Författare Ämne: Från stamhövding till sveakung  (läst 2693 gånger)

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 063
Från stamhövding till sveakung
« skrivet: februari 22, 2011, 11:37 »
För att sammanfatta debatterna - när blev stamhövdingarna i Mellansverige småkungar- och när bildades Svea riket - ett kungarike större än Uppland eller Södermanland?
Jag har en ganska klar bild av händelserna i Danmark och Skåne; Caesars erövring av Gallien och Drusius och Tiberius erövring av nordvästra Germanien hade rimligen påverkan på Danmark med Skåne.Dels ett ökar behov av försvar - Jylland kunde ju ha blivit romarnas nästa militära mål ifall erövringen av Germanien blev framgångsrik- men också lysande ekonomiska möjligheter som vi ser exempelvis i danska Gudme. Där finns en hall på 500 m2,
på sin tid på 200-talet den största kända i Norden, förutom guld och silverskatter. Skånska Uppåkra grundades kring samma tid.
Men i Mälardalen eller Gamla Uppsala tycks inget speciellt arkeologiskt fynd ha hittats från romersk storhetshid. De fynd och de legender som åberopas är inte äldre än 400-500-tal.

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #1 skrivet: februari 22, 2011, 12:39 »
Från 300-talet finns ett fynd i Uppland som väl sticker ut lite mer: stormannen från Tibble. Knappast en kung, dock.
http://www.historiska.se/historia/manadensforemal/2007/Kejserlig-prakt---i-300-talets-Uppland/

/Mats

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 230
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #2 skrivet: februari 22, 2011, 16:58 »
När Ingjald Illråde skapar sitt Sveaveldi på 600 talet hade han hjälp av Västgötarna och deras Kung. Östgötarna stod bland deras fiender.

Alltså, både Västergötland och Östergötland fanns som begrepp och de hade var sin Kung på 600 talet. (Kung Algöt och Kung Högne).

Nu har ju Götaländerna genom tiderna vandrat hit och dit från ett gemsamt kungadöme till enskilda kungadömen och tillbaka igen, i flera varv.

Så jag vet inte om de två Götaländerna varit enade under en och samma kung före denna tidpunkt eller ej.

Jag har problem med Småland. Småland nämns aldrig, Värmland nämns sällan eftersom det ingick i VG under denna tid vad jag vet (liksom delar av Dalsland). Kan förklaringen till att Småland sällan nämns är att Småland ingick i ÖG? Det är i alla fall en bekväm förklaring.
Vår första adel kom ju från Götaländerna, sedan kom Småländsk adel. Det kan ju vara en indikation på att Småland ingick i ÖG?

I en annan tråd tog jag upp att jag tror att det är en skillnad mellan Sveaveldi och Sveariki hos Snorre. Jag kan inte utesluta att Götaländerna t.ex, kallade sig för Sveariki när, och om, de var enade under en Kung. Det ena namnet kan ha lett till det andra, vilken som var först är okänt + att Sveariki kanske innebär alla landskap i grupp medan Sveaveldi enbart omfattar ungefär nuvarande Svealand?
Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 840
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #3 skrivet: februari 22, 2011, 17:30 »
Nja, det är nog inte helt sant att det inte finns några viktigare arkeologiska fynd från Mälardalen från romersk järnålder.

Nordens rikaste grav är kvinnograven från Tuna i Badelunda i Västmanland, daterad till romersk järnålder (300-tal har jag för mig). Vidare har Helgö sin början under romersk järnåler (om än inte sin höjdpunkt). Utgrävningar runt framför allt Uppsala har under det senaste 20 åren visat att förromersk järnålder och romersk järnålder var en starkt expansiv period i Uppland, med många gårdar som grundades relativt tätt på lerslätterna.

Sen borde vi inte glömma att tex Gamla Uppsala ju faktiskt inte har grävts ut särskilt mycket alls. Vi har inga tydliga tecken på bebyggelse under romersk järnålder ännu, men sanningen är att vi har ganska dålig koll på 400-800-talen också. Tex bekräftades det inte att det har stått en hallbyggnad på den norra husplatån förän i somras. Bara någon km från Gamla Uppsala ligger ett mycket stort och helt outgrävt gravfält av äldre järnålderstyp (ca 200 synliga gravar) som ger intryck av att vara av exklusiv karaktär.

Jag tror inte att händelserna i Danmark är särskilt klara, framför allt inte när man talar om romersk järnålder. De har massor av fantastiska gravar med kontinentala importföremål från perioden, och flera intressanta centralorter. Men materialet är ganska splittrat, med stora regionala variationer, och vid början av folkvandringstid försvinner tex de rika gravarna helt. Vissa danska forskare är mycket mer villiga att dra "riksbildandet" mycket längre tillbaka i tiden än svenska forskare men bevisen för någonting sånt är inte så mycket bättre än de svenska innan 800-900-tal, skulle jag säga.   

