Boreas!
Man undrar dock hur mycket makt Ynglingaätten hade kvar på Anund Grenskes tid.
Kungalinjen i Uppsala dog som sagt ut med Emund och sonen Ingvar. Då fanns det ju fortfarande deras jarlar (häradshövdingar) kvar -och det är ju bland dessa man nu hämtar nya 'val-kungar'- eller 'folk-kungar'. Genom giftermålet med Emunds dotter skulle på så vis Stenkils ättlingar framhävas.
Sen är det en fråga om Folke den tjocke har en liten hertig-titel hängade i sina inre gemaker, eftersom han ges en framträdande position inom den nya regimen. Efter honom går hursomhelst en jarl-titel i arv, via Bengt (Snilvil) till Birger Brosa och via hans broder, lagmann Magnus Minnessköld till den kommande riksdrotsen, Birger Jarl. Den Folkunga-ätten som kommer stå främst bland bönder och häradshövdingar utöver 1100-talet är alltså en av fler avknoppningar från den gamla Ynglinga-ätten. Värre är det inte.
Enligt Adam besitter Folke den tjocke - och därmed hans ättlingar - "Sveriges högsta börd". Det törs bekräfta Langfærdatals uppgifter om hertigen Erik Årsäll som ättens stamfader.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Folke_den_tjockeSen är ju bönder och (därmed) allmoge i fortfarande ättlingar av samma ynglinga-ätt, fast utan adliga "plikter och rättigheter", enligt gammal lag. Hädanefter kommer sen dom kyrkliga lagar, där det gamla ätte-systemets nätvärk av äktenskapsförbindelser förbjöds, varefter endast lokala familj-linjer av jarlar (häradshövdingar) och karlar (odalsbönder) tilläts överleva. Borta är alltså dom gamla kungarna och deras hela eller halva bröder - hertigarna - också kallad landshövdingar. Den gamla Eriks "gata", jämte "Eriks-dagen" och "Eriksrådet" bestod emellertid som begrepp och blev senare återanvänt på landets konstituerande institutioner, fast numer under kyrklig överhöghet.
Medvetenheten om ett gemensamt ursprung gjorde dock att banden mellan dessa familjer fortfarande bestod till långt in på medeltiden, inbördeskrigen till trotts. Det ser man ju när man småningom samlar den konstitutionella makten ikring ett riddarhus och ett riksråd, med en ny kungalinje. Denna fogas alltså i hop av Erik Årsälls barn-barn efter Birger Brosa, Magnus Minnessköld - och Erik Årsälls barnbarn genom Sverker den äldres dotter Ylva (Ulva). Resultatet blir alltså ämnet till en ny riksdrots, vid namn Birger Jarl, vars son får stiga upp och hyllas som det förenade Nordens nya kungsätt - i det
nya huvudsätet Tre Kronor - samman spunnen av tre fordoms kungadömen.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%A4lbo%C3%A4tten I Ryssland satt ju Rurik-ätten kvar fram till slutet av 1500-talet, då Ivan den stores son Fjodor dog barnlös. Då hade dom en gång så nära banden mellan svear/götar och vender/ryssar förlängst upphört och avlösts av en järnridå, konstruerad och vidhållit av öst- respektive väst-kyrkan. Under tiden försökte det re-organiserade Sverige - från 1530-talet - att återupprätta forntida relationer.
Efter Ivans död fick emellertid den kyrkliga Romanovfamiljen överta den ryska metropolitens kejsarstol också, varefter det snart föddes nya ambitioner i öster. Dessa kuliminerade med Peter Romanovs "slutgiltiga lösning", en storstilad attack på det reformerade Sverige - som utan stöd från grannar och det katolska Europa stod chanslösa emot det ryska rikets enorma resurser. Kriget ändrade hela maktbalansen ikring Östersjön och i Nord-Europa och gjorde Ryssland till 1800-talets mäktigaste nation, vilket fortfarande syns på dagens kartor. Resultatet känner alltså alla till. Vad färre vet är hur denna del av världen sett ut i hundratalls år innan Peter den store - och i tusentals år innan dom "stora" krigsherrarna - som Karl, Otto och Knut - hade bