... the Russian state originated from a voluntary treaty between the people of Novgorod and Varangian rulers.
Genetic studies in the "Family Tree DNA Rurikid Dynasty Project" agree with the Normanist theory, pinpointing the origin of the Monomakhovich branch of Rurikid descendants’ DNA (consistent with the Germanic and Finno-Ugric types) to Uppland, North of Stockholm in Sweden.
http://en.wikipedia.org/wiki/Rus%27_(people)
I ljus av historiska fakta och sagor kan man uppfatta att "Sagan om Yngvar" vilar på en historisk bas. Vidare kan man se på runstenarnas :inkiar og :anunt som två historiska namn och personer, som i ljus av Adams berättelser formar logiska, historiska sammanhang. Alla rapporterar om likartade och ödesdigra händelser av historisk karaktär, just under vikingatidens slut - när Ynglingaettens nätverk mellan Skottland, Skandinavien, Gårdariket och Asien bröt ihop - närmast över natten.
När den gamla Sidenvägen till Östersjön bröts och det kufiska silvret försvann från vikingarnas kassor var den strategiska kampen om Östersjöen förlorad. Kampen handlade alltså om något mer än politiska og økonomiska ressurser, den handlande också om självständighet, frihet och fred för alla länder ikring Östersjön.
Mellan hjältekungen Olav Haraldsson - "Gotlands sista Patron" - och Harald Hardrådes Englandståg representerar Ingvars og Kung Anunds fatala öden i 'austerveg' en fatal och avgörande förlust. I eftertid kan man se denna smäll som spiken i Skandinavernas motstånd mot 'främmande herrar' över folk, land och riken. Dom flesta läroböcker räknar året 1050 som 'vikigatidens slut'. Dock saknar man ett historiskt förlopp som kan förklara denna slut...
Om denna och besläktade trådar kan bidra till att kasta en strimma ljus över det historiska Ingvarståget, där Anund Jacob troligen deltog och dog, så har våra spekulationer inte varit förgäves. Därmed blir Adam av Bremens två noter om detta tåg - under biskop Adalvard (med tillnamnet "Transgressor") - av seriöst intresse, eftersom dom beskriver vad som återges på nämnda runstenar från Uppland - där kung Anund och hans hirdmän tycks vara memorerade, av Emund Gamle och hans fru Ingeborg.
Ingvarståget representerade tydligtvis en djupare katastrof - av såväl politisk som ekonomisk och kulturell karakter. När Harald Hardråde vänder hem (
ca. 1047) har han Ellisiv, Jaroslavs och Ingegerds dotter, med som drottning-ämne. Samtidigt har han båtarna fulla av edelmetaller och annat som skal stöda hans mobilisering av Norges ledung för att behålla Danmark och återerövra England - från Svein Ulfsson och den katolska alliansen, för sej själv och den gamla, öst-västliga alliansen.
Haralds hemfärd är loggad av sagorna - och redan från Bysants får han med seg en rad väringar, jämte 'en mängd gods och guld' från hovet i Istanbul. I Kiev hålls bröllopp och i Holmgård får han ytterligare stöd, innan hemfärden går via Finska viken och Sverige. Dom senare händelser är väl kända - intill det stora slaget med Svein, om Danmark 1064, som han vinner - och det berömda slaget om England 1066, där han gör bort sej...
Om den norska ynglinga-kungen kan man läsa sidor efter sioder - men om ynglinga-ättens huvudman, Anund Jacob, och det katastrofala tåget till "Österlandet" år 1050 är källorna tysta som gravar. Bortsett från dom unika runestenarna och några linjer hos Adam av Bremen, anno 1070. Här berättas också att den mystiska biskopen i Skara, Adalvard dy också kallat 'Övergriparen' (Transgressor), kan ha spelat en ledande roll i ett 'korståg' österut - där Anund förtjänat sitt tillnamn som "Kolbrännare".
Frågan är alltså om man kan identifiera Adams "Kvinnoland" i österled.
Vad säger runstenarna om det?