Periodindelning under senglacial och äldre postglacial tid

[tty]

Betyder det (också) att man vid kalibrering av C-14 inte bör anlita dendrokronologin, häller?

Jovisst. Dendrokronologin är bra just för att datera träföremål som jag också påpekade.

I övrigt är dom politiska dragningar på wiki lite relevant. Vad jag visat till är mätningar från ett antal olika geologiska miljön. När Wiki ger en sammanfattning av dessa är resultatet knappast i miljö-aktivisternas intresse.

Tvärtom. Den bild du länkade till är en uppdaterad version av den berömda "hockeyklubban" och data i den har omsorgsfullt handplockats för att ge en (klimat)politiskt korrekt bild. Lägg märket till att "Climatic optimum" försetts med frågetecken och att temperaturen i nutiden (2004) anges vara högre än under den postglaciala värmetiden.

Vi törs väl fokusera på dom problem man har med att hitta tydliga gränser - i såväl tid som rum - för dom olika stadier under slutet av istiden.

När Lundquist och Saarnisto 1995 gjorde sin modell av en "The Scandianvian Ice-Sheet" var vi alla övertygade om att sådan såg världen ut, för "15.000 år sen". Med tiden kom emellertid nya och noggranna mätningar som började bryta i och smälta bort teorin om ett "Stort Skandianavisk Istäcke" under "LGM".

I dag vet man att landhöjningskurvorna berättar om ett 3-5 km högt ismassiv över Skandinavien. Tyvärr berättar vari sej kurvorna eller landhöjningen något om NÄR detta istäcke anlände eller när det 'försvann'.

Se figur 2-13, sidan 29:
http://www.skb.se/upload/publications/pdf/TR-06-36webb.pdf

Landhöjningskurvorna säger visserligen inget om när isen anlände, men en hel del om när den försvann. Och det finns fortfarande inget som tyder på annat än att en sammanhängande iskalott täckte hela Skandinavien (utom några enstaka kustremsor och nunatakker i Norge) under LGM.

Frågan har engagerat våra främsta experter inom ämnet dom senaste tretti åren, men sällan har frågorna varit fler än nu. Snart kan vi kanske enas om att det riktigt stora istäcket över Fenno-Scandian hör hemma i en tidigare period, typ Holstein eller Saale - vilket betyder att landhöjning och havsvattensstigning började innan eller just vid början av Eem-perioden.
 
http://www.skb.se/upload/publications/pdf/R-08-79webb.pdf

Holstein var en interglacial (MIS 11). Och ett par timmars fältstudier innanför och utanför Weichselglaciationens ändmoräner räcker för att visa att din hypotes är felaktig. Jag rekommenderar att du besöker t ex norra Mecklenburg (Weichselmorän) och Lüneburger heide (Warthemorän) för att lära dig skillnaden mellan "Jungmorän" och "Altmorän". Här i Skandinavien har inga motsvarande termer, eftersom här bara finns "Jungmorän".
Och förresten, om inte hela Skandinavien var nedisat under Weichsel, vart har alla avlagringar från Eem tagit vägen?
Den rapport du hänvisar till gäller MIS 3, den relativt milda mellersta delen av den senaste istiden före LGM. Under den var av allt att döma stora delar av Skandinavien isfria. Det är dock mycket svårt att rekonstruera förhållandena eftersom den följande glaciationen under MIS2/LGM har utplånat de flesta spår.

[Boreas]

Jovisst. Dendrokronologin är bra just för att datera träföremål som jag också påpekade.

Här är det något jag inte får i hop med din förra uppgift:

[/quote]

Och vad beträffar dendroklimatologi (trädringar) så är den mycket tveksam överhuvud taget. På de flesta håll är det andra faktorer än temperaturen (oftast nederbörden) som avspeglas i trädringarna. Det är egentligen bara på platser nära trädgränsen med fuktigt klimat (typ Torneträsk) som man med någon grad av tillförlitlighet kan avläsa sommartemperaturerna ur trädringar. Dendrokronologier är bra för att datera träföremål, inte för att studera klimatförändringar.

