Offerplatsen under Frösö kyrka

[Gorm]

De flesta känner nog till att man vid undersökningar under Frösö kyrka (med äldsta murverk från 1100- eller 1200-talet) 1984 påträffade resterna efter något som tolkats som en offerlund med en förmultnad björkstubbe med omkringliggande ben varav hela 60% är efter vilt. Under dessa påträffades ett skrävstenslager. C14-dateringar har gjorts på anläggningen och resulterade i följande:

Skärvstenssamlingen: 745±85 e Kr dvs 660-830
Kulturlagret med ben till 920±75 e Kr dvs 845-995
Trä från stubbens rötter till 1 060±75 e Kr dvs 985-1135

Utifrån detta kan man dra slutsatsen att kulturlagret med ben kan vara deponerade före björkens uppväxande samt att skärvstenen föregår benen. Vidare kan platsen varit övergiven under flera generationer innan kyrkan uppfördes på platsen. Kan man verkligen tala om kultplatskontinuitet om det inte bedrivits någon kult på platsen på flera hundra år? Att platsen varit viktig är högst trolig i o m Hov-namnet i anslutning till kyrkan men frågan är om man kan dra så självklara paraleller mellan trädet och de offrade benen?

Vidare så verkar kyrkans placering vara medveten eftersom offerplatsen påträffade direkt under koret vilket talar för kontinuitetstanken. Har platsen något med samer att göra? Enligt sentida nedteckningar offrade samerna inte björn på detta sätt eftersom det var ett heligt djur utande begravdes istället vilket arkeologerna idag kallar för Björngravar. Man har daterat dessa till så tidigt som 900-tal och fram till 1600-1700-talen.

Kommentarer?

/Johan

[nina]

Är skärvstenen skärvad eller skörbränd? Ibland så går flera olika typer av sten under samma namn. Den är ju förhållandevis "sen", vilket är intressant. Det normala för skärvsten är ju ä bronsålder till romersk järnålder (med spännvidd från plaeo/mesolitikum-yngre jäå). Men är den från en härd så är den inte så spännande, om det skulle vara en ansamling av sten som helt enkelt är från brasor. Eller är den deponerad? Skärvsten uppstår ju än idag när man gör en stenring runt härden vid exempelvis grillning. Hur har man sett på skärvsten under denna tid? Det är ju en fråga som svårligen går att svara på, men en allmän uppfattning är ju att skärvsten är lika med avfallshög. Kanske såg man det så då med? Men å andra sidan uppstår ju en del jäå-gravar i anslutning till skärvstenshögar, men det kan ju bero på att de förväxlas med gravhögar om de är övertorvade. Rent krasst kan man ju undra om slaktavfall då helt enkelt lagts på denna "avfallsplats"? Trädet, ja, det växer ju ideligen träd i fornlämningsområden, så är det en offerlund bara för att det är en stubbe, eller är det avsågat inför bygget av kyrkan? Alltså, jag är lite road av att titta på motsatsen till tolkningen. Nu är det ju så att kyrkor manifesterar sig på äldre kultplatser, men det kanske inte är den ursprungliga kultplatsen för området. De kanske blev lurade?
Nädå. skämt å sido, jag har inte sett rapporten så jag vet inte, men detta var mina funderingar. Brukar inte ekar vara på topp avseende kultträd?

[Gorm]

Eftersom vi mycket sällan (någonsin?) hittar offerträd så är det svårt att veta av vilken art de är. Om man ska tro Adam av Bremen så skriver han om "evigt gröna träd" vilket av någon forskare (som jag självklart inte minns namnet på) har tolkats som ett Lärkträd medan Eddan nämner Asken Yggdrasil. Vad säger att det måste vara ett bestämt träslag? Jag har dessutom lite tvetydiga källor, en säger att stubben var mörken medan en annan säger att den var brännd. Har inte tillgång till själva rapporten. Skulle vara intressant att läsa den.

