Författare Ämne: Sliprännor  (läst 93409 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #80 skrivet: april 11, 2011, 17:25 »
Jag skulle tro att dessa sliprännor slipat diverse saker under seklernas gång. Vedjestenar verkar vara den sista saken som slipats?

Liar kom gissningsvis till vårt land på medeltiden någonstans. Före lien användes skäror. Skäror har en inåtböjd egg (recurved edge). Detta innebär att eggen måste slipas med ett konvext bryne, inte ett platt bryne. Ju med inåtböjd eggen är, ju mer konvext måste brynet vara.

Även lien har, delvis, en inåtböjd egg. Därför har även vedjestenarna en konvex yta i sina båda ändar – och de är platta på mitten för att klara att slipa liens raka del av eggen.
Som jag ser det har det alltså funnits minst två olika behov av form på brynen, dels helt konvexa brynen som kan slipa skäror, dels delvis konvexa och flata brynen som kan slipa liar. Utöver detta skulle jag tro att man även slipade vanliga brynen för knivar, svärd och andra eggverktyg.

En teori är att alla dessa brynen har haft samma grundform som vedjestensbrynena har, alltså rektangulära med avsmalnande ändar (konvexa kanter) och där kanterna alltid varit avrundade. Det skulle förklara mängden av sliprännor – samt även skillnaden i storlek (bredd/djup) på sliprännorna, samt delvis sliprännornas olika längder.

Jag är alltså fortfarande inne på att det varit en produktion av brynen. De stensorter som är lämpliga till brynen finns inte överallt. Dessutom behövs mjuk sandsten för själva formslipningen + hård platt bergart för flatslipningen. Istället för mjuk sandsten kan sjösand användas som slipmedel tillsammans med vatten.

Men – var finns då brynstensbrotten någonstans? Dessa bör ju ligga i hygglig närhet till dessa slipskåror?

Brynen kan tillverkas av hårt packade fin sandsten, finkorning skiffer – gärna med inslag av mycket fin kvarts eller kisel. Utan dessa stenbrott för råämnen stämmer ju inte ”massproduktionstanken” av brynen.

Alternativt – importerades råämnen till dessa brynen? Har någon undersökt vilken bergart dessa vedjestenar har – samt var ifrån de då kan komma? Piankys karta visar ju slipränneförekomster i närheten av kusterna?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sven lagman

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 138
SV: Sliprännor
« Svar #81 skrivet: april 13, 2011, 19:13 »
Striden går vidare på Wikipedia. Det är intressant hur diskussioner om olika föreetelser inom arkeologin kan väcka allmän debattlust och fasthållande av personliga ställningstaganden och blundande inför fakta (och även misstro med allt vad arkeologisk forskning står för). Nu har artikeln varit låst ett dygn av administratörer och man har backat till det utseende som bl.a. Martin var med att utforma det för rätt så länge sedan. Jag försöker nu få till ett konsensus men det verkar sitta hårt.
Vill ni följa det hela gå då in på
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Diskussion:Slipr%C3%A4nnor&action=history
Klicka på "Föregående" under det datum ni önskar börja läsningen.

Utloggad Lera

  • Medlem
  • Antal inlägg: 79
  • Skål, handbyggd.
    • Mitt nuvarande arbetsprojekt
SV: Sliprännor
« Svar #82 skrivet: april 13, 2011, 20:16 »
Ja herregud. Jag beundrar ditt tålamod, Sven. 
De Lapsus Resurgam!

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Sliprännor
« Svar #83 skrivet: april 14, 2011, 09:10 »
Ja, Sven är tapper. Sanslöst att läsa vilka förslag som folk har velat peta in i Wikipedia, som ju ska vara en uppslagsbok. Förslag som
Citera
– Alltså varför gjorde man nya slipskåror när man redan hade ett bra spår att slipa i, och inte använde det så länge det gick?
är ju som hämtade från ett inlägg här på forumet. Ja, inget ont om Arkeologiforum, men Wikipedia ska väl vara lite mer än en anslagstavla där man fritt kan vädra sina egna tankar och idéer. (Citatet var alltså inte från diskussionen, utan från artikeln som den såg ut 10 april 22:45. Om någon på forumet känner sig som pappa/mamma till detta - ta upp diskussionen här istället!).

