Paleolitisk eller Mesolitisk?

[Boreas]

Flintredskap - men ur vilken period?

1)  http://www.pasthorizons.com/wp-content/uploads/2011/03/tools.jpg

2) http://www.pasthorizons.com/wp-content/uploads/2011/03/Chert.jpg

[sockerfri]

Bump, skulle också vilja veta. Att identifiera och klassificera artefakter får alltför lite plats här.

[Boreas]

Wadbrings illustrerade essä om "dom första svenskarna" ledsagas av en bild på den äldsta såg jag någonsin sett. Den är väldigt grant gjord, av fint huggen och mycket noggrant knappad flinta - se illustration nederst på sidan:

http://www.wadbring.com/historia/undersidor/stenalder.htm

"Skäran" jag efterfrågade (ovan) har också en rad sågtänder, är gjort av samma material och har fått exakt samma precisa form och funktionsduglighet;

http://www.pasthorizons.com/wp-content/uploads/2011/03/Chert.jpg

Betyder det att dessa små "flint-sågar" er mesolitiska - eller är dom också paleolitiska?

[Mats Hansson]

Ingetdera, skulle jag säga. Utan sen-neolitiska. Wadbrings "såg-skära" är ju enl. uppgift hittad i en hällkista, vilket tyder på den sen-neolitiska perioden (2300 f.Kr - 1800 f.Kr.). Det är ju också den perioden som utmärker sig för det här "super-flinthantverket".

http://sv.wikipedia.org/wiki/Senneolitikum

/Mats

[Boreas]

Är det en vedertagen eller bevisad uppfattning? Vad menar expertisen?

[Vinstorparn]

Typerna är mig veterligt icke kända under Europeisk paeolitikum.  Form & teknink med bl.a "notching"  talar mer för Nordamerika,  docj ej paeolitisk tid då  flutet points" som Folsom och Clovis är alenarådande.

Former som de på bild dycker upp från och till inom olika grupper från ca: 6000 Bc  1200 Ad inom det Nordamerikanska området och förekommer även långt ut i polarområdena.

Notched points (spetsar med urnupen bas) förekommer ju som ni vet även under eropeisk neolitikum (Skand. senneolitikum och bland kontinentens klockbägare men då följer dom helt andra formmallar. 
Även den lilla skäran förekommer både inom  nord & sydamerika av och till och då oftast i det lilla formatet som den på bilden.

Vinstorparn

[Boreas]

Tack. Då blev det något enklare att förstå hur det är möjligt att två identiska flintverktyg (från samma hantverkstradition) kan dyka upp i Västgötaland respektive Channel Islands, California. Den amerikanska fynden har en veletablerad kontekst och hävdas vara från sen-paleolitikum;

 “We think the crescents were used as transverse projectile points, probably for hunting birds. Their broad stone tips, when attached to a dart shaft provided a stone age shotgun-approach to hunting birds in flight,” Erlandson said. “These are very distinctive artefacts, hundreds of which have been found on the Channel Islands over the years, but rarely in a stratified context, he added. Often considered to be between 8,000 and 10,000 years old in California, “we now have crescents between 11,000 and 12,000 years old, some of them associated with thousands of bird bones.”

Read more>>

http://www.pasthorizons.com/index.php/archives/03/2011/late-pleistocene-sea-going-people-may-have-followed-a-kelp-highway#ixzz1IOxcJzAQ

[Mats Hansson]

På mig tycks den tekniska utvecklingen av flinthantverket på den amerikanska kontinenten ligga tusentals år "före" europa. Jag tänker då på de fint utmejslade formerna och retuscheringstekniken, som syns bl.a. på flintskärorna och som i Europa väl inte uppträder för sen-neolitikum, som vi nämnt.
Jag vet att när jag första gången såg bilder på Clovis-kulturens pilspetsar, 12000 år gamla, så tänkte jag att sån't här ser vi väl inte i Europa förrän framåt neolitikum, 6000 år senare eller så.

http://en.wikipedia.org/wiki/Clovis_culture
http://www.google.se/search?q=Clovis+arrowheads&hl=sv&lr=&sa=G&as_qdr=all&prmd=ivns&tbm=isch&tbo=u&source=univ&ei=6mCZTc2TNND2sgbNvcXMCA&ved=0CC0QsAQ&biw=1131&bih=692

Vad säger ni?

