Randver var Erik Segersälls farfars farfars farfars farfar.
http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/kungar/hervararsagan.htm
Som du säkerligen vet finns det flera källor till dom skandinaviska kungaländgderna. Johannes Magnus och Saxo bygger tydligen på andra källor än dom isländska, som i princip återger den katolska tidens "starkt reviderade" omskrivning av hednatidens kungalängder - först formulerat i "Historica Norvegica" och senar utbroderat i den nya "Ynglingasagan".
Hervarsagan hör givetvis till denna tradition, vilken skapat ett avgörande brott i dom nordiska kungadömens forntida successionen - just ikring vikingatidens början, då man dirigerar Olof Trätälja till Värmland och hans arvinge till Norge - för att på så sätt förklara den norska grenen av Ynglinga-ätten som ett resultat av Olof Trätälja som far-fars far åt Halvdan Svarte - som sen fick den norska ledungens första 'admiral', Harald Hårfagr.
På så sätt undviker man att beskriva ynglinga-ätten efter Sigurd Ring - och den förenande mobilisering som skedde under kung Harald Hildetanns tid, då hertigdömen i det nuvarande Tyskland/Holland och England blev utsatta för frankernas aggressioner, intrång och erövringar.
På en annan tråd har vi diskuterat Halvdan Svarte som Sigurd Rings son Ragnar Lodbroks femte son - Halvdan, på denna tid 'halvt dansk'. Därmed får vi Lodbrok-sönerna som dom verkställande överhuvuden för samtliga ledungar i Norden, med ett gemensamt center i Lejre, där Lodbrok och senare hans äldre son Sigurd (Orm-öga) blir den nordiska alliansens ('ormens') militära mittpunkt.
Det är därför anmärkningsvärt när Saxo divergerar och Uppsala-biskopen Magnus ger en annan succession, som inte innehåller nämnda brott i den svenska Linga/Ynglinga-ätten.
Enligt Saxo hade Harald Hildetands föregångare, kung Ivar Vidfamne, nära kontakter med kung Ingjald i Uppsala. Den senare hade flera söner. Vid sidan av Olof Trätälja och Åsa hade han en som Saxo kallar och "Siward Hring" och "Ringo". Medan Olof sitter som konung och syster Åsa gifts med en av Vidfamnes hertigar (Skåne) blir Sigurd en hertig, som i giftermålet med den 'vendiska' Alfhild från Alfhem får jarlen Ragnar.
Efter Bråvalla får Ragnar stifta en ny dynasti med huvudsäte (läger/lejr) vid Lunden på Sjö-land, sen tidigare använt som läger för skandinaviska 'einhärjar' (kämpar) av 'wycynga kinn". Till gemål för denna ny-etablering får Ragnar tydligen en fru från självaste Asgård vid namn Aslök, vars söner Sigurd Ormöga, Ivar Benlös, Ivar Vitsärk och Björn Järnside får centrala funktioner i den örlogsstyrka som därefter etableras.
http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Heathen_ArmySen får Ragnar också en son med den norska Tora Borgarhjort, kallad Halvdan. I vissa källor kallas han 'Vita' eller 'Vitserk' - fast hans halvbroder Ivar hade samma namn. Denna Halvdan gifter sej hursomhelst med en dotter av
Harald Guldskägg från Sollund vid Sognefjorden, varifrån Harald Haarfagre och den norska grenen av yngliga-ätten kommit.
I Snorres snurrade version tillskrivs ynglingaättens introduktion alltså 'Olof Trätälja' - som 'flytt till Värmland' giftes med dottern av
'Harald Guldtand' från 'Solör'. Problemet med dessa uppgifter är att såväl Saxo som Historica Norwegica beskriver Ingvalds som Olof (Trätälja) som residerande i frid, som kung frid i Uppsala, intill han dör som gammal.
Enligt en legend fick Ivar den Vidfamne på gamla dagar segla i österled och besöka Oden. Efter denna tid kom alltså den allians till stånd som man några decennier senare ser uppenbara sej på Bråvalla, där man hittar kämpar från såväl Frisien och Saxland som Skandinavien och Vendland.
I beskrivningen av detta slag framgår tydligt att ynglinga-ätten är väl representerat:
http://en.wikipedia.org/wiki/Yngling