Svenska småkungar

[Mats Hansson]

Och ja, det framgår mycket tydligt i vissa fall att en Uppsalakung enbart är kung över Tiohundraland . Ibland är det till och med i klartext.

Står det i klartext att en man var kung över Tiohundraland så har jag svårt att tänka mig att tidigare historiker (nu undantar jag Rudbeck och grabbarna) har ansett det vara frågan om en kung över hela Svea/Göta riken. Men annars är du att gratulera till ett "scoop"!

/Mats

[Carl Thomas]

Mats, som du nämnde är det svårt att vara neutral, alla har en grunduppfattning.

Något scoop är det inte tal om eftersom det i klartext står t.ex. att: Citat:

•   ”Vida omkring i Svitjod fanns det på den tiden häradskungar. Bryt-Anund styrde över Tiohundraland”.

•   ”Önunds som Ingjald blev kung i Uppsala. Uppsalakungarna var de högsta av Kungarna när det fanns många Häradskungar”

Som jag tidigare nämnt, man behöver bara läsa innantill. Det finns också fler exempel av samma slag i samma saga. Har du inte läst den? Om inte rekommenderar jag att du läser den.

”Ingjald sände ut män och lät bjuda in värdiga män som kungar och jarlar från hela Svitjod”. Där räknas sedan upp vilka som kom, 5 st, och vem som inte kom 1st (se inlägg ovan). Bland de som kom var Västgötakungen Algöt. Han bodde alltså i Svitjod. Allt står ni klartext. Nu vet vi alltså hur stort Svitjod var.

Hur har då våra tidiga historiker kunnat missa det här?...Tja…deras grunduppfattning var att endast Svear bodde i Svitjod och att en Uppsalakung var kung över alla Svear…

Problemet är att det står faktiskt inte så i denna saga.

Thomas

[Boreas]

För enkelhetens skull: en som tituleras "konung" "kung" eller "rex" i källorna
Jarl definerar jag som "jarl" "dux" baron" eller "satrap" i källorna
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kung
Skillnaden på "kung" och "hövding" är hårfin undere den äldsta tiden.

Ofta ser man att landshövdingar (hertigar/hersar/duces) blir kallade 'kungar' (rex, regis) - fast dom egentligen vore hertigar - och ursprungligen en del av en monarki. Av samma orsak glömmer man ofta att räkna in hertigarna i dom gamla kungadömens fem samhällsklasser:

Område:  Titel:

1. Riket: Kung, Konung, Reiks, Rex.
2. Land/Län: Hertig, Herse, Herul, Landshövding/Länsherre, Lord, Ducis, Dux.
3. Landskap/Härad: Jarl, Marki, Earl.
4. Gård/Torp/Tomt: Kar, Bonde
5. Hus: Trell, Allmoge.

I ett system där hertigarna ärver sin myndighet från sin fader, kungen, för dom kungens genetiska arv vidare till nästa generation häradshövdingar. Dessa jarlar kommer att göra alla framtidiga bönder inom sina respektive län. Slutligen blir denna bonde far till sitt 'gårdsfolk' - också kallat 'trälarna'.

I detta tripp-trapp-system blir alla reproducerande bönder son-sons-söner av kungalinjen. Därmed kommer alla landets invånare att stamma från en och samma y-dna. När detta system repeteras över ett större antal generationer - och ett land befolkas - utvecklas en homogen befolkningstyp med specifika karaktersdrag. Med kungalinjen som stam och befolkningen som ättegrenar utvecklades sålunda nya kungadömen och nya folkslag.

---

Under medeltiden upphör det patrilinära reproduktionssystemet när man får 'kristna lagar'. Dessutom får varje kungaland nu en utländsk överherre. Utan eget maktcentrum fick alla regionala hövdingar hädanefter vara 'vice-kungar' under kejsarmakt och kyrka, medan dom gamla hertigarna närmast försvinner från kungliga råd och politisk landskap. I deras frånvaro sitter jarlarna kvar med den högre börd och under kyrkans kontroll får varje generation nu välja konung.

Därmed går dom gamla kasten omkull och familj-linjerna mellan dom olika kaster, härader och län försämras avsevärt. Inbördeskrigen mellan 'svenska småkungar' - alltså hertigar och jarlar - tar till först när den förenande kungafamiljen är ute ur vägen och spänningarna mellan den erövrande kyrkomakt och dom erövrade befolkningar skal prövas i praxis.
 

[Boreas]

Det är en väldigt intressant fråga. Ungefär som "hur definierar man en gud?". I dagens samhälle och forntidens samhälle sätter man olika definitioner, liksom man i väst och öst sätter olika definitioner idag. Att en gud skall vara allsmäktig utesluter ju att det finns andra gudar (för om man bestämmer över allt, kan ingen annan ha fri vilja), och bygger väl på en felöversättning hur som helst?