/Mats

[Boreas]

Mats - we have a problem.

Har enbart flint-sågarna, eller har hela den avancerade flint-teknologin importerats från Nord-Amerika...?!

[Vinstorparn]

Mats

Den franskspanska Solutrean-kulturen ca: 22,000 - 17,000 BP. uppvisar en flathuggnings-teknik  som mycket väl kan hävda sig bland skandinaviens seneolitiska  flathuggna  redskap.  Det är troligt att det ofta  är socioekonomiska strukturer som  avgör hur mycket arbete och tid man är villig att lägga på utarbetandet av sina redskap. 

Vad beträffar våra egna senneolitiska redskap här i norden så är det ju troligen  kontinentens koppar och tidiga bronsredskap  som står som mallar och förebilder  inom flinthantverket. I vissa fall försöker man ju tom att på sina flintredskap efterlikna  metallredskapens gjutsömmar som ni säkert känner till.

Med all respekt för dina kunskaper  ..Jag tror personligen inte att man alltid  skall tänka i termer om att  ”ligga före eller efter”  Att det tex skulle handla om någon slags ackumulerad kunskap som per tid och automatik leder till mer ”hanteverksmässigt” avancerade redskap. Skrev själv en C-uppsatts för många år sedan där jag tex påvisade att skillnader i kärnyxors utformning mellan sydskandinavien och den svenska västkusten kan förklaras genom skillnader i tillgång på flint-råmaterial.

Varför  Solutrean-kulturen plötsligt dyker upp med sina flintmästerverk mitt under slutskedet av istiden och sedan snabbt försvinner igen kan vi bara spekulera om.  Flinthantverket forsätter ju att vara lika levande under tusentals år framöver.


http://trifter.com/europe/france/the-mysterious-rock-of-solutre/   


Vinstorparn

[Mats Hansson]

Ja, intressant det här! Och jag är heller ingen anhängare av ensidigt linjär utveckling, du kanske observerade mitt citationstecken kring "före". Men i ett långt perspektiv (och då pratar jag Olduvai, Acheuléen osv.) så går det ju inte att komma ifrån att man gradvis erövrat alltmer avancerade förmågor att utforma stenverktygen, specialiserade för olika ändamål. Men det är väl som med keramiken, och som du säger, det är många olika förhållanden som styr hur mycket omsorg man lägger ned på produktionen, och hur man formger redskapen.

/Mats

[Boreas]

Övergången från Solutrean händer under Yngre Dryas.
Dom avancerade flintredskapen från Amerika försvinner också under Yngre Dryas.

När flint-produktionen återuppstår är den något enklare. Kompetensen har alltså fallit, trolig pga. att dom flesta paleolitiska miljöerna upphört - under den skarpa köldperiod som kallas Yngre Dryas.

Lyckligtvis överlevde några av dessa människor också Yngre Dryas, även om dom påstås ha överlevt i ett mycket lite antal - också kallat en "refugia". När dessa tinade ut ur istiden - för drygt 10.000 år sen - hade dom alltså överlevt "Weichsel-perioden" i Nord-Europa. När istiden avslutas breder dessa arktiska människor seg mycket snabbt ikring hela det norra Eurasien - baserad på samma flintkultur.

Men vad hände med den amerikanska "Solutrean-kulturen"?

Dom första mesolitiska boplatser i norra Europa baseras på samma flintgruvor som man använde under Solutrean. Dom stora flintgruvor i V-Europa låg - vad jag vet - ikring Öresund...

Enligt vad vi tolkat in i dom fynd man grävt fram i N-Europa. Då skal man alltså observera att dessa tolkningar av ålder ofta baserats på en 'linjär evolution' - så att "finare" verktyg konsekvent tolkats som "yngre" och grövre redskap som "äldre". Nu får man tydligen se på 'evoutionen' som något mer komplext än en linjär funktion som låter seg beskriva efter två axars medelmått.   

Nergången i det materiella nivå under Yngre Dryas kan jämföras med tilsvarande 'fall' i nivån - från finare till grövre - under senare köldperioder. Liknande, fast något mindre brott i kulturutvecklingen kan ses i övergången järn/bronsålder, under yngre järnålder och under dom 'små istider' mellan 1350 och 1870.

Utvecklingen har givetvis gått i cykler, för att växa i höjden får man under tiden lägga på sej i brädden.

[Vinstorparn]

Hej Boreas,

Menar du att Solutrean varar fram ca: 9000 f.kr??   Vore intressant att veta var du fått dessa uppgifter från??

Så här ser den klimattabell ut som jag har arbetat efter under de senaste 20 åren.

Allerödtid ca: 10 000 – 9000 BC (värmeperiod) istäcket i norra Småland.

Yngre Dryas ca: 9000 – 8300 BC (Köldframstöt) Isen växer Söderut igen

Preborel tid ca: 8300 – 7000BC (Värme igen) .. Isranden i Värmland

Boreal tid ca: 7000 – 5500 BC Fortsatt varmare

Atlantisk tid ca: 5500 – 4000 BC .. Värmepriod, Pelikaner, kärrsköldpaddor, vindruvor i Västsverige

Vinstorparn

[Boreas]

Hej Boreas,

Menar du att Solutrean varar fram ca: 9000 f.kr??   Vore intressant att veta var du fått dessa uppgifter från??

Vinstorparn

Åldern på Solutrean och "Solutrean-i-Amerika" (Clovis) ligger i länkarna jag hänvisade till ovan. Jenkarna berättar att Clovis försvann ca. 9.000 BP. Enligt dom var detta "1000 år efter" att Solutrean försvann från Europa.

Nu tror jag väl att Solutrean-kulturen överlevde Yngre Dryas i någon refugia - eftersom man förde denna flintkultur vidare omedelbart efter Yngre Dryas - då den spred sej i sveptåg över hela N-Europa. Europas mesolitiker törs knappast ha varit annorlunda än dom människor som etablerade den "finare" flint-traditionen - med dansk och skånsk flinta - redan under paleolitisk tid.

Sågtackade halvmånar kom ju snart på modet igen - i Skandinavien...!


Annars är dina klimat-tabeller mycket intressanta.

[Vinstorparn]

Så du menar då att Hamburg-kultur och Solutrean skulle ha levt sida vid sida inom det nordeuropeiska området under senglacial & postglacial tid.

Alltid får man lära sig något nytt..!!

[Boreas]

Man kan ju fråga vart Solutrean-kulturen fick sin flinta ifrån - om inte områderna norr om Hamburg... 

[Boreas]

Nyligen fann man avslag från ännu en exotisk flintkultur. Från vilken period av Paleolitikum skulle dessa månne vara?

http://www.newscientist.com/data/images/ns/cms/dn8464/dn8464-1_650.jpg

[Boreas]

En redskapsfynd från samma kultur och period - men vilken?
http://www.northfolk.org.uk/geology/LN00078.jpg

[Boreas]

Klimatändringar och komsakultur på nordkalotten ikring äldre och yngre Dryas:

Eldre steinalder betegner tidsrommet fra omkring 10000 BP og frem til omkring
5600 BP. Perioden omfatter preboreal tid (10000-9000 BP), boreal tid (9000-8000 BP) og
atlantisk tid (8000-5000 BP) (Olsen 1994: 25-26). I denne oppgaven vil tidlig eldre
steinalder brukes om periodene preboreal og boreal tid.

Norskekysten ser som helhet ut til å ha blitt bosatt i løpet av tidlig preboreal tid
(10000-9500 BP) (Bjerck 1994: 45). I Finnmark og Troms er lokaliteter med dateringer til
tidlig eldre steinalder kjent flere steder langs kysten.

Registrerte og undersøkte preboreale og boreale lokaliteter har vært sentrale for vitenskapelige avhandlinger og andre publikasjoner som tar opp landsdelens tidlige bosetning.

---

Kronologi er et tema som har vært aktuelt siden Nummedal (1975) fant de første
lokalitetene i  Alta. Kronologisk avgrensing av perioden eldre steinalder er fremdeles
viktig. I forhold til tidlig eldre steinalder har man i første rekke søkt å tidfeste den bakre
grense for bosetning. I både vitenskapelige og populærvitenskapelige publikasjoner har de
tidligste dateringene fått stor oppmerksomhet.  

