Kossor och grisar över havet

[Boreas]

Tidskriften "Spor" utges av mitt-norska arkeologer, främst från NTNU. På sidan 19 i 1/1988 finns en artikel av bergkonstspecialisten Kalle Sognes, där en get/getabock är placerat i en båt;

http://www.ntnu.no/c/document_library/get_file?uuid=006000e4-008c-4992-97c9-2c1ce41bd2b6&groupId=10476

[Leif]

skrev lite om uroxar i höstas efter att ha varit på en DNA-konferens och ett uroxeseminarie....
http://arkeologiihalland.blogspot.com/2010/11/aktuellt-om-uroxar.html

Jag tror  efter att ha sett simmande dov (hav), älg (norrlandsälv) och rå (hav + sjö) - inte det är några fysiska problem att få en muskulös ko av äldre snitt att simma över sundet. Men att få en högproduktiv mjölkko av modernt snitt att klara samma sak är nog en helt annan femma.

Grisar simmar bra, de kan klara långa sträckor. Har sett filmer med vildsvin som simmat långa sträckor. De har (precis som människor) en fettansättning (späcklager) som är mer lik havslevande däggdjur än landlevande. Vilket, Elaine Morgan har utvecklat i sina teorier om "vattenapan", teorier som hon har lånat in från Desmond Morris och utvecklat. Varifrån DM fått tanken vet jag inte.

[Mats Hansson]

Kan man tänka sig att man hjälper en ko att simma genom att dra den efter en båt/kanot som ros/paddlas, borde väl i alla fall gå lite fortare då att ta sig över sundet och därmed avlasta kon. Eller?
Om man antar att det skedde en import av kor via Danmark så kan det väl också ha varit så att man där redan i viss mån hade utövat konsten att flytta kreatur över vatten, med tanke på alla de danska öarna.

/Mats

[Leif]

Jag tror att ditt förslag är rimligt mats. Kanske inte för att få koa att simma fortare men väl för att styra den. Eller så får man ha ett par flytetyg och agera som när man driver en flock djur på land.

[Piankhy]

Är detta fakta eller en faktoid? Varför skulle de missgynnas av skog? Fakta jag finner pekar klart på att de klarade sig mycket bra i skog och vissa säger att de till och med föredrog sumpskog. I vilket fall överlevde de så pass länge i skogsterräng att det knappast kan ses som en anledning till att de dött ut.

Det beror måhända på vilken skog som avses. Även under boreal tid fanns det ju skog, men den var av en annan beskaffenhet än den senare atlantiska urskogen som delvis hade andra trädslag, var tätare och hade en annan markvegetation.

Men utdöendet var väl troligen en kombination av klimat, växtlighet och människans påverkan.

[Piankhy]

Dom vilda flockar av uroxen försvann. men uroxens gener fortsatte, i dom framavlade grenar som nu kallas "tamoxar". Det intressanta med uroxen är den tidliga historia, eftersom som den stått förfader till ALLA nuvarande tamoxar, såväl som deras mjölkande kor.
---
Uroxen från Tybring Vig dateras till 9.500 före nutid. När man nu vet att alla moderna kor härstammar från denna art, kan man ju avsluta spekulationerna om att den kommit med lantbruket - från Anatolien - efter istiden. Sannolikheten är lika stor för att fäbodarna i Anatolien härstammar norrifrån, just som vindruvorna i Grekland och Turkiet kommit från Armenien, medan druvträden i Italien och Spanien har sina genetiska rötter i det gamla Gallien.

Våra nordliga tamdjur tycks ha anlag både från mellersta östern och från europeiska uroxar:

Samtliga förhistoriska prover som testades för Y kromosomen utom ett tillhörde den nordliga typen, vilket visar att moderna kor från norra Europa är mer besläktade med europeiska uroxar än vad kor från södra Europa är. Mitokondriellt såg dock materialet inte ut som Europeiska uroxar, vilket visar att de även har en del av sitt ursprung från Mellanöstern.

- Domesticeringen av boskap verkar innehålla ett mer komplicerat
scenario än vad tidigare genetiska analyser kunnat påvisa, säger Cecilia Anderung.

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/uu/pressrelease/view/113731