Ortnamnet (Hov) tyder ju på atten kultplats legat någostans i närheten. Att kyrkor generellt anlades på gamla kultplatser är inte bevisat, det finns endast indicier av vilka Frösö kyrka är en. Finns f ö en diskussion om detta under "skandinavisk medeltid"

Vidare så består benen nästan uteslutande av kranier, övriga kroppsdelar förekommer främst från Björnen. Om det rörde sig om en slaktplats så borde det rimligtvis finnas många fler sorters ben.

/Johan

Edit: Insåg att lärkträdet fäller sina barr på hösten så det måste röra sig om ett annat barrträd.

[nina]

Jo, det är sant, beroende på om man inte använt benen till något. Men jag har ingen aning. Det var mest kul att diskutera. Du skrev att det var "omkringliggande ben, varav 60% vilt. Det var utifrån det jag diskuterade. Det där trädet där det hängde 9 kroppar av varje hankön vid ett blot (Adam eller Ibn?), bör i alla fall ha varit ett starkt träd... Frösö antyder väl åxå något avseende namnet, menar jag. Jag håller på att titta själv på en offerlund i Sörmland där det är dokumenterat på 1740-talet om en jätte-ek-stubbe som är flera alnar i diameter och som står i en gravlund. Den skall på 1600-talet ha omtalats som ett offerträd från hedningatiden. Platsen är  omtalad som tingsplats på tidig medeltid. Jag var väl för insnöad på detta. Angående ek menar jag. Men det är ju i allafall ett bestående och starkt material som använts just av den anledningen.

[Gorm]

Problemet är ju att man inte har hittat något offerträd i Gamla Uppsala. Det var förresten Adam du hänvisade till. Frösö antyder väl inget mer än att det '"Frös ö", eller?

Ett annat alternativ är att trädet har varit en del av offerplatsen och stått kvar efter att platsen slutade användas, kanske i samband med det kristnande som omtalas på Frösöstenen under 1000-talets andra hälft?

/Johan

[nina]

Ja, jag tänkte mig att Frö syftar till fruktbarhet, och då kan man ju knyta
i hop det med kult....

[Gorm]

Aha, jag trodde att du menade att namnet syftade på ett starkt träd.

Frågan är då om de som byggde kyrkan visste om vad den använts till tidigare. Korets placering indikerar ju på att de visste detta. Valde den denna plats p g a den religioösa anknytningen eller var den helt enkelt en naturlig samlingsplats?

/Johan

[Bengan]

Angående offerträd:

"Nära det templet finnes ett mycket stort träd som vitt och brett sträcker grenarna,
alltid är grönt på vintern och sommaren, och som ingen vet av vad slag det är".


En ovanlig och mycket kraftig gran med en gren som är över
40 cm i diameter - jämför med cigarettpaketet i grenklykan

Det kanske var en gran som Adam av Bremen beskrev på 1000-talet? Vad jag har läst mig till så kom granen invandrande norrifrån:
"Granen kom till Götaland för ca 1 500 år sen. Utan människans hjälp skulle den ännu inte hunnit till sydligaste Sverige".
Källa Skogsforsk

Hade Adams sagesman, kanske danske Svend Estridsen, aldrig själv sett en gran så är det ju klart att han tyckte att den var märklig. Adam själv var ju aldrig i Sverige. Har utan att lyckas försökt ta reda på om det fanns granar i Danmark vid Adams tid.

Just granen på bilden ovan står vid en kulle i Uppsala - i Ledsjö socken norr om Skara - Mac Keys Ubsola.

Bengan

[nina]

Det jag har upptäckt är ju (nu under ivrig medeltidforskning) att tingen fortsätter vid kyrkorna, men även på andra typer av platser som större gravar. Om det har varit en naturlig samlingsplats (för att den åxå är praktiskt lämplig) så är detta ju en tradition som följs åt på platsen. Kanske är det detta som givit kontinuiteten mer än själva religionen?
Behovet av rättsskipning. Det är otroligt kul att sitta och fördjupa sig i DS och se vilka tvister de haft för sig. Och för detta har de behövt vittnen. Kyrkan blir ju praktisk eftersom att man kanske ändå åkte/gick/rodde dit.
Kanske?