Kan du förklara diskrepansen?

Tvärtom. Den bild du länkade till är en uppdaterad version av den berömda "hockeyklubban" och data i den har omsorgsfullt handplockats för att ge en (klimat)politiskt korrekt bild. Lägg märket till att "Climatic optimum" försetts med frågetecken och att temperaturen i nutiden (2004) anges vara högre än under den postglaciala värmetiden.

Den link jag angav visar en mängd olika mätningar, sammanfattat på ett och samma diagram. Här anges tydligen en värmeperiod under holocen som ligger klart över dagens medeltemp. Här finns alltså ingen 'hockey-klubba' - men en rad mätningar som visar stora variationer efter vilken ort dom härstammar från.

(Det politiska äventyret tycker jag vi kan lämna till oportunisterna - och häller hålla fokus på dom rejäla problem som tydligen framstår inom dom kurvor som stämmer och inte stämmer med varann. Min poäng är enbart att fluktuationerna i klimatet tydligen är olika i olika regioner.)

Skillnaderna mellan klimatutvecklingen på Grönland respektive Antarktis är ju mycket tydliga - och en sak för sej. Nu visar också åtta olika mätningar från norra klotet också på stora, regionala skillnader. DET är ett dilemma såframt man skal använda Milankowich-cycler som förklaring på istider och klimatändringar:

The main figure shows eight records of local temperature variability on multi-centennial scales throughout the course of the Holocene, and an average of these (thick dark line). The data are for the period from 10000 BC to 2000 CE, which is from 12000 BP to the present time. The records are plotted with respect to the mid 20th century average temperature, and the global average temperature in 2004 is indicated.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Holocene_Temperature_Variations.png

[Boreas]

Landhöjningskurvorna säger visserligen inget om när isen anlände, men en hel del om när den försvann. Och det finns fortfarande inget som tyder på annat än att en sammanhängande iskalott täckte hela Skandinavien (utom några enstaka kustremsor och nunatakker i Norge) under LGM.

Dom senaste års fynd från Jämtlandsfjällen och Rondane berättar om växter som överlevt istiden i Skandianvia. Jag har tidigare länkat till en större undersökning från Norge där biologen Aage Paus letat fram istida pollen från endera relikta arter - t.ex. norsk malurt, renros och valmo.
 

– Planta har truleg overlevd på fjell som stakk opp av ein tynn isbre der plantene kunne  I borekjernar med botnavsetjing frå desse vatna, finn Paus pollen og barnålrestar inne mellom stein, grus og leire. Desse ligg djupare enn lag frå byrjinga av etter-istida for 11.500 år sidan.

– Tidlegare har ein tenkt at alt var dekt av is inntil for 11.000 år sidan. Men me finn avsetjingar eldre enn 11.500, og desse kan eg sjå er avsett i varmt og klart vatn, altså ikkje under ei issmelting. Eg reknar med at desse avsetjingane er fem-seks tusen år eldre enn 11.500. I eitt vatn er botnen estimert til å vere 16.-17.000 år gammal, i eit anna er botnen kanskje omkring 18.000 år. Men me finn spor som viser at det var organisk materiale midt i istida, seier Paus.

Han har funne pollen av mange fjellplanter, som norsk malurt, fjellvalmue og reinrose. Han har også funne restar av barnåler frå einer, furu og gran, noko han finn oppsiktsvekkande. Det tyder nemleg på eit gunstig klima i fjellheimen på den tida.

Bremodellar må revurderast

Den rådande ismodellen seier at isoverflata nord for Rondane strakk seg vel 2000 meter over havet under siste istidas maksimum for 20.000 år sidan. Med tre uavhengige metodar talar funna til både Dahl, Linge og Paus i staden for at dette estimatet må senkast til det halve.