Versionen från 12 april 23:13 är en höjdare också, inleds med:
Citera
Sliprännor finns i Skåne medan slipskåror är en fornlämningstyp som finns på Gotland och i folkmun har tidigare kallats svärdslipningsstenar och är 5000 år gamla astronomiska kalendrar.

Tänk Pelle i klass 8A i Visby som surfar in där för att göra ett skolarbete om Gotlands forntid, vad han får lära sig om sina förfäder!

/Mats




Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Sliprännor
« Svar #84 skrivet: april 14, 2011, 09:39 »
Liar kom gissningsvis till vårt land på medeltiden någonstans. Före lien användes skäror. Skäror har en inåtböjd egg (recurved edge). Detta innebär att eggen måste slipas med ett konvext bryne, inte ett platt bryne. Ju med inåtböjd eggen är, ju mer konvext måste brynet vara.

Det finns många exempel på vikingatida liar, både i Norge och Sverige vad jag sett själv.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #85 skrivet: april 14, 2011, 12:44 »
Sindre - intressant! Var har du sett dessa liar?
 
Är det verkligen skördeliar du har sett? Det finns buskröjningsliar också, de är kortare samt bredare. Vad jag vet är buskröjningsliarna äldre än skördeliarna.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Sindre

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 007
SV: Sliprännor
« Svar #86 skrivet: april 14, 2011, 12:57 »
Det var bl.a. på Kulturhistorisk Museum i Oslo. Kan ha bilder på dem hemma, skall se. Norska liar kan lätt blandas samman med buskröjningsliar, eftersom de ofta användes i backe var de också något kortare är den "klassiska" lien. Men vad jag kommer ihåg så fanns det också "normallånga".

Sen buskröjningsliar, hade de inte en rak tånge till skillnad från vanliga liar?



Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Sliprännor
« Svar #89 skrivet: april 14, 2011, 13:18 »
Jo, lien introduceras under järnåldern. Det beskrivs bl.a. i "Jordbrukets första femtusen år". Kommer inte ihåg nu närmare vid vilken period under järnåldern, men skulle tro att det är någonstans runt vendeltid eller så. De första liarna hade ett kortare blad än dagens modell, och vinkeln mot skaftet var trubbig (typ 135 grader), så man skar liksom gräset mer frontalt än sidledes, om ni förstår.

/Mats

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Sliprännor
« Svar #90 skrivet: april 14, 2011, 14:32 »
Tack för informationen! Lien blev plötsligt betydligt äldre än vad jag trodde den var!

Buskröjningsliar finns i olika utföranden, den vanligaste typen är ca 2-3 ggr bredare än en skördelie samt ungefär halva dess längd. För slyröjning måste bladet vara kort, hållbart samt vasst. Det finns många olika typer av liar som dina bilder visar.

En variant på dina bilder visar en lie som samlar in som en vanlig lie – men skär av med en vinklad bakre del av lien. Den bör ha varit väldigt effektiv och kraftbesparande!

Tack!

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Sliprännor
« Svar #91 skrivet: april 15, 2011, 08:49 »
För att avsluta detta stickspår: kollade vad Mats Widgren och Ellen Anne Pedersen skrev i boken jag nämnde: Kortlien (alltså den med max 30 cm långt blad och något trubbig vinkel till skaftet) introducerades redan i samband med den stora expansionen i jordbruket på 200-talet e.Kr. Den var troligtvis en vidareutveckling av de lövskäror som fanns tidigare.
Långlien (med blad c:a 50 cm) hittar man i Sverige först på 1000-talet men kan nog ha introducerats något tidigare, då man hittar exemplar i Norge från 700-talet.