[Gorm]

Intressant Bengan, som jag skrev tidigare så har vissa forskare tolkat detta träd som ett barrträd så vi är nog inne på samma spår.

Vem som egentligen besökte Gamla Uppsala vill jag dock inte försöka spekulera om.  

/Johan

[Gorm]

Det jag har upptäckt är ju (nu under ivrig medeltidforskning) att tingen fortsätter vid kyrkorna, men även på andra typer av platser som större gravar. Om det har varit en naturlig samlingsplats (för att den åxå är praktiskt lämplig) så är detta ju en tradition som följs åt på platsen. Kanske är det detta som givit kontinuiteten mer än själva religionen?
Behovet av rättsskipning. Det är otroligt kul att sitta och fördjupa sig i DS och se vilka tvister de haft för sig. Och för detta har de behövt vittnen. Kyrkan blir ju praktisk eftersom att man kanske ändå åkte/gick/rodde dit.
Kanske?

Jag är inne på samma spår, det är platskontinuiteten som är det viktiga. Det ena behöver dock inte uteslita det andra. Läs mer i denna diskussion.

/Johan - Som fått bromsarna bytta på bilen idag

[nina]

Vilken underbar gran! Den kan nog hålla (var det 72 kroppar totalt av manligt kön?) för en hel del.

[Gorm]

Observera vidare att benens kvantitet är av en blygsam art, endast 5 kg påträffades enligt denna artikel. Frågan är i hur stor utsträckning som denna plats använts med tanke på den klena förekomsten av ben. En tanke bara.

/Johan

[David]

Hade Adams sagesman, kanske danske Svend Estridsen, aldrig själv sett en gran så är det ju klart att han tyckte att den var märklig. Adam själv var ju aldrig i Sverige. Har utan att lyckas försökt ta reda på om det fanns granar i Danmark vid Adams tid.

Om jag minns rätt så noterar Linné i sin Skånska resa att granen är en nykomling i Skåne. Då var den det antagligen det även i Danmark fast det är ju snarare ett indicium än ett bevis.

[Gorm]

Adam skriver ju att ingen vet av vilken art trädet är så det måste ju rimligtvis handla om ett träd som inte var särskillt vanligt i Uppland heller, fanns det fler än det som enligt Adam skall ha stått vid Gamla Uppsala så borde man vetat av vilken art det var?

/Johan

[Gorm]

Nu börjar det bli lite väl OT men jag läste att vissa forskare brukar tolka "det evigt gröna trädet" som en Idegran. Dessa kan bli uppåt 1000 år gamla och fanns tydligen inte i Uppland under vikingatid men det är ju inte omöjligt att något enstaka exemplar letat sig dit eller kanske levt kvar sedan tidigare?



Nu tycker jag dock att vi lämnar Gamla Uppsala och Adam av Bremen. Om någon vill diskutera det mer så starta gärna ett nytt ämne.

/Johan

[Bengan]

Jag läste av den förträfflige prästen m.m. P E Lindskog som i början av 1800-talet samlade in allt av intresse i Skara stift:

"Wads kyrka är i sednare tider tillbygd. När grundvalen dertill lades, fanns ned i jorden en i tu klufven stock med 2:ne tränaglar ihopfästad vid ändarne. Wid öpnandet af den samma låg hela benranglet af en människa deri".

En kluven stock som är ihopfästad med tränaglar eller trätappar, gjorde man så under kristen tid?

Vads kyrka ligger vid Tidan, ett par mil norr om Skövde.

Bengan

[Gorm]

En kluven stock som är ihopfästad med tränaglar eller trätappar, gjorde man så under kristen tid?

Skulle ju kunna vara en kistbegravning av något slag. Det är ju inte ovanligt att man hittar kristna gravar under stenkyrkor.

/Johan