– Dei funna me gjer, seier at det må ha vore mindre is enn maksimumsmodellen i dag tilseier, maksimum ligg for høgt i dag. Dette er den viktigaste implikasjonen for bremodellane, seier geologen Svein Olaf Dahl.

http://nyheter.uib.no/?modus=vis_nyhet&id=42957
Ref.:
http://www.naturhistorisknettverk.no/vedl/Rondane%20dry%20valleys%20NFR%2006.pdf

[Boreas]

Dom norska studierna visar alltså att man får halvära den tjocklek man tänkt sej för ismassivet som täckte Skandianviska högfjällen under LGM, från 2 km till 1 km. Då blir det en rad 'nunatackar' och ett antal större ytor som inte täcks av is, vilket stämmer bra med fynd av gran och gräs som överlevt istidens senaste köldperiod i Norrland...

[Boreas]

Och förresten, om inte hela Skandinavien var nedisat under Weichsel, vart har alla avlagringar från Eem tagit vägen?

Havsvattnet och klimatet under Eem var stabilt, vilket innebär att glaciärerna varit lugna och vitringen liten. Spår hittas nu hursomhelst - under dom senare sediment från Weichsel - med mindre dom skurats bort av senare glaciärer, smältvatten, erosion. Som du skriver:

Det är dock mycket svårt att rekonstruera förhållandena eftersom den följande glaciationen under MIS2/LGM har utplånat de flesta spår.

När Eem-stadiet var över och isen från dom Skandianviska fjällen började röra sej och glida ut mot haven - fick vi 100.000 år med ständigt till-tagande ostabilitet i glaciärerna ikring Nord-Atlantern. Ökande glaciala rörelser ökade klimatsvängningarna och erosionen. Slutligen blev det enbart fickor kvar efter Eem-tiden i det norska och svenska inlandet. Sedimenten i Orsa-sjön har vi ju redan diskuterat. I Skåne, Danmark och lågländerna ikring Östersjön ligger större morener från Saale/Wahrte och Eem kvar:

http://www.tidsskrift.dk/visning.jsp?markup=&print=no&id=72198

Landhöjningskurvorna säger visserligen inget om när isen anlände, men en hel del om när den försvann. Och det finns fortfarande inget som tyder på annat än att en sammanhängande iskalott täckte hela Skandinavien (utom några enstaka kustremsor och nunatakker i Norge) under LGM.

Och ett par timmars fältstudier innanför och utanför Weichselglaciationens ändmoräner räcker för att visa att din hypotes är felaktig. Jag rekommenderar att du besöker t ex norra Mecklenburg (Weichselmorän) och Lüneburger heide (Warthemorän) för att lära dig skillnaden mellan "Jungmorän" och "Altmorän". Här i Skandinavien har inga motsvarande termer, eftersom här bara finns "Jungmorän".

Det är oklart hur tyska altmoränen från Wahrte bevisar att Skandinavien var täckt av is under LGM...?! Menar du i så fall att Skandinavien och Östersjön var täckt av en massiv glaciär också före Eem, alltså i Wahrte/Saale/Riss?!

Här finns naturligtvis gamla morener i Fenno-Skandia, även om dom flesta är täckt av yngre sediment eller omfördelad av en senare, glidande glaciärer. När det i Sverige är svårt att hitta sediment från MIS 5, 4 och 3 är orsaken - givetvis -att det senare isflödet från det skandinaviska högfjällen sopat bort sedimenten från dom äldre stadier - under LGM, respektive Äldre och Yngre Dryas. I dom slätare landskapen ikring Östersjön - som Finland, Baltikum, Polen, Tyskland och Danmark/Skåne - fick man inte samma skarpa erosion, varför här finns gott om morener Eem och tidigare perioder.  

Based on a detailed loess stratigraphy in the loess plateau of the western Lower Rhine a statistical investigation budgets the shares of the main loess units from a wall area of 11,000 square meters. Therein the Brabant Loess (younger Late Würmian Pleniglacial, MIS 2) occupies 45%, nearly half of the preserved loess budget, the Hesbaye Loess (older Late Würmian Pleniglacial, MIS 2) about 5%. A quarter of the whole loess budget (25%) attributes to the Keldach Loess (Early Würmian Pleniglacial, MIS 4), only a small share (1,5%) to the Rheingau Loess (MIS 5). The pre-Eemian loesses take the last quarter (24%) of the whole preserved loess mass.