/Mats

Utloggad Lera

  • Medlem
  • Antal inlägg: 79
  • Skål, handbyggd.
    • Mitt nuvarande arbetsprojekt
SV: Sliprännor
« Svar #92 skrivet: april 15, 2011, 10:02 »
Sliprännorna på Wikipedia:
Jösses. Ammunden = Sören Gannholm?
Jag har redigerat diskussionen så att intresserade läsare slipper trassla in sig i röran. Det är nu i alla fall läsbart även om läsvärdheten kan diskuteras .. >:D
De Lapsus Resurgam!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sliprännor
« Svar #93 skrivet: april 15, 2011, 12:14 »
Jag bjuder på en tokig fredagsfundering om användning av rännorna i Gantofta:

Kan man har krossat frö, nötter eller kärnor i dessa? Den här föremålet fick mig på den tanken:

http://ggatblog.blogspot.com/2011/03/recent-finds-stamped-mortarium-rim.html

Thomas I

Utloggad Lera

  • Medlem
  • Antal inlägg: 79
  • Skål, handbyggd.
    • Mitt nuvarande arbetsprojekt
SV: Sliprännor
« Svar #94 skrivet: april 15, 2011, 14:59 »
Lite svårt att krossa nötter i en ränna som hänger nästan upp och ner.
Det är upprättstående klippor,  ingenting man kan gå på, mera som en vägg med
rännor rakt in i väggen.  Där väggen lutar utåt, ovanför huvudet, är rännorna nästan
upp och ner.

 ???
De Lapsus Resurgam!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sliprännor
« Svar #95 skrivet: april 15, 2011, 16:05 »
Jag har varit där för många år sedan så jag vet på ett ungefär hur branterna ser ut men jag kommer inte ihåg några detaljer om rännorna.

Och folk har varit där och slipat brynen i modern tid så det är svårt att fastställa vad som är moderna rännor och de ursprungliga med en annan datering.

Om de övre rännorna lutar ut över de undre kan man tänka sig att dessa är äldre och slipandet eller malandet har varit flitigare på lägre höjd?

Jag tror fortfarande på slipningsteorin men kan se en växlande användning genom åren utom astronomisk användning.

Finns det någon mineral som kan ha användning av sandstensfragment?

Thomas I

Utloggad Lera

  • Medlem
  • Antal inlägg: 79
  • Skål, handbyggd.
    • Mitt nuvarande arbetsprojekt
SV: Sliprännor
« Svar #96 skrivet: april 15, 2011, 16:15 »
Thomas I
På sidan tre har jag lagt in både bilder och en film som visar omgivningarna.

Lägre och högre rännor; jag antar att man slipar upp en ränna rätt så fort och när den börjar
bli för djup, gör man en ny. Helt enkelt.

Den astronomiska teorin är det nog rätt få som tror på.

Den sista meningen i ditt inlägg förstår jag inte riktigt.
De Lapsus Resurgam!

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sliprännor
« Svar #97 skrivet: april 15, 2011, 16:26 »
Min sista mening handlar om man kan blanda ihop något användbart med sandsten.  Kan man har lagt något i rännan som man vill blanda med sandsten om man krossar eller maler där?

Min andra tanke är om klippan har haft en annan form med utskjutande delar längre ner som slipats bort eller eroderats under åren. Detta är också ett skott från höften men det händer mycket med sandsten om vi tänker oss 3-4 tusen år tillbaka.

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sliprännor
« Svar #98 skrivet: april 15, 2011, 16:30 »
Lera: Det finns gott om block nedanför klippan när jag tittar på din film. Vad är detta för block?

Thomas I

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sliprännor
« Svar #99 skrivet: april 15, 2011, 17:55 »
Sven. En sen kommentar angående spridningen av sliprännor i Skåne. Finns en geologisk förklaring som jag efterforskade på nätet. Nere i sydvästra Skåne finns inte sandsten i dagen, det är rent kalkberg.

Sandsten finns i nordvästra Skåne och i Västergötland.

Jag är ingen geolog men detta är vad jag hittade på nätet.

Thomas I