När infördes beskattningen

[Odinkarr]

Døden og skatter er gammel som menneskeheden selv. Da aber beviseligt køber sig til ydelser, herunder fred, er beskatning ældre end menneskeheden.

Jeg skrev om dette på et andet forum tilbage i 2008.

I Heimskringla (”Saga Magnús konungs berfœtts”, 1. Upphaf Magnús konungs berfœtts) hører vi ordet ”julegave” benyttet i en hel modsat sammenhæng i forståelsen som ”skattebetaling ved juletid”.

Da Kong Olaf Kyrre til Norge dør år 1093 e.Kr. erklærer Kong Magnus Barfod/Magnus III. sig konge. Befolkningen i Uplandet, her forstået som hele Midt- og Nord-Norge, foretrak dog, og aflagde ed til, Magnus Barfod’s fætter Hákon Þórisfóstra (”brœðrung Magnús” dvs. Magnus fadersøn).

Hákon Þórisfóstra klarede sagen ved at gennemføre skattelettelser. Han kalder år 1093 e.Kr. til thingmøde på Ørething (”Eyraþing”) i Niðaróss, Trondheim. Her frafalder han befolkningen at yde Havnetold (”landauragjald” eller ”landingsøregæld”) og Julegave (”jólagjafir”). Samtidigt blev de givet mange friheder. Ikke overraskende blev han, som sin fader var det, valgt til konge over hele Uplands-Norge.

Guld er 8x mere værd end sølv i 1200 tallet. 1 øre guld svarer derfor til 1 Mark sølv. F.eks. ved vi i skrift at en gård i 1200 tallet vurderet til 3 Mark guld skulle betale 1 Mark sølv i skat, hvilket svarer til en ejendomsskat på 4%!

Man afregnede sin indkomstskat efter høsten var i lade, kaldet ”hausttíund” eller ”høsttiende” dvs. en skat på 1/10 af høstudbyttet. Høstfesten kaldes ”Haustöl” eller ”høstøl”. Kristendommen viderefører denne skik under navnet ”Mikkelsdag”, der blev fastsat til 29. september, og ligeledes var skiftedag, og stadig er gældsbetalingsdag i Danmark for lån i fast ejendom.

Der var, som vi må forvente, en lang række andre skatter. Særligt kirkeskat og handelspladsskat.

Þórsnesínga-Saga og Eyrbyggja-Saga (Thorsnæsboernes Saga og Øreboernes Saga) år 884 e.Kr.

"Alle (Thinglaugets) mænd skulde betale visse Skatter til Gudehuset,..."

Skatten kaldes "Hofftoll” og blev betalt direkte til Goden, hvis opgave det var at vedligeholde gudehovet. Jeg har ikke læst noget sted hvor stort beløbet var. Da kristendommen ankommer i 1200 tallet erstattes "hovtolden" af "kirkeskat".

Det sker efter Kirkerådet november 1215 e.Kr. (Laterankonciliet / the Fourth Lateran Council). ”Laterankonciliet” er nævnt i Jyske Lov fra år 1241 e.Kr. som ”then general concili” (3. bog: kap 9). Dette råd indfører den forpestede Kirkeskat på 1/10 af Gods erhvervet efter dette kirkeråd.

Jacob Erlandsens Stadsret for København 13. marts 1254 siger:

”Alle Borgere skulle engang om Aaret betale den Skat, der kaldes Midsommersgæld, hvis ikke Biskoppen undtager nogle af særlig Naade. De, der sælge Øl i Boder, skulle aarlig betale 2 Ører i den Skat, der hedder Ølgæld, nemlig 1 om Vinteren og 1 om Somren”.

Birka er grundlagt og aktiv som handelsplads ikke senere end år 670-710 e.Kr. Selvom vi ikke kan se dette i skrift, har der været en handelspladsskat på markedet.