Likaså är idag en kung likaställd som allenarådande över ett visst område (och får i väst gärna sitt mandat från den kristna guden), men kan de liksom gudar tidigare varit förknippade med olika domäner inom ett rike, eller har det alltid varit ett rike=en kung?

Det började med arvsrätt, där kungens äldste son alltid ärvde kronan. Därför kan alla legala kungalinjer ramsa upp sin ätt efter Oden. Oden sejs vara den första kungen norr om Alperna och det var alltså efter honom som alla kungar och folk i norderlanda hade sin ätt och en rätt. Därför är 'Allfader' en 'känning' för Oden.

Rätten till landet var troligen ett tema redan när dom första människor anlände till Sverige. Under neolitiseringen törs man anta att handel, vandel och styrande organ hade etablerats. Sen fick dom olika stånden rättigheter och skyldigheter, bl.a. att sätta bo, odla marken och utveckla landskapet i alla landets himlahörn.

Tyvärr anses det numer vara mycket orättvist att kungliga avkommor skal tvingas in i yrkesroller som kungar och inte kan välja vilket yrke dom vill. I stället fick vi ett alternativ  där vem som vill kan bli statschef - och det är mycket, mycket bättre, för alla som har ambitioner om att regera ett helt land...

Men ursprungligen fick kungarna sin makt från det land dom föddes till - efter traditionen efter den första Allfader, aka kungarnas konung, aka Oden. Först när ynglinga-ätten dog ut (1061) försvann såväl konung som arvsrätt och det utbryter stora strider i landet...

[flundin]

Kan denna hypotes även tillämpas på Olof "Skötkonung" Eriksson?
Som myntsamlare kom jag på att det finns mynt som nämner Olof som kung i Sigtuna och som Kung över svear.
Citerar Brita Malmer:

"Med hjälp av engelsk numismatisk konologi kan Sigtunas äldsta inskriftförsedda mynt med relativ säkerhet dateras till ca 995.
Kungatiteln förkommer i två huvudvarianter, Olof kung i Sigtuna (sex stampar, SMH nr 1-10), och Olof, svearnas kung (sju stampar, SMH nr 11-27. Sigtunatiteln har visat sig var äldre än svea-titeln. En stamp (SMH 28-35) har titeln Olof rex "ancol", en illitterat stampskärares försök att efterlikna de engelska myntets rex anglo(rum). Enligt mynten, våra enda helt samtida skriftliga källor, skulle Olof Eriksson redan under 990-talet genom myntomskrifter önskat demonstrera att hans maktsfär sträckte sig långt utanför Sigtuna, att han var svearnas kung."
"Den svenska Mynthistorien - Vikingatiden ca 995-1030" av Brita Malmer 2010 sid 25

Här står att Olof var kung i Sigtuna, men senare är kung över Svearna. Kan detta överensstämma med dina hypoteser Carl Thomas, och något som Brita inte funderat på?
Att det nog inte bara var skryt utan att han senare var svearnas kung?

/Fredrik

[Carl Thomas]

Fredrik. Jag skall svara dig så som jag uppfattar Olof  Skötkonung idag.

Olof är upptagen i Västgötalagens kungalängd. Denna Kungalängd är upprättad endast över Västergötlands Kungar enligt min uppfattning. Detta innebär att Olof var en Landskapskung över Västergötland till att börja med. Det var alltså hans första ”kungajobb”.

Senare i livet blev han vald till Sveakung. Då lämnade han sitt föra jobb som Landskapskung och en ny person valdes till detta jobb – medan Olof jobbade vidare som Sveakung.

Olof stötte sig med Mälardalsfolket och valde då att regera från Västergötland (Vilket han kanske gjorde hela tiden – men det är okänt). Under den tid han satt i Västergötland lät han prägla mynt i Sigtuna - vilket var hans rätt som Sveakung. (Hade han inte varit Sveakung hade han inte kunnat prägla mynt i Sigtuna – enligt min uppfattning).

Mälardalsfolket kunde inte ensamma avsätta honom eftersom han var en Sveakung, vald av alla Svear. För att avsätta honom behövde de stöd från en majoritet av landskapen under ett Alla Svears Ting – och tydligen fick de inte detta stöd – så han förblev Sveakung, alltså en Unionskung där alla landskap ingick i unionen.

Att han, som Sveakung, regerade från Västergötland är inte heller märkligt eftersom vem som helst, från vilket landskap som helst, kunde väljas till Sveakung.

 I Uppsala satt Uppsalakungen, han var en Landskapskung och lydde, delvis, under Sveakungen.

Var medveten om att min syn anses vara kontroversiell! Men du har fått en förklaring på min syn om denna Kung och vilka kungajobb han haft under sitt liv och en förklaring hur han, enligt gällande syn, som avsatt kung, kunde fortsätta prägla mynt i Sigtuna.

Thomas