk och blåräv. Men ekorrarna utrotades snabbt, så många Samer och Kvenner tvingades fly till norska kusterna. Samerna inom norska kustbanden och sjösystemen liksom i Finland är ju jordbrukande. ALLA var förståss inte jordbrukande i fast bosättning, men svedjebruk ger faktiskt 34-38 ggr kornet i 1-3 år, vilket är avsevärt bättre än modern odling. Man var skickliga hantverkare. Det går inte att bevisa utan DNA, men jag anser för troligt att sörländska/norska invandrare och samer gifte in sig i varandra, precis som i Norge. Detta skapade Helsingländernas befolkningar och ett skört samhällssystem som byggde på handel med järn, skinn och förmedling av varor via årstidsvandrande delar av samiska befolkningar mellan Atlantkusten och östliga marknader. Den mäenkäle-talande befolkningen i Botten (Kvenernas ättlingar) uppstod antagligen på likartat sätt.

Tja om det var människor från Atlantkusten eller Östersjökusten som påverkat bosättningar som Högom eller Gene kan ju förstås diskuteras. Det kan ju ibland vara svårt att skilja åt. Rent kommunikationsmässigt låg nog ändå östersjökusten bättre till än Atlantkusten. Redan under yngre stenåldern verkar ju östersjökusten i höjd med Mälardalen och Norrlands kustland ha haft kontakter med varandra.

Sedan exakt vilken genetisk sammansättning dessa kustbor hade är väl inte utrett helt än, men kulturellt tycks de ju ha mer likheter med övrig Skandinavisk bondekultur än med de samiska jägar-samlarsamhällena (som ju antas ha föregått renskötselkulturen). Dock kan det ju ha varit en ganska blandad befolkning.

[Lappoid]

Däremot finns en hel del bevis för att Samer längs de norska kusterna deltog i de norska härarna. T ex så finns de minst 1 same identifierad i ett antal av de massgravar med avrättade vikingar man hittat i England de senaste åren.

Hvor har du dette fra? Det ville jo vært interessant å vite kilden på.

[Boreas]

Tja om det var människor från Atlantkusten eller Östersjökusten som påverkat bosättningar som Högom eller Gene kan ju förstås diskuteras. Det kan ju ibland vara svårt att skilja åt. Rent kommunikationsmässigt låg nog ändå östersjökusten bättre till än Atlantkusten. Redan under yngre stenåldern verkar ju östersjökusten i höjd med Mälardalen och Norrlands kustland ha haft kontakter med varandra.

Visst.

Kulturen som gjorde handelsplatsen på den gamla strandvallen Bjästamon söder om Ö-vik härstammar från yngre stenålder (4.900 -> ). Här grov man 2002-2004 fram - som du säkert vet - ca. 37.000 objekt. Bland dessa identifierades material från både Tröndelag, Finland/Baltikum, centrala Sverige och Öresundstrakten.

I det välorganiserade samhället fann man en större 'kvartal' där man bedrivit större, metodisk framställning av säl-olja, vilket tycks ha varit deras största exportprodukt.

---

Ang. samer i tjänst:

Det är inte alla forskare som är lika bra på att skilja på dom gamla, norska uttrycken "bufinnar" och "fjällfinnar". Den ena kallades också kväner den andra också samer.  I Sverige får man likaledes skilja på skogsfinnar och lappfinnar.  Att en norsk eller svensk "bumann" (bonde) under och efter 1700-talets nationalism omtalade båda dessa tungomål som samma (oförståeliga) språk bör inte förleda någon att tro att dom faktisk var - eller är - det.

Bara inom dom samiska dialekterna är numer skillnaden lika stor som mellan svenska och tyska. Därför har f. ex. det norska Sametinget i Karasjok fått införa tolk-tjänst.

Förövrigt skal man i dag fira Samernas Nationaldag - och att den samiska kulturens överlevnad nu står på trygg grund - med ett trefaldigt grattis!     

[Ättelägg]

Vetgirig, nu tror jag nog att kvenernas ättlingar både i Norge och Sverige/finland skulle bli lite putt att kallas samer. Kvenutvandringen var inte mer en utflytt pga av förtryck än all utvandring, Tornedalens befolkning formligen exploderade under 1700 till 1900 talet vilket man ser om man släktforskar där. Det vart trångt och fattigt. Visst fanns det de som rymmde, framför allt från militärtjänst men å andra sidan var Västerbottensregemente ett av de vassaste