Sören, när man slipar fram en form använder man sig av det material som slipar bäst, är mest hållbart och man väljer hårdhet på slipstenen mycket noggrant. Jag vet inte hut många brynen jag har men de är många, de har olika storlek, form, hårdhet osv. Bergarter med kvartskorn är perfekta för att slipa med eftersom kvartskornen tjänstgör som sanden på ett sandpapper – medan bergarten håller dem på plats. Alternativet är hårda bergarter utan kvarts – då tillsätter man fina kvartskorn, t.ex sand från stränder samt lite vatten – och så slipar man på det sättet.
Då bör man kunna se detta geografiskt, alltså vilka av slipstenarna innehåller naturlig finkorning kvarts – och vilka gör det inte. De som inte innehåller kvarts bör då vara lokaliserade i hygglig närhet av en sandstrand (vars sand är av finkorning kvarts till största delen).
Att en slipskåra får den form du beskriver förstår varenda slipare. Har du ett bryne hemma, studera det, det har samma form = ”hängmatteform”. Denna form kommer ”automatiskt” när man slipar eftersom man trycker hårdare i mitten av slipstenen – och trycket lättare i slipskårans ändar när man skall byta riktning.
Finns det slipskåror som går tvärs stenar – och där slipskårorna är lika djupa/breda och vida hela sin stäckning – så är föremålet man slipar en lång stång av något slag som man vill slipa jämntjock samt, eventuellt ”polera”. Det kan ju faktiskt vara så att man slipade olika föremål/verktyg, eller kanske byggnadesdelar, t.ex käppar man använde för väggar samt senare lerklinade? (vild gissning).
Oavsett vad dessa slipskårar är för någpt, dvs, slipade man olika verktyg (eller annat) i dem – eller var de framslipade som symboler i någon form av kult – så slipade man fram dem, man högg inte fram dem.
Har någon gjort en sådan slipskåra, i rätt material, i modern tid – och hur lång tid tog detta att göra? Hur gjorde man, vilket material slipade man med, osv. Ett sådant experiment vore värdefullt för att förstå hur värdefulla de var för sliparen, oavsett han slipade någonting – eller om han slipade för sin kult/tro.
I sandsten går det ganska fort, i hårda bergarter där kvarts är en del av bergarten – borde det ta oerhört lång tid = slipskåran blev mycket värdefull genom att lång arbetstid åtgick för att ”tillverka” den.
Min uppfattning är alltså att dessa slipskåror är en biprodukt av slipning. Din uppfattning är att man tillverkade dessa slipskåror och att slipskåran i sig var själva målet. Oavsett vilket – de har slipats fram.
Om slipskåran är själva målet – varför högg man inte ur dem – och finslipade dem i det sista skedet? Det borde avsevärt förkorta arbetstiden, eller hur? Alternativt, var själva slipförfarandet och arbetstiden som lades ned – viktiga i denna kult?
Det kan ju till och med vara så att det var arbetstiden som var det viktiga = 5 man slipade i skift under 5 dagar för att ”rena” sig före en ceremoni? Slipskåran var beviset för att de jobbat hårt?
Vi kan vrida och vända och vrida på detta på olika sätt eftersom vi inte vet vad som slipades i skårorna, alternativt, vi vet inte vilka verktyg man använde för att framställa dessa skåror.
Vi kan ju gissa hur mycket som helst, t.ex, var det kanske det rytmiska regelbundna ljudet från slipningen man ville ha fram, var det ett bakgrundsljud i en speciell ceremoni? En ”symbol” för livets förgänglighet – till och med sten kunde nötas ned…
Trevlig helg!
Thomas
