Författare Ämne: Sliprännor  (läst 46233 gånger)

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #220 skrivet: juni 21, 2014, 16:24 »
På Gotland finns drygt 3600 kända slipskåror, varav ca 770 i fast häll och resten fördelar sig på på närmare 890 block (granit, gnejs, diorit, kvarts,  kvatrtsitsandsten, sandsten, kalksten).
De tycks i stort sett ligga vid forntida våtmarker, precis vid den forntida strandlinjen. I några fall t.o.m. ute i myrmark resp. sjö, och har framkommit först efter utdikning resp. sjösänkning.  T.ex. undersökte Rutger Sernander 1918 Fardume träsk i Rute på norra Gotland.  Där observerade han några slipskårestenar som låg ute i själva träsket d.v.s. sjön. Men sjöns yta hade blivit sänkt närmare en meter i slutet av 1800-talet, varför Sernander daterade slipskårorna till Subboreal tid, d.v.s. en tid med torrt klimat.
Även runt Gotlands kuster ligger de på sådant sätt att de bör ha legat nära eller alldeles intill den forntida strandlinjen vid slipandet. Jag har sedan drygt 20 år varje sommar varit med om att höjdavväga de flesta från 2 m nivån upp till 10 m nivån med ett instrument från arkeologiska institutionen i Uppsala.
1993 publicerade jag min bok ”Gotlands slipskåror”, senare som pdf http://www.bygdeband.se/file/482158/
Det viktigaste är min uppmätning av 1253 slipskårors riktning. Ca hälften var i fast häll och hälften i jordfasta block. Materialet klass-indelades med klassbredden 3 grader och presenterades i ett histogram från 0 grader (norr) över 90 grader (öster) till 180 grader (söder). Det visade sig att slipskårorna inte är slumpmässigt orienterade utan tydligt sammanförda i vissa riktningar. De fyra högsta staplarna var de mellan 84 grader och 96 gradser, d.v.s. runt den exakta öst-västrikningen. Mönstret är synligt i de båda grupperna fast häll och jordfasta block var för sig, men när de läggs i samma digarm så förstärks mönstret. Ett linjärkorrelationstest visade också att de med stor sannolikhet visar samma riktningsfördelning. - I annat fall skulle inte möntret förstärkas utan utplånas när de läggs i samma diagram. Det är enbart objekt på himlen som är gemensamma för hela Gotland och som alltså slipskårorna är inriktade med hjälp av.
Ett annat sannolikhtestest gick ut på att jag på datorn simulerade 1000 slumpmässiga diagram med 1253 riktningar i varje. Den högsta stapeln i det riktiga diagrammet var 42 eneher hög och den befann sig dessutom mellan 90 och 93 grader, dv.s. intill den exakta öst-västriktningen. Datorsimuleringen gav en enda så hög stapel i ett enda diagram, d.v.s. sannolikheten 1 på 1000, och den låg dessutom inte i närheten av den exakta öst-västriktningen.
Även mot NO finns en koncentration av riktningar, mellan ca 27 grader och 54 grader.  Även mot SO finns en koncentration. Men nu beaktar diagrammet bara östra horisonten, varför koncentrationen mot SO lika gärna kan vara riktad åt andra hållet d.v.s. mot NV eller mellan ca 306 och 333 grader. - Men detta är variationen i månens nordligaste uppgång respektive nergång under varje 18,6-års intervall (den Drakoniska cykeln). Månens nordligaste uppgång förskjuts alltså långsamt fram och tillbaka mellan ca 27 grader och 54 grader under 18,6 år, och motsvarande för nedgång.
Jag la alltså tidigt märke till att det fanns koncentrationer i flera astronomiskt intressanta riktningar. Jag hade tidigare läst astronomi bl.a. med Curt Roslund, docent i astronomi i Göteborg, som lärare. Eftersom jag visste att han intresserat sig för arkeoastronomi kontaktade jag honom tidigt. När bara något hundratal riktningar hade bestämts utbrast hon spontant: ”Har har du ju astronomiska riktningar”. Och sedan kunde han bara instämma i att slipskårorna var astronomiskt orienterade när han fick se mitt diagram med 1253 riktningar.
Vi kunde konstatera att man bl.a. slipat i de riktningar som månen gick upp resp. ned som nordligast under olika år. Men vid vilka tillfällen som de slipats var inte lätt att reda ut. Slipskårorna i en grupp (NO eller NV) ligger solfjäderformigt, men sedan bryts solfjäderformen av en slipskåra som går på tvärs.