Nu kommer det också rapporter från Rhen-dalen, där man hittat spår efter människor från MIS 5 och MIS 3. När man nu fått bättre koll på dom stora sediment-lagren i det lägre Rhenland hittar man tydliga spår efter samma människor under MIS 4 och MIS 2. Lägg förövrigt märke till att redskapskulturen från Mellan-Weichsel (MIS 4) är mer avancerad än dom yngre redskapen från Sen-Weichsel (MIS 2).

http://quaternary-science.publiss.net/articles/809?locale=en

[Piankhy]

Någon som kan länka till några någorlunda tillförlitliga och överskådliga kartor över is-vatten-land-fördelningen och förhållanden under olika perioder, både under Weichsel, men gärna också tidigare (t ex Eem interglacialen och tidigare istider såsom Saale)?

[tty]

http://folk.uib.no/ngljm/PDF_files/Wohlfarth%20et%20al%20Episodes%20QuaternaryofNorden.pdf

http://folk.uib.no/ngljm/PDF_files/Svendsen-2003-in-Ehlers.pdf

http://folk.uib.no/ngljm/PDF_files/Mangerud_et_al_2004,_QSR_.pdf

http://folk.uib.no/ngljm/PDF_files/Svendsen_et_al_2004,_QSR.pdf

http://www.skb.se/upload/publications/pdf/TR-06-36webb.pdf

[Piankhy]

Tack för det, bra kartor bidrar till att man förstår sammanhang, förhållande och utbredning bättre.

[Boreas]

Mangerud och Svendsens kartor över LGM följer den mall som publicerades av Bjørn G. Andersen och Harold W. Burns i "The Ice Age World" år 1992. Här beskrivs N-Europa som tropisk för 20 mill. år sedan. (Detta har man nu flyttat till 36-49 mill. år f.n.)

I "The Ice Age World" beskrivs istidsmaksimat som en sammanhängande iskappa från Nordpolen och när till 55' Nord - vilket täcker större delen av Irland, England, Danmark, norra Tyskland, Polen, Hvita-Ryssland, Baltikum och NV Ryssland. På deras karta ligger havsisen över hela N-Atlantern, ända när till Biscaya och norra Portugal, varifrån den sträcker sej över havet till Virginia i N-Amerika. Här fortsätter deras glaciär över den amerikanska kontinenten, från New-York till Seattle. Samtidigt visar en rad moräner att man haft stora is-lobar efter båda kusterna, när till södra Florida och norra Californien.

Denna bild är nu något modererad, eftersom det amerikanska maksimat nu ritas efter öst-väst-linjen från New York till Seattle - men med större islober i fjällen

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Pleistocene_north_ice_map.jpg

Detta istida maksima kallar Andersen och Burns för LGM - och enligt dåtidens beräkningar existerade detta enorma isöde - som täckte hela Europa för 20-21.000 år sen. Enligt deras beräkningar smälte en sydlig bredd av den "Skandinaviska Islappan" bort från Irland, södra England och södra Jylland bort - före Äldre Dryas, som anges till 15.000 (C-14) BP. Först 5.500 år senare (9.500 C-14 BP) försvinner dom sista glaciärerna från Oslo-fjorden (Aker, Romerike) och södra Finland (Jyväskylä), där dom yngsta Ra-moränerna ligger.

Detta skäde beskriver alltså istidens slut och övergången Yngre Dryas/Holocen. Med kalibrerade värden på C-14 vill man nu skriva denna ålder något bakåt i tid. Den kalibrering man nu lanserad för C-14 är tyvärr också osäker - måtten divergerar fortfarande imed QSL, beryllium och dendro.

