Författare Ämne: Människans bästa vän?  (läst 10710 gånger)

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Människans bästa vän?
« Svar #20 skrivet: december 05, 2012, 12:41 »
Vissa djur verkar vara predestinerade för domesticering, medans andra helt enkelt är omöjliga att få tama. Ta t.ex. den tasmanska pungdjävulen; ilsken liten rackare.......
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Sven-Åke

  • Veteran
  • Antal inlägg: 652
SV: Människans bästa vän?
« Svar #21 skrivet: december 05, 2012, 20:56 »
Jag minns ingen kommentar i TV-programmet om att viruset behöver 10000-tals år för att anpassa sej.
  Har för mej att Toxoplasmos Gondi är ett  encelligt urdjur, typ amöba-liknande, och inte ett virus.

TV-programmet handlade just om hur snabbt domesticeringen kan gå.   Tror att dom inte hade "absoluta"   fakta, men starka indikationer på att det gick rätt snabbt när väl katten var infekterad.

Toxoplasmos gondii  har även en icke önskad effekt på människor. 

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Människans bästa vän?
« Svar #22 skrivet: december 05, 2012, 21:10 »
Sven-Åke!
Minnena är kanske dimmiga. det var säkert en amöba. I ett nummer av Ilustrerad Vetenskap för inte så länge sedan gick man igenom även detta. Katten infekteras, vill jag minnas, av en infekterad mus (byte för katt), som amöban får att uppträda orädd för katt. Hur musen blir infekterad minns jag inte.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Människans bästa vän?
« Svar #23 skrivet: december 06, 2012, 14:37 »
zoonoser är intressanta. Det finns en avhandling som tar upp en del förhistoriska sådana: Magdalena Stjernberg. 1987. Farsoter under förhistorisk tid.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/