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #221 skrivet: juni 21, 2014, 16:24 »
Av en slump råkade Göran Henriksson, docent i astronomi i Uppsala, komma i kontakt med slipskårorna vid ett besök på Gotland och då också få höra att det fanns en teori om att de var astronomiskt orienterade. Han gjorde då en egen tolkning. Det är nämligen så att man inte kan observera vilken månuppgång som helst, t.ex. inte nymånens. Det mest logiska är att det var fullmånens upp- och nedgång som observerades.  Men fullmånen befinner sig alltid mitt emot solen på himlen. Om fullmånen befinner sig i sitt nordligaste läge så befinner sig solen samtidigt i sitt sydligaste läge. Det är detta som vi kallar för vintersolståndet. Henriksson tolkning är alltså att man gjorde en slipskåra varje gång som fullmåne inträffade samma dag som vintersolståndet. Nu är det så att en viss månfas inträffar på samma datum igen efter 19 år (Metons cykel). Men under dessa 19 år har månens nordligaste uppgångsriktning förkjutits fram och tillbaka i 18,6-års intervallet och lite till. På så sätt förskjuts riktningen från tilfälle till tillfälle så att det bildas en solfjäderform. Men eftrsom 235 synodiska månader skiljer sig från 19 år med ett par timmar, så innebär det att en 19-årscykel spårar ur efter något hundratal år. I stället börjar en annan 19-årscykel som delvis överlappar den gamla. Då kan det inträffa att fullmåne inträffar på vintersolståndet efter 8 eller 11 år. Men då befinner sig månen i ett helt annat läge i sitt 18,6-årsintervall. Det är då slipskåran går på tvärs mot övriga. Eftersom Henriksson har ett datorprogram som kan räkna ut månens upp- och nergång väldigt exakt, så kan han räkna ut när månen gick upp eller ner i en viss rikning. Det han har tillgång till är det mönster som slipskårorna gjorda med i allmänhet 19 års mellanrum bildar. Då blir det som ett fingeravtryck, eller om man jämför med dendrokronologi, ett mönster som man kan förskjuta framåt eller bakåt i tiden tills man får övernstämmelse med de beräknade uppgångarna eller nergångarna. Speciellt blir då de slipskåror som skär snett viktiga. Henriksson kan därmed datera en grupp slipskåror och de äldsta dateringarna hamnar på ca 3300 f.v.t.
De öst-västliga slipskårorna gäller fullmånen vid vårdagjämningen. Då går solen upp rakt i öster och ner rakt i väster. När solen t.ex. går ner så går fullmånen upp i öster. Men inte rakt i öster utan i ett intervall kring den exakta öst-västrikningen. Precis som mitt diagram där den största koncentrationen av riktningar är i ett intervall runt den exakta öst-västriktningen.
Det finns en koncentration av riktningar mellan de som gäller fullmånen vid vintersolståndet och fullmånen vid vårdagjämningen, (både upp- och nergång). Dessa gäller ett annat viktigt tillfälle under året, nämligen mitt i vintern (början av februari i vår kalender). Midvinterblotet firades då.
Henrikssons tolkning stämmer utomordentligt väl med slipskårornas allmänna riktningsfördelning och med det mönster som grupper av slipskåror bildar.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sliprännor
« Svar #222 skrivet: september 17, 2014, 15:25 »
Jag kan förstå din tanke Thomas, men även jättegrytor och motsvarande naturfenomen är väl beroende av att vatten, grus och sten blir stående och verkar på samma punkt?

Jovisst - och ibland kan isen även slipa till grytans ytterväggar också. Åtminstone har den gjort det i ett känt fall:

http://naturvernforbundet.no/getfile.php/Bilder/Natur/vassdrag/fest%C3%B8.jpg%20%28fullscreen%29.jpg

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #223 skrivet: januari 21, 2015, 10:33 »
Länken till min bok om Gotlands slipskåror ska fungera igen. Den har legat nere ett tag, men efter serverbyte är den uppe igen.
http://stavgard.com/stavar/gotlslipsk/slipskaror.html

Utloggad Sören Gannholm

  • Medlem
  • Antal inlägg: 42
SV: Sliprännor
« Svar #224 skrivet: februari 20, 2015, 18:38 »
Att slipskårorna är astronomiskt orienterade är en observation, alltså inte en tolkning. http://stavgard.com/stavar/gotlslipsk/astronomi.html