Fältstudier!
Epidemologiska, givetvis?
http://www.misseu.eu/eng/index.html Inomartkonkurrens syftar ingenstans, evolution har ingen vilja eller syfte. Den bara finns.
Så kan en riktig forskare uttrycka det.
Men igen - när fältrapporter, analyser och sammandrag är klara - när biologin i sin helhet skal värderas, levas och upplevas som akut liv - så behövs en filosofisk förklaring på eländet. Då är det svårt att utesluta begrepp som 'mening' och 'mål'. Det fordrar givetvis att man ser människan som del av naturen - och samtidigt är mån om att använda ett större spekter av dom mentala och kognitiva talanger som bilogin har utstyrt henne med.
I kölvattnet av den fria forskningen kan vi äntligen återuppta antikens diskussioner ikring dom livsfilosofiska frågorna, med naturvetenskap som utgångspunkt för tänkandet. Grundlaget för alla kända civilisationers framväxt var - såvitt man vet - att använda vetenskapliga metoder för att förstå naturen och förklara hennes funktioner. Grunden för deras vetenskapliga, tekniska och kulturella framgångar - från Cambay till Caral - låg inom filosofiska skolor som försökte förstå världen och begrunda människans existens.
I denna tradition hittar man givetvis dom egyptiska och europeiska akademier, där man redan på Thales tid hade en solid kunskapstradition som försökte formulera olika nivån av funktioner inom det helhet vi kallar 'livet på jorden'. När antikens filosofiska miljön utvecklade naturvetenskapen var det motiverad av en önskan om att förstå världens och livets hemligheter. Däri ligger endera kvantifierbara element, som t.ex. kärlek och vilja...
"Biologin" har som redan sagts inget mål, ingen vilja och inga premisser.
Gäller kanske protosomer utan nervknutar, men knappast psykosomatiskt välbalanserade däggdjur. Inkluderar man dom högrestående hominider får man - som sagt - vara villig att definiera såväl sociologiska funktioner som mer principiella (filosofiska) syften. Modern vetenskap kan inte avfärda sitt eget ursprung, vilket var att ge svar på dom 'stora' och 'meningsbärande' frågorna i dom livshistorier som gestaltat människan och hans värld.
I det antika världen hade vetenskapen ett överordnad syfte i att förklara livets ursprung, funktioner och mening och mål. Sen tog krigsfilosofin, fatalismen och övertron över och det tog flera århundraden innan man åter kunde re-etablera den naturfilosofiska vetenskapen.
Nu tycker en del naturvetare att modern vetenskap inte kan anamma dom gamla vetenskapsideal och diskutera ideala former och funktioner i såväl vår egen som i den övriga natur. När Darwin formulerade evolutionens funktioner kunde han knappt integrera dom filosofiska övertoner i avhandlingen. Hans teori var redan oerhört provocerande på den monoteism som i generationer hade haft monopol på all offentlig diskussion rörande livets mening.
---
Förutsättningen för det mirakel vi kallar 'livsformer' är givetvis att helheten funkar och att just våran planet kan uppenbara och sen uppbära detta fenomen. Därmed uppstår olika nivån av funktioner som alla har ett
syfte, där biologiska enheter på såväl makro- som mikro-nivå får passa i hop och utföra komplementära del-funktioner. Följaktligen kan man glatt anmärka att 'alla har ett syfte' och att 'helhetens syfte' är att hålla och styrka balansen mellan delarna - så att jorden kan bestå - i 'evighet'.
300 år efter Rudbeck och 150 år efter Darwin får vi emellertid diskutera just denna aspekt vid modern biologi. Och då kan vi ju börja med att definiera våra egna meningar om naturens varelser - med termer som vitalitet, grannhet, skönhet, fullkomlighet. Vägen dit inkluderar såväl mål och syfte som mening och vilja...