Vore sølvpenge, møntet efter møntreformen år 670 e.Kr., kaldes ofte "Sceat, Sceatta" (ental, flertal) - det oldengelske ord for "skat", og må vise at sølvpenge blev benyttet som afregningsenhed for skattebetalinger.



mvh

Flemming

[Mats Hansson]

Har för mig att Dick Harrison diskuterar ganska mycket kring beskattning under 1200-talet. Slagen vid Sparrsätra och Herrevadsbro mot folkungarna handlade väl till en del om stormännens ovilja att underkasta sig det penninga-/varu-baserade skattesystem som redan en tid tillämpades i götalandskapen. Intill dess rådde väl i Uppland ett system där man i huvudsak fullgjorde sina plikter mot staten och kungamakten genom att ställa upp i krigsaktiviteter. Med det "götaländska" skattesystem som Birger Jarl var med om att indriva över hela riket (även i Uppland alltså) ökade förutsättningarna för kronan att investera i kostsamma aktiviteter, t.ex. uppbyggande av borgar och försvarssystem, som tidigare var svårt med den tidigare tjänsteplikten. Nu kunde man alltså betala hantverkare att utföra uppdrag på kronans, eller snarare statens bekostnad.

Tiondet till kyrkan var väl en helt separat historia som uppstod i samband med sockenbildningen, vilket i och för sig också skedde (huvudsakligen) just under 1200-talet. Tiondet täckte kostnader vid kyrkobyggen och underhåll av präst och klockare men inte mycket annat. Jo, kanske fattigvård i viss mån. Men det var helt separerat från kronans/statens affärer.

Den organiserade skatten i Sverige menar jag alltså är huvudsakligen från 1100-talet, men slog helt igenom först vid mitten av 1200-talet, alltså 250 år före Gustav Vasa.

(Nu var det här på slak lina, man skulle ha kollat i "Jarlens sekel" men har inte tid just nu...)
/Mats

[tty]

På Sverker den yngres tid fanns definitivt kunglig skatt eftersom han i ett gåvobrev befriade den skänkta egendomen från kungliga skatter:
"Ecclesiarum quoque domos & agros ab omni regaliurn exactionum graua mine immunes fore decreuimus."

I danska diplom finns liknande föreskrifter tillbaka till sent 1000-tal, liksom omnämnanden av ledungslame. I Sverige nämns ledungsskatten tror jag första gången 1266 i Södermanland, så ledungen fanns definitivt före landskapslagarna.

Enligt Gutalagen gäldade Gotland 60 marker silver per år till Sveakungen, enligt en överenskommelse som skall ha gått tillbaka till förkristen tid. Detta bekräftas i någon mån av U614 som är rest över en man som "blev sjuk ute, då de togo gäld på Gotland".

Kyrkliga tionden nämns i åtskilliga påvebrev från 1080 framåt, men mest i formen att man i Sverige uppmanas att betala tionde. Jag tror att första gången tionde omnämns som en faktisk realitet är 1188/97 och då i ärkestiftet.

[Yngwe]

Frågan är vem som administrerade den kungliga skatten, Hur och var samlades den in? Har kyrkan någon roll i det?

[Yngwe]

Skatt såsom vi känner ordet infördes inte förrän under 1100-talet och 1200-talet i och med uppkomsten av bland annat marklandsindelningen och attungen. Den germanska rätten levde långt kvar i Sverige, allra längst i Svealand, varför skatt var svårt att genomdriva. En starkt bidragande orsak till att skattesystemens införande var övergången från extern till intern tillägnelse av överskott.

Med skatternas införande kan vi se en skillnad mellan Mälarområdet och Västergötland. I Västergötland var skattesystemet beroende av att kungen var direkt närvarande eftersom skatterna utgick från det enskilda hushållet, medan skattesystemet i Mälarområdet och östkusten mer baserade sig på vad kollektivet presterade. 

Det är en jäkla intressant iaktagelse det där Herulen, Vad kan skillnaden bero på? Kyrkan, eller närheten till det romerskpräglade Europa? Om man nu ska se det som skilda saker...

[Carl Thomas]

Frälse betyder ju ”frälst från skatt” i en hastig tolkning, då är vi inne på 1280 tal = skattefrihet mot en motprestation (fullt rustad ryttare i vårt fall).

1241 i Danmark och 1277 i Norge infördes motsvarande.

Tydligt är att Bågskatten inte var först!

Thomas

[Yngwe]

Har ju tagit upp det där med Bosgårdar i en helt egen tråd, men här går nu ämnena ihop lite så jag tar det här.

Har letat upp långt över hundra Bosgårdar ifrån Skåne till Hälsingland och från Halland till Nyland, och det finns minst lika många misstänkta bosgårdar till.

Till en början var det mycket svårt att se ett mönster i deras placering. De kan till synes ligga mitt i bygdecentrum eller långt ute i skogen.  Jag tyckte mig dock kunna se tre kategorier, de som ligger centralt i bygder, de som ligger längs vattendrag, ed och andra förmodade kommunikationsstråk, och de som ligger i vad som först verkar vara obyggd.  Tittar man närmare så finns det ofta lämningar av malmbrytning och i nått fall tjärdalar i närheten av de sistnämnda. Vi har här alltså bosgårdar vid produktionsplatser, kommunikationsleder och mitt i bygderna.

Och här kommer kopplingen till skatter in. Produktion , förflyttning och konsumtion är mycket lämpliga hållpunkter om man vill beskatta, och det speciellt om man inte har administrativ förmåga, eller bara saknar vilja, att beskatta varje hushåll.  Det ger också möjlighet att rikta skatten mot överskott.

Min tanke går så långt att jag inte ser bosgårdar som uttryck för kunglig eller kyrklig skatt utan istället för de olika bygdernas egna skattesystem. Små land, härader och byar uppvisar en tradition av kollektivt styre, det är därför inte allt för långsökt tycker jag att de också kollektivt bidragit för att stärka byggden och förbereda den inför problem som misstväxt, ofred och annat elände.  "Bygdens gård - bos gård" borde också språkligt vara jämförbart

[Mats Hansson]

Frågan är vem som administrerade den kungliga skatten, Hur och var samlades den in? Har kyrkan någon roll i det?

Nej, tror inte att kyrkan var inblandad i uppsamling av skatt till kronan. Jag har tidigare levt i villfarelsen att att det här med kyrkan (sockenorganisationen) och statsapparaten på något sätt gick hand i hand under medeltiden. Men sen jag hörde ett föredrag av Sigurd Ramqvist om den tidiga medeltiden i Uppland så har jag ändrat mig. Han poängterade starkt att organisationerna inte alls var så sammanblandade som man kan tro. Det kan man tydligen se på vissa "ologiska" gränsdragningar mellan kyrkliga socknar och stift kontra värdsliga härads-/hundaresgränser från den tiden.

/Mats

[Yngwe]

Aha, ok, så den kungliga skatten följer alltså andra geografiska gränser än kyrkans skatt? Det är ju då ett mycket tidligt tecklen på att de administrerades olika!

[Karlfredrik]

Henrik och Fredrik Lindström lägger fram en hypotes att "avgift för beskydd fanns redan under järnåldern-med ordet "brandskattning"-att om an inte betalade skatten riskerade man att få husen nedbrända
(Lindström,Henrik & fredrik:Svitjods undergång och Sveriges födelse,2006 sid 29

[Karlfredrik]

Lindström citerar även Rimbert (representanter för kurländska Apulia säger.

Vi är dessutom villiga att beta den skattsom vi förut brukade betala..

sid 31

[Castor]

Det ska nog tolkas som "Vi är dessutom villiga att betala den tribut som vi förut brukade betala".

Det är väl inte otroligt att kurerna bukade betala tribut till kungen i Köpingsvik.

[Yngwe]

Njae...  om Kurländarna efter att ha betalat avgiften erbjuds att stå under svearnas beskydd så kan man nog se det som en skatt. Det är givetvis en hårfin skillnad men ändå. Även vi står ju under hot om straff om vi inte betalar vår skatt.

[Karlfredrik]

Fravaeret af stalde og andre ökonomibyggninger i forbindelse med hallen (i Gudme) kunne tyde på, at magnatens ökonomiske grundlag for en stor dels vedkommende må ha vaeret afgifter, såkalte tribut, fra de omkringliggende 50 almindelige gårde
Citat Lars Jörgensen i Jennbert,Kristina: Plats och praxis,Vägar till Midgård 2, Falun 2002 sid 216
Tydligen är Jörgensens tanke om Gudmehallen finansierad (från 200-talet) av avgifter från vanliga gårdar snarlikt beskattning.

[Karlfredrik]

Enhver bonde som hadde eiendom i godedömmet var pliktig til å betale skatt,hoftollr,til goden til vedlikehold av den sentrale heligdomen,hovet

Citat Steinsland,Gro: Norrön Religion-Myter,riter,samfund, Oslo 2005 sid 282
Tydligen fanns skatt i alla fall på Island under heden tid

[Karlfredrik]

De gingo ut och bort till den nya salen och satte eld på den; salen började genast att brinna, och där blevo sex konungar innebrända med alla sina män, men de som försökte komma ut, blevo genast dräpta. Därefter lade Ingjald under sig alla de riken, som dessa konungar hade ägt, och tog skatt av dem.

Ur Heimskringla-Ingjald Illråde( c:a 700-tal)
Snorre tycks anse att skatt utkrävdes redan på 700-talet!

[mof]

Mm, men vad var det för skatt? Det var knappast sådan som vi har idag. Han kan faktiskt mena att det var en tribut, om vi ska leta efter betydelseskillnader.

Om man tittar på andra riken om vilka vi har kunskap så kan man tänka sig att skatt här betyder en form av tribut, alltså att de andra ska sända x antal kor och lite silver per år.

Så ordet skatt användes säkert, men det måste inte ha varit så som vi tänker oss det.

[Karlfredrik]

Ordet tribut brukar användas när en vasallstat betalar en avgift:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tribut
Detta kan mycket väl vara fallet i Snorres text, men frågan är då om inte denna jarl eller hövding försökar driva in tributen från sina undersåtar istället för ur egen ficka.
Innebörden av ordet "skatt" är något vagt:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skatt

[Stfan]

Har för mig att Dick Harrison diskuterar ganska mycket kring beskattning under 1200-talet. Slagen vid Sparrsätra och Herrevadsbro mot folkungarna handlade väl till en del om stormännens ovilja att underkasta sig det penninga-/varu-baserade skattesystem som redan en tid tillämpades i götalandskapen. Intill dess rådde väl i Uppland ett system där man i huvudsak fullgjorde sina plikter mot staten och kungamakten genom att ställa upp i krigsaktiviteter. Med det "götaländska" skattesystem som Birger Jarl var med om att indriva över hela riket (även i Uppland alltså) ökade förutsättningarna för kronan att investera i kostsamma aktiviteter, t.ex. uppbyggande av borgar och försvarssystem, som tidigare var svårt med den tidigare tjänsteplikten. Nu kunde man alltså betala hantverkare att utföra uppdrag på kronans, eller snarare statens bekostnad.

1248 slaget vid Sparrsätra. Enligt Sigtuna annalerna förlorade här folket och stormän i Uppland segern och
sin frihet efter detta fick de betala citat "spannskatt skeppsskatt skeppsvist och flera bördor"
(källa-När Borgarna Brann av Mats Adolfsson)
Det är märkligt att detta landskap som så här sent hamnade i den svenske kungens  "moderna"skattebas.

Detta måste  varit en viktig händelse då detta måste ha ökat värdet av Uppland ordentligt för kungamakten.
(sammanfaller det inte också med starten av Stockholms riktiga expansionsfas?)
Det lustiga är ju att man får intrycket av att Uppland innan detta varit perifier i "riket" eller fanns det ett annat skattesystem för dem gentemot kungen? (det låter rätt krystat)

Var Upplänningarna federativa frifräsare från
vikingatid till 1248?
Det var väl förresten inte primärt ett götaländskt skattesystem utan en "modern europeisk variant på temat"

Stefan

[tty]

Det fanns nog skatter även i Uppland före 1248. I ett diplom från 1200 (SDHK 286) befriar Sverker den Yngre kyrkan i Uppsala från alla kungliga skatter på ett antal gårdar i Uppland som han skänker kyrkan (och som bl a omfattade åtta åttingar i "uilla Upsalsiensis"). Detta verkar ganska meningslöst om det inte fanns några skatter.

Låga skatter behöver för övrigt ingalunde betyda en marginell ställning. Under den romerska republikens tid var skatterna bertydligt lägre i Rom och i Italien än i provinserna, men det innebär inte att Rom var marginaliserat, tvärtom.

Det kanske tvärtom är så att det är de höjda skatterna efter 1248 som är ett tecken på att Uppland nu har fått en mera marginaliserad ställning?