Mats, jag arbetar med hela kungalängden, alltså även sagokungarna.
Visst, källorna är få. Men jag har hittills ”stolpat upp” det hela och gjort en översyn samt grovt fördelat ut medregenter till landskapskungar. Det är som att lägga pussel ungefär – men bit efter bit passar in och jag ser nu ett mönster – och att min hypotes stämmer – så här långt. Ett mycket tydligt mönster håller på att växa fram i det jag gör.
Som jag skrev, läs t.ex. Ynglingasagan. Notera varje enskild kungatitel exakt som den står och acceptera vad där står, lägg inte in egna värderingar. Står det Uppsalakung så var han en Landskapkung, inte en Sveakung. Det gör en väldigt stor skillnad när du läser vidare eftersom du då förstår hans maktsfär. Samma sak när det står Sveakung, du förstår att då gäller det hela landet.
För att få ut pusselbitarna behöver jag alltså inte lägga in några egna värderingar eller tolkningar. Bara acceptera Snorres klartext. Kan det bli bättre?
Kontrollera gärna vad jag skrev om Karl Sverkersson. Slå i källorna och sätt in vad du läser i ett större sammanhang över tid. Han nämns både som Landskapskung och Sveakung i källorna. Istället för att tvivla på källorna, acceptera vad du läser ni dem.
KS blev vald ”av Svearna” till Sveakung. Före det var han landskapkung i Östergötland. Varför skulle Svearna (då från Uppland) välja en Östgöte till Kung över Svealand? Det är svårt att förklara. En gång är ingen gång – men detta sker gång på gång om du kollar källorna. Varför väljs Götakungar till Sveakungar av Svearna? Har dessa Svear inga egna krafter att göra till Kung över sig?
Enda vettiga förklaringen, som jag ser det, är alltså en Sveakung som unionskung och under honom Landskapskungar – och att alla var Svear. Hur makten exakt var fördelad vet jag inte – men det går att reda ut ganska exakt så småningom vid en djupare analys.
Min grundsyn är fred mellan Landskapen, samarbete – och Union. Denna syn backas upp av samtliga källor - genom hela vår historia. Landskapen har sällan, eller aldrig, legat i krig med varandra. Min grundsyn är också att alla var Svear. Det finns ingenting i våra källor som motsäger detta vad jag vet.
Konsekvensen av min grundsyn blir unionskungar som håller ihop landskapen och som garanterar lag. Jag får en förklaring till alla de medregenter som vår historia kryllar av – och sagor och källor passar plötsligt in betydligt bättre. Det är en helt ny bild som växer fram faktiskt. En klarare bild som inte innehåller motsatser utan istället innehåller förklaringar – och den får stöd i sagor och källor.
Men, det är faktiskt ett nytt sätt att se på vår Kungahistoria – och allt nytt får, naturligtvis, motstånd i början. Det är fortfarande en hypotes – de tester jag hittills utfört, stödjer min hypotes .
Thomas
