Och om de faktiskt hade en tro på det övernaturliga, skulle de enligt dig alltså vara retarderade? Det var det jag menade. Det är svårt att överföra språknyanser på internet. Ännu svårare att tyda dem. Uppenbarligen. 
Vad jag ville avklara var premisserna och avgränsningarna för diskussionen. Därför gjorde några
frågor - inte påståenden. Se ovan.
Sen finns det gott om exempel på att blind tro på religiösa 'övertygelser' och flummiga, politiska teorier leder till retarderade former för politisk, ekonomisk och militär makt. Man behöver väl inte påminna om att vi även har historiskt förankrade livssyn baserad på strikt lydnad till övernaturliga andeväsen, med vars auktoritet man könsstympar både pojkar och flickor. Fast det kan vara 'normalt' - i en del av världen - kan man fortfarande kalla det 'naturligt'?
Baserad på en naturfilosofisk vinkel kan man knappast beskriva beskriva dom mentala processer som leder till ett förnekande av vår faktiska natur som annat än 'retarderade'.
Du får sluta upp med att sätta ord i min mun. Jag tror inte att vikingatida nordbor var varken primitiva eller irrationella i sinnet. Inte mer än vi är idag. Ändå finns det folk idag som tror på övernaturliga väsen såsom änglar, demoner och en skäggig gubbe som sitter på ett moln i himlen. Skulle du kalla även dessa folk för mentalt retarderade?
Jag har inte ens tänkt tanken att beskriva DIN åsikt - men hänvisat till den gamla visan om vikingarna (som 'vilda, primitiva och brutala hedningar').
Sen påstår jag definitivt att den som behöver övernaturliga väsen som grundlag för en livsfilosofi lever i fara för att retardera från naturen ikring oss, såväl som vår mänskliga natur. Det ligger inte i människans natur att bygga livet på blind lydnad och leva i ängslan för himmelsk straff, irrationella faror och mystiska väsen. Den skräckblandade mysticismen som dras fram i TV-programmet ger därför en infallsvinkel till ämnet som inte duger som vetenskap. Endera vill även påstå att sådana teman är retarderade även som underhållning.
I en naturvetenskaplig kontext är det givetvis något märkvärdigt att observera en högre-stående primat som systematisk plockar bort dom mest känsliga delarna från sina barns kroppar. Motivet för denna perversion tycks vara att utveckla sårade, arga och känslolösa individer - som lär att lydnad är ända hopp för att återfå den förlossande känslan som ger njutning. Det kallas frälsning och kan upplevas genom att utföra dom order man för, intill döden.
För att fullföra vanvettet skal denna självdestruktiva uppoffring göras som försoning med en abstrakt varelse som ingen nånsin värken sett, hört, känt, luktat eller smakat. När det inte är sansad är det antingen ett fenomen eller en fantasi. Ett påstått fenomen som inte påvisbart - genom mätning, deduktion eller matematik - är fortfarande inget annat än en fantasi. Att påstå motsatsen framstår alltså som retarderande, i naturvetenskaplig mening.
