Hällristningar vardagsmat under bronsåldern

[Mats Hansson]

Mängden skålgropar och hällristningar i vårt land ökar för varje inventeringssäsong. Hörde Sven-Gunnar Broström på ett föredrag i höstas rapportera om den stora mängden nyfunna ristningar i Tjustbygden, bl.a. Han visade några staplar över mängden registrerade ristningar per landskap, men enligt honom själv var diagrammet (som han gjort före säsongen) redan föråldrat, speciellt kommer Smålands stapel att sticka iväg betydligt efter 2010 års inventeringar.

Om spridningsbilden börjar tätna över hela Sydsverige så väcker det ju en del funderingar. Det är kanske dags att på tänka på hällristningstraditionen under bronsåldern på ett nytt sätt i Sydskandinavien. Seden att knacka skålgropar och figurristningar måste ha varit spridd över alla landskap söder om Uppland - Bohuslän, i alla bronsåldersbygder där det bodde folk. Vad tror ni, fanns det överhuvudtaget folk på bronsåldern i Sydskandinavien som inte var förtrogna med att "knacka"? Om inte själva, så åtminstone att känna till folk i trakten som utövade någon form av skålgropande eller ristande?

Samma fråga kan givetvis ställas om områden i Norrland och nord-Norge, men avstånden är ju lite större där och tidsperspektiven för ristningarna annorlunda än i södra delarna av Skandinavien.

/Mats

[dersa]

Visst tror jag att du har rätt Mats, seden att knacka är vida spridd vid denna tiden. Samtidigt är jag fundersam på att man endast funnit en ynka ristningshäll på Orust (och dessutom en liten), tredje största ön i nuvarande Sverige, förmodligen ganska rikt befolkad under bronsålder, med tanke på antalet rösen som är daterade till bronsålder. Det finns iofs en hel del fyndplatser med skålgropar, men som sagt endast ett fynd av hällristning, vad beror det på?? Finns det fler "nakna" områden där det bevisligen funnits en befolkning under bronsålder?? 

[Sven-Åke]

Kan det vara så att dom  ristade i mera förgängliga material? 

[Carl Thomas]

Dom hann aldrig rista skulle jag tro, dom låg alltid i fejd med Tjörnborna och andra grannar och hade fullt jobb  med detta…

Drottning Blanka fick ju detta område som livgeding – men hon tackade nej till Orust och Tjörn för ”det bodde så konstigt folk där”…

Thomas

[Mats Hansson]

Kan det vara så att dom  ristade i mera förgängliga material? 

Ja, säkert hade de en bildvärld på förgängliga material också, kanske liknade de dem vi ser på hällarna. Men man ska också komma ihåg att hällristningarna och skålgroparna knackades med knacksten, en process som ju inte låter sig göras på samma sätt i trä, exempelvis. Här finns alltså en skillnad mot runorna, som vi ju vet lämpade sig utmärkt att skära in i trä, ben eller horn.
Själva knackandet i sten är ju också en sådan sak man spekulerat om, huruvida det hade betydelse i sig, ljudet, stenmjölet som uppstod osv.

/Mats

[Mats Hansson]

Det finns iofs en hel del fyndplatser med skålgropar, men som sagt endast ett fynd av hällristning, vad beror det på?? Finns det fler "nakna" områden där det bevisligen funnits en befolkning under bronsålder?? 

Ja, det finns nog många sådana områden också. Men det verkar som att i alla bronsåldersbygder så framkommer alltfler hällristningar om man verkligen letar, de är ju många gånger svåra att upptäcka.
Ändå, just det som du berör, många skålgropar men bara någon enstaka ristning, är ju en intressant fråga i sig. Det finns massor av skålgropar över stora områden, även i områden där det saknas ristningar. Kring Stockholmstrakten finns t.ex. mängder av skålgropar men väldigt få ristningar. Betrakta också denna rapport från Möckleryd i Blekinge. Vid inventering utförd av en erfaren hällristningsinventerare hittade man bara en enda ristning (förutom en tidigare känd): en hjort. Men däremot en massa skålgropar på 13 platser.
http://www.blekingemuseum.se/mapp5/pdf2/2008-13.pdf

Även om vi vet att skålgropar förekommer i samma sammanhang som hällristningar kan man fråga sig om skålgropsknackandet är en separat företeelse i sig. Är skålgroparna en annan ritual, en annan religion? En annan gud/föreställning inom samma religion? Eller en annan tidsställning?

Och hur ska man förstå sådana här enstaka ristningar som kronhjorten i Möckleryd? Som ju helt klart är en del av traditionen, men varför bara en enstaka ristning här när det på andra hällar kan finnas en otrolig rikedom av figurer? Ser man här en slags "halvslött" utförd ritual, eller ett enstaka besök av en religiös fanatiker som ristar medan folket på gården förundrat tittar på? Kanske fick inte vem som helst utföra ristningar överhuvudtaget?

/Mats

[Piankhy]

Dom hann aldrig rista skulle jag tro, dom låg alltid i fejd med Tjörnborna och andra grannar och hade fullt jobb  med detta…
Thomas

Tydligen hade dock Tjörnborna tid att rista eftersom det finns hällristningar (bildristningar) på Tjörn