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 551
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #4 skrivet: februari 22, 2011, 19:10 »
Jag har problem med Småland. Småland nämns aldrig, Värmland nämns sällan eftersom det ingick i VG under denna tid vad jag vet (liksom delar av Dalsland). Kan förklaringen till att Småland sällan nämns är att Småland ingick i ÖG? Det är i alla fall en bekväm förklaring.
Vår första adel kom ju från Götaländerna, sedan kom Småländsk adel. Det kan ju vara en indikation på att Småland ingick i ÖG?

Småland fanns nog inte. Det bestod av just små land. Finnveden nämns mycket tidigt (500-talet), Möre på 800-talet, Tjust på 1000-talet, eventuellt 500-talet, Njudung, Värend och Tveta i varje fall på 1170-talet. Jag tror Småland nämns först 1258.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 230
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #5 skrivet: februari 22, 2011, 19:41 »
Lite formuleringar av Snorre i Ynglingasagan –de handlar om när sonen ärver kungatiteln efter sin far:

1.   Styrde över Svearna
2.   Tog arv efter sin far
3.   Styrde över länderna därnäst
4.   Han tog över Kungadömet
5.   Han blev kung efter honom
6.   De blev Kungar efter honom (två bröder) (Iandskapkungar)
7.   De tog över Kungadömet i Svitjod efter honom (två bröder)
8.   Han tog över Svearna
9.   Kung Yngves son Jörund blev Kung i Uppsala
10.   Jörunds son Aun blev Kung i Uppsala
11.   Han blev Kung i Svitjod efter sin far
12.   Han tog över makten och Kungadömet
13.   Han tog över Kungadömet
14.   Han styrde därnäst Sveaväldet
15.   Han blev därefter kung över Sveaväldet
16.   Han tog över kungdömet i Svitjod
17.   Önunds son Ingjald blev Kung i Uppsala.

Ovan är några led av arv i Ynglingasagan. De är värda en egen analys.

Vi kan se att titlarna förändras från kung över Sveaväldet till Kung i Uppsala.
Är man då, som Ingjald, ”bara” kung i Uppsala, alltså Tiohundralandskung, så kanske man vill bygga upp sitt rike, och det gjorde Ingjald rejält – han tog ihjäl 12 småkungar och Snorre kallar då hans rike för Sveaveldi.

Men, vi ser då också att punkt 1, han styrde över Svearna kanske gäller alla Svear?

Punkt 14 är klar: Han styrde därnäst Sveaväldet (det var Adils son Eystein som detta gällde). Så Adils KAN ha haft ett Sveaveldi under sig (nuvarande Svealand) - hans son hade det absolut. Sedan sjönk maktsfären ned till Tiohundraland.

Punt 7, de tog över ett Kungadöme i Svitjod  omtalar inte hur stort det var, bara att det låg i Svitjod. Det var alltså inte hela Svitjod. Punkt 11 säger däremot hela Svitjod.

Punkt 1 kan peka på ett enat Sveaveldi eftersom han styrde över ”Svearna”.

Notera även punkt 12. Han tog över två saker, makten och Kungadömet. Punkt 13 tar ”bara” över Kungadömet, alltså inte makten. Hon borde då vara Landskapskung. Punkt 24 styrde Sveaveldi.

•   Notera att någon Sveakung inte finns uppräknad.

 Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 230
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #6 skrivet: februari 22, 2011, 19:48 »
Tack tty!

Kan dessa små land ha tillhört något landskap enligt din uppfattning?

Om ja på frågan - vilket landskap tror du då att de tillhörde?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad tty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 551
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #7 skrivet: februari 22, 2011, 23:48 »
Nej, troligen gjorde de inte det. Det fanns f ö ytterligare några "småländer" som jag inte nämnde eftersom de såvitt jag vet inte nämns förrän på 1200-talet, nämligen Vista, Vedbo, Aspeland, Handbörd och Sevede. Troligen hörde Kinda och Ydre ursprungligen också till "de små landen" men inkorporerades senare i Östergötland.
Från början var kanske Blekinge också ett "småland", men gick sin egen väg sedan det inkorporerats i Danmark.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 662
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #8 skrivet: februari 23, 2011, 08:12 »
Jag tror att det inte bara var Småland som bestod av små land eller folkland. Östergötland, Södermanland, Uppland (Attundaland, Tiundaland, Fjädrundaland) och Västmanland är nog relativt moderna skapelser (från sen vikingatid - tidig medeltid) som bildats genom sammanslagningar av självstyrande mindre enheter. Närke (själva slättbygden) kan däremot ha varit ett ursprungligt gammalt land.