Värre är det dock att samma metmod använt på olika områden visar högst olika tider för när detta LGM inträdde, vilket var ett centralt tema under konferenasen 2006, där man fastslog att LGM uppträdde hela 8000 år senare i Arkangelsk-regionen gentemot SV Skandinavien. Det borde få någon var att efterfråga logiken i dom mekanismer som skapade istidsmaksimat.

http://www.skb.se/upload/publications/pdf/TR-06-36webb.pdf

[Boreas]

Sen Andersen och Burns samlade kvartiär-geologiska mätningar till en översikt över norra halvklotet har mycket is ränt i havet. Dom senare tiår har man fått en rejäl styrkning av forskningen på klimat och istid - och man gör ständigt nya - och tilldels stora - framsteg i denna forskningsgren. Norge är nu bland dom ledande i världen - med aktiva forskningsmiljön på Bjerknes-sentret i Bergen såväl som NLH på Ås, NGU i Trondheim och UNIT i Tromsö.

I dialogen med sina skandinaviska kollegor hittar dom jämt och ständigt nya och oväntade fynd som bryter med den istids-förlopp som Andersen och Burns ritade upp år 1992. Följer man med glaciär-forskningen i Finland, Sverige och Danmark sär man ständigt att här dyker upp små och stora resultat som framtvingar nya korrektioner.

I bland hittar man även större överraskningar. När Mangerud och Svendsen år 2003 insåg att Kola-halvöns stränder varit isfria under hela Weichsel gorde dom nya undersökningar efter kanten av Karahavet. När dom upptäckte att också detta område varit isfritt under hela Weichsel-perioden fick man rita om hela LGM-modellen i norra ishavet. Kusterna av norra Norge och Ryssland hade ingen is under LGM, vilket framgår på dom korrigerade kartor signaturen tty länkade till här ovan.

När Helena Alexandersson i 2006 hittade ett isfritt område i södra Sverige från tiden 18-25.000 år BP blev det ju svårt att behålla Björn Andersens LGM-modell också för låglandet i södra Skandinavien. Inte speciellt överraskande egentligen - eftersom norra ishavet var isfritt, borde ju envar logik insistera på att också dom sydligare land och vatten - i Golfströmmens omedelbara närhet - också varit isfria.

Sen dess har en rad korrektioner kommit till - och dom kartor som Svendsen och Mangerud gjorde anno 2004 - där enbart NV Ryssland korrigerats - är därför passè. Man får därför glömma dessa kartornas granna färger om man vill förstå den process som avslutade istiden i Skandinavia. Om man däremot orkar läsa texten i rapporterna från konferansen år 2006 ser man att diskussionerna bland expertisen går höga om hur man skal applicera dom nya och "kontroversiella" mätvärden som ständigt kommer till.

Jag har försökt följa dom studier och analyser som gjorts under senare år - och ständigt uppdaterat nyheter från geologin på egna trådar i detta forum. Senaste årets fynd och analyser från Tornedalen, Jämtland och Rondane visar med all önskad tydlighet att det istäcke som man TRODDE låg och ruvade över HELA Fenno-Scandia och Östersjön - för 20.000 år sedan - inte varit hälften så stort som man antagit.

När Lund-forskaren Pirkko Ukkonen sen beskriver fynd av mammuttar från Eem-perioden och under HELA Weichsel-tiden är det givetvis i direkt motsättning till teorin om ett komplett istäcke över Fenno-Skandia och Östersjön:

Many dates come out as infinite suggesting mammoths of Early Weichselian age or
older. Some dates of mammoths from Finland and Norway come out as 36–20 ka 14C BP,
inferring ice-free conditions some time during the Middle Weichselian. Another group of dates are from mammoths yielding finite ages younger than 20 ka 14C BP, with the youngest dating, 10 ka14C BP, from Estonia.

http://www.skb.se/upload/publications/pdf/TR-06-36webb.pdf

Att nya rön nu kullkastar endera teorier om istidens förlopp och möjliga vs. omöjliga refugier, borde såväl biologer som arkeologer och kronologer lära sej leva med. Denna rapport om geologin efter "Nordens gröna bälte" har en rad snygga bilder och kartor över viktiga uppdateringar om istidens förlopp. Dessutom sätter den ärligt och rakt namn på dom luckor som finns i vårt vetande:

http://www.ngu.no/upload/Publikasjoner/Rapporter/2007/2007_024.pdf

[Gyrk]

mmm, intressant kan du ge mig nån referens till Alexanderssons upptäckt, vad menar hon med södra Sverige?