Fra Sarnes B4 på Magerøya i Finnmark gav en av C14-prøvene en datering på 11280 ± 80 BP [/u](Beta-66585) (Thommessen 1994b). Denne dateringen ble for en tid ansett som den eldste C14-dateringen av en eldre steinalderkontekst i Norge. På bakgrunn av dette er lokaliteten referert i en rekke vitenskapelige og mer populærvitenskapelige arbeider, for eksempel Bjerck (1994), Göran Burenhult (1999) og Olsen (1994).

http://www.ub.uit.no/munin/bitstream/handle/10037/113/thesis.pdf;jsessionid=7A259C2865DBB82F72A52B0C92474E10?sequence=1

Komsa-kulturen: Paleolitisk och Mesolitisk?

Spørsmål omkring Komsakulturens opprinnelse i tid og rom ble i all hovedsak diskutert i forhold til ulike teorier omkring overvintring eller innvandring.

• Overvintringsteorien.
Overvintringsteorien ble lagt frem av botanikeren Rolf Nordhagen på begynnelsen av 1930-tallet. Nordhagen mente at det under istiden hadde vært isfrie områder langs norskekysten med levelige vilkår for dyr og planter (Nordhagen 1933: 13). I lys av dette fremsatte Nordhagen en teori om at en kystkultur med paleolittisk preg hadde oppholdt seg langs Norges vestlige og nordvestlige kyst under istiden  (Nordhagen 1933: 117). Komsakulturen var ifølge denne forklaringen en etterlevning av vesteuropeisk paleolitikum.

• Innvandringsteorien.
Innvandringsteorien hevdet at Komsakulturen hadde sin bakgrunn i innvandring til Finnmark etter siste istid (eksempelvis Bjørn 1928, Bøe & Nummedal 1936, Gjessing 1941). De sentrale spørsmål var her hvor denne innvandringen hadde sitt opphav og hvilken vei denne hadde tatt inn i Finnmark.

http://www.ub.uit.no/munin/bitstream/handle/10037/113/thesis.pdf;jsessionid=7A259C2865DBB82F72A52B0C92474E10?sequence=1

[Boreas]

Folket vid Soumussalmi - 9.500 år gammal handelskultur i norra Finland.

Åker man efter vattenleden från Uleaborg och rakt österut får man dra upp för Kajanedalen och till Soumoussalmi, invid Finlands gräns mot Ryssland. Här går vattendelarn mellan dom gamla färdvägarna från det centrala Karelen till Bottenviken.

Fjrolårets fynd av boplatser väster om Soumussalmi blev nyligen daterad till 9.500 år BP. Kulturspåren faller nämnt in i kategorin "Komsakultur" och visar att "Kajaneleden" har varit en naturlig färdled när Norden befolkades efter Yngre Dryas.
 
http://www.iltalehti.fi/uutiset/2011040613499697_uu.shtml

Kontinuiteten från sten- till metallålder är relativt oproblematisk. Soumoussalmi är också bland Nordens äldsta vad gäller förekomster av hamrade och gjutna metaller. Det tillhör bilden att dessa spår efter metallurgi är baserad på import av såväl koppar som tenn.

http://www.nba.fi/sv/nm_undervisning_fh_bronsaldern

Ekonomiska zoner finns numer beskriven också från stenålderns Norge, där gynnsamma stenslag exporterades från speciella brott till hela landskap och regioner. I norra Skandinavien är rödskiffer en signaturart för den "arktiska kulturzon" - vars grenar når från Nordkap söderut till dom centrala delar av gamla tiders Tröndelag, Väster-Norrland och mellersta Finland.

Söder om denna zon hittar man handelszonerna för Hesperiaholmens grönsten och Stakanesets diabas - efter norska kusten från Tröndelag till Lindesnes och Danmark...

http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a922412389~frm=abslink

Aktuella referenser om det arktiska Österbotten:
http://arkeobotnia.huset.fi/publikationer/studia/

Nu vet man också att dom tidigaste invandrare till nordkalotten - efter Yngre Dryas - hade med sej flinta. Med Fosna-kulturen i väster anlände flinten från flintgruvorna i södra Skandinavien. Med Komsa-kulturen i NÖ anlände den mörkare flintan från västra Ryssland. Redan fanns skiljelinjer i form, dekor och ornamentik. Frågan är om dom inte också, redan, hade utvecklat två tydligt skilda språk - typ 'ur-germansk' versus 'ur-uraliska'...