Utloggad Karlfredrik

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 063
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #9 skrivet: februari 23, 2011, 13:29 »
Visst finns viktiga fynd från romersk järnålder i Mälardalen, men jag har inte hittat någon motsvarighet till Gudme och Uppåkra.
Helgö var tydligen som mest betydande först på 400-talet och Gamla Uppsala på 500-talet.
Medan Gudme och Uppåkra tydligen tidigt var ett säte för en hövding,småkung eller gode,
saknar vi exempelvis (vad vi vet) helt hallar på 500m2 från denna tid i Mellansverge.

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 662
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #10 skrivet: februari 23, 2011, 14:26 »
Romarna kan väl i sina strävanden att flytta fram sina positioner från Rhen till Elbe försökt skapa allianser med hövdingar bortom Elbe. (Se t.ex. Thomas Granes avhandling The Roman Empire and Southern Scandinavia - A Northern Connection!, Köpenhamns Universitet 2007.) Romarrikets kontakter med Skandinavien tycks inte ha sträckt sig längre än till Själland, och dessa kontakter var i huvudsak fredliga.

Det verkar finnas en koppling mellan 300-talets Gudme och goternas dåvarande områden i Östeuropa. De danska öarnas relativa rikedom kan alltså ha berott på att de lokala makthavarna var allierade med stormakter på kontinenten. Det är väl framför allt avståndet som gör att vi inte hittar något liknande i Mellansverige.

Stormännen (och -kvinnorna) i Mälardalsregionen kan mycket väl ha fungerat som helt självständiga härskare i sina egna små hövdingadömen ända fram till början av medeltiden då de slutligen inlemmades i det svenska kungariket.

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #11 skrivet: februari 23, 2011, 16:52 »
Angående stora hallar.
Jag hittar inte rapporten nu, men vid Ledsjö kyrka norr om Skara skall man ha grävt fram stolphål efter en hall som varit 55 m lång. Tyvärr kommer jag inte ihåg bredden på just denna hall, någon (det hade funnits många) angavs till 8,5 m. Men det lär väl hursomhelst bli en hel del kvadratmetrar.
Man fann på just denna boplats 1459 stolphål, vad som tolkats till 13 treskeppiga hus 24 härdar  och 19 ugnar mm. Området verkar dessutom sträcka sig ytterligare åt Ö och SV.
Dateringen angavs till 100 f.kr. -400 e.kr. Idag löper en nybyggd del av E20 fram rakt genom platsen.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 4 820
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #12 skrivet: februari 23, 2011, 17:44 »
Nej, troligen gjorde de inte det. Det fanns f ö ytterligare några "småländer" som jag inte nämnde eftersom de såvitt jag vet inte nämns förrän på 1200-talet, nämligen Vista, Vedbo, Aspeland, Handbörd och Sevede. Troligen hörde Kinda och Ydre ursprungligen också till "de små landen" men inkorporerades senare i Östergötland.
Från början var kanske Blekinge också ett "småland", men gick sin egen väg sedan det inkorporerats i Danmark.

Smålandet Kinda blev väl inte helt ösgötskt förrän under Oxenstiernas länsindelning på 1600-talet.  Medeltiden igenom är det småländskt, om än under Östgöta lagsaga. I litteraturen underordnas Ydre smålandet Kinda, men frågan är om det är riktigt.  Det är då ett ovanligt stort sådant med två tydliga centarlabyggder med glesbyggd emellan. Det visar sig tydligt i  sockenidelning och de tidigmedeltida kyrkornas placering
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 231
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #13 skrivet: februari 23, 2011, 21:55 »

Gudme-Gudhem

Falbygden är ”fullbefolkad” från stenålder med Sveriges största koncentration av megalitgravar. Under tidig medeltid är detta Sveriges kyrkotätaste region med de största skördarna per odlad enhet. Under RJÅ är Falbyggden mycket tätbefolkad enligt bla Eva Hyenstrand. Gudhem är namnet på en gård men även namnet på Häradet. Om vi rör oss från Gudhem och söderut ca 5KM finns följande:

Namn:

Sjön Lonen(Lagaren) Idag Hornborgasjön.
Gudhem med, Stora lunden, Lilla Lunden, Underlunden, Odens Källa
Uppsala
Friggeråker
Östra Tunhem

Övrigt:

Några exempel..