[Boreas]

Från konferansen 2006 - länk ovan:

Helena Alexandersson (Stockholm University) presents new OSL dates from delta sand in
Småland. The sands yield ages around 20 ka, suggesting ice-free conditions at a time when it
is generally believed that Sweden was covered by ice. She also presents dates from till covered glaciofluvial sediments, yielding ages around 0–70 ka.

[tty]

OSL-datering har kända stora problem vid mätningar nära iskanten (ofullständig "blekning") och i Skandinavien (olämpliga egenskaper hos kvartsen). Mätningar med andra metoder ger helt andra åldrar. Se t ex:

http://www.sgu.se/dokument/fou_extern/Alexandersson.pdf

Detta innebär inte att jag förnekar att LGM var delad av en (svag) interstadial. Denna är känd sedan länge i västeuropa (Laugerie-interstadialen) och syns även i Nordtyskland ( intervallet mellan Pommern och Brandenburg-stadialerna) och Norge t ex i Hamnsundhelleren och på Andöya (Egga I/Egga II).
Däremot tror jag inte på att stora delar av Skandinavien skulle ha blivit isfria vid denna tid. I synnerhet inte som undersökningar av IRD-halten visar att glaciärer kalvade i Norska havet i stor skala under hela LGM.

[Boreas]

Syd-västra delen av Östersjön har med tiden blivit allt bättre kartlagd för mesolitiska och sen-paleolitiska fynd. Följande rapport från konferensen i Vordingnorg 2003 visar sammanhängande populationer ("Federmesser-kulturen") - i norra Tyskland, Danmark och Sverige -under tiden mellan Äldre och Yngre Dryas.

Äldre Dryas var en kort kylperiod som anges sluta 15.700 BP (kalibrerad).  Den värmande Alleröd-oscillationen anges till 13.900 till 12.700, varefter man får ett snabbt och skarpt fall i temperaturen över hela det norra Europa. Yngre Dryas definieras till tiden 12.700 - 12.300 BP. Yngre Dryas är alltså en kort, men skarp köldperiod som fördriver populationerna söder om Östersjön, inklusive Tyskland, Holland eller Danmark. (Se figur 9, sidan 35 i länken nedan)

Late Palaeolithic - Federmesser Groups

After the short Older Dryas period, the Allerød Interstadial is a period marked by the gradual growth of birch trees and later also of pine trees (cf. De Klerk 2004). Absolute chronology describes the Allerød as the period lasting approximately 1200 years from 11.900 to 10.700 BP/11.900 to 10.700 calBC. The GRIP ice core shows a subdivision into three milder phases (GI 1c-1a), separated by two short colder sections.

Från 12.300 cal-BP får man så den snabba övergången till mesolitikum i södra del av Östersjön. Parallellt dyker det upp folk på nordkalotten, Sarnes 2 vid Hammerfest dateras till 12.400 cal-BP. Frågan är så vart dom fanns i mellantid - under Yngre Dryas?!

Seminariet problematiserade frågan såhär:

A Changing World – the Transition to the Mesolithic

There are presently no known Late Glacial human remains from northern Germany. A recently published human bone fragment from a kettle hole near Hässleberga, Southern Sweden, is not absolutely dated. According to faunal remains from the same complex, it might well date to the Younger Dryas (Larsson et al. 2002); however, the context of the find shows no evidence of ordinary grave context.

http://www.uni-greifswald.de/~histor/~ufg/mitarbeiter/terberger/Terberger1_LoRes.pdf

[Boreas]

Tyvärr blev länken ovan ändrat - men äntligen har Thomas Terbergers studie av övergången mellan det paleolitiska och mnesolitiska Nord-Europa åter kommit på nät.

Notera att fynden från Hassleberga (12.500 f.n.) och Segebro (ca. 12.000 f.n.) båda ligger i den (relativt) korta period (Dryas III) då norra Eurasien var som kaldast - och tundralandskapen råder från Biscaya till Baktrien:

http://www.researchgate.net/publication/250308240_The_Mesolithic_Hunter-Fisherer-Gatherers_on_the_Northern_German_Plain/file/3deec51ea3371d2c90.pdf

[Boreas]

Kontinuiteten mellan dom paleolitiska og mesolitiska nord-europeer lär ha varit klarlagt redan på 90-talet:

Radiocarbon dates from the terminal Paleolithic and early Mesolithic in the
western portion of the North European Plain show a clear gap between 10,500
and 9,500 BP. (62). In southern Scandinavia, too, there is a lack of evidence
for occupation between the early part of the Younger Dryas and the middle of
the Preboreal, from approximately 10,500 to 9,500 BP.

There is little doubt, however, that the Mesolithic of northern Europe is descended
from the Late Paleolithic. A case can be made for the continuous evolution of projectile
points during this time (25). Transitional assemblages can be seen in Late
Paleolithic sites such as Deimern 45 in northern Germany (66) or Mesolithic
occupations such as R0rmry in southern Norway (64).

Notera: Karbon-dateringarna anges här okalibrerade, men svarar till ca. 11.500 repsektive 12.500 kalenderår.

http://www.cas.umt.edu/anthropology/courses/anth254/documents/annurev.an.TDouglasPrice1991MseolithicNEurope.pdf

[fire4h8]

Men, - vart finns dom "kraftigt strömmande vattendrag med streningt botten" som mynnar ut i den här sjön?

Ett väldigt sent tillägg här: Jag tror att ancylussnäckans beroende av starkt strömmande vatten är något överdrivet i den svenska (och den engelska) wikipediatexten. I den tyska versionen hittar man detta:

Die Schnecken kommen in sauerstoffreichen stehenden und fließenden Gewässern und auch in Karstquellen vor. Sie benötigten auf jeden Fall Hartsubstrat mit geeignetem (nicht zu geringem und nicht zu üppigem) Algenbewuchs, weshalb sie in Mitteleuropa insbesondere in Fließgewässern häufig sind, aber (in Nord- und Westeuropa sogar verbreitet) auch in Seen vorkommen.

Alltså, den är framför allt beroende av hög syrehalt i vattnet, och medan den i Centraleuropa i huvudsak hittas i strömmande vatten så finns den i Nord- och Västeuropa även i sjöar (eftersom lägre temperaturer ger ett syrerikare vatten?).

[Boreas]

Det stämmer att djupare insjöar som mottager stabila mängder syrerikt kallvatten från glaciärer kan ge biotop för ancylus-snäckor. I regeln finns dom så spridd ikring älvmynningen. Större populationer behöver dock strömmande älv-vatten. 

Det förklarar hursomhelst inte hur den skandinaviska  Anculus fluvialis skulle ha vänt sej till salt- eller bräckvattnet ikring Gotland. Här tror jag nog mer på 'transport-teorin' - där snäckskalen kommit med isbergen, i hop med myrmalm, rullsten och endera sediment från dalgångarna på fastlandet.

[Boreas]

Barrträden lär ha överlevt istiderna inom Skandinavien:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5285.0.html

Ref.:

Dom senaste års fynd från Jämtlandsfjällen och Rondane berättar om växter som överlevt istiden i Skandianvia. Jag har tidigare länkat till en större undersökning från Norge där biologen Aage Paus letat fram istida pollen från barrträd, malört, renros och valmo.
 
http://nyheter.uib.no/?modus=vis_nyhet&id=42957
Ref.:
http://www.naturhistorisknettverk.no/vedl/Rondane%20dry%20valleys%20NFR%2006.pdf