Norr och österut har funnits och finns hundratals gravar (tidigare kanske tusentals) som antagligen bildat ett sammanhängande gravfält flera kilometer långt. Här finns flera storhögar bla i Ingatorp.
Strax väster om Gudhem ligger Mösseberg med en av Nordens tre största fornborgar.
På Mössebergs sluttning åt öst finns bla flera vapengravar, romerskt glasimport och ett smedsfynd från FRJÅ (Jättene)
Längre österut finns Snösbäck med Svärdsfynd från FVT med fyrgyllning etc (antagligen offerplats)
I Forentorp hittades en större guldskatt men såldes av bonden som emigrerade till USA
I Jättene finns ett FVT guldfynd om ca 2 KG (betalguld)
Söder därom ligger Ålleberg med dess krage

Jag tror att det  inte är en slump med de liknande namnen. Det är enligt min mening möjligt att myten om Oden och hans etablering vid Lagen åsyftade sjön Lagaren (Hornborgasjön) och inte Mälaren. Norr om Hornborgarsjön ligger Varnhem som antagligen är ett av Skandinaviens viktigaste platser under FVT. Jag tror att Gudhem och Varnhem på var sida Hornborgarsjön är Götarnas motsvarigheter till Gudme/Uppåkra/Uppsala etc.

De nämns inte i sagorna men fynden är av en sådan kvantitet och kvalitet att de är mina huvudkandidater. Varnhem är nu på väg att få ett genombrott arkeologiskt medan Gudhem sover vidare..

MVH/Martin

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #14 skrivet: februari 23, 2011, 23:04 »

Namn:

Sjön Lonen(Lagaren) Idag Hornborgasjön.
Gudhem med, Stora lunden, Lilla Lunden, Underlunden, Odens Källa
Uppsala
Friggeråker
Östra Tunhem
...
Jag tror att det  inte är en slump med de liknande namnen. Det är enligt min mening möjligt att myten om Oden och hans etablering vid Lagen åsyftade sjön Lagaren (Hornborgasjön) och inte Mälaren.

Hur gamla är dessa ortsnamn? När är de först belagda?

Det fanns en period strax efter Rudbeck då en vissa orter döptes om i nationalromantikens anda. Jag tyckte mig se i någon tråd att namnet Uppsala ovan troligen uppstod då det avdelades från Uppsala Öd:et Gudhem.

Och Lagaren - är inte det bara "platsen där man lögar sig", dvs "Sjön"?
 :)
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 4 820
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #15 skrivet: februari 23, 2011, 23:23 »
Om Uppsala skulle visa sig vara ett begrepp så kan ju faktiskt precis samma sak sägas om Gamla Uppsala, eller hur Gangrade?


Och Lagen är ju ett namn som i likartade former finns på många vatten, just för att det betyder vatten.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Bengan

  • Stammis
  • Antal inlägg: 168
    • Bengans historiasidor
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #16 skrivet: februari 24, 2011, 01:19 »
Hornborgasjön - Loðne, lyniendi ca 1325, senare även Lunden, Ludden, Låden liksom Lonen och Store sjön. Hornborgasjön dyker upp 1741. Lär på dialekt idag kallas för Lôen (luden). Kärt barn har många namn...

Namn för vatten är väl Lagen, Logen, Lögrinn, Wäter, Vendel.

Hornborgasjön har ett fantastiskt spännande närområde. Namn som Hånger (Inge d.ä.), Situn (Sätuna) med Odensängarna, en Bosgården och en Bossgården, gravfältet Amundtorp, Varnhem, Ökull (Ökulls bo), Axevalla Hus, biskoparnas Brunsbo, Götala (alla götars ting), Trestena, Rikesäter, Gudhema vallar, Gudhem - allt och mycket mer därtill inom fem km.

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #17 skrivet: februari 24, 2011, 08:44 »
Om Uppsala skulle visa sig vara ett begrepp så kan ju faktiskt precis samma sak sägas om Gamla Uppsala, eller hur Gangrade?


Tänkte mig mer att Gudhem-Uppsala fick sitt namn därför att det var (del av) Uppsala Öd. Men alla gamla namn är väl i någon mening ett begrepp för nånting. Frågan är när det slutade vara ett begrepp och blev ett namn istället. Därom saknar jag all insikt.  ;)
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 4 820
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #18 skrivet: februari 24, 2011, 08:59 »
Tänkte mig mer att Gudhem-Uppsala fick sitt namn därför att det var (del av) Uppsala Öd. Men alla gamla namn är väl i någon mening ett begrepp för nånting. Frågan är när det slutade vara ett begrepp och blev ett namn istället. Därom saknar jag all insikt.  ;)

Ja, det var precis som jag tänkte det.  Anta att även Gamla Uppsala fåt sitt namn för att det var ett Uppsala Öd och inte för att det var där kungen satt, Gamla Uppsala kungsgård är ju också ett Öd.  Det är begreppet Uppsala och inte platsen som är ursprunget.

Med vårt källäge går det ju att vrida saker på i stort sett alla håll utan att få nåt riktigt hållbart argument för nåt!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 246
SV: Från stamhövding till sveakung
« Svar #19 skrivet: februari 24, 2011, 09:11 »
Nu är du inne på precis samma tankar som jag har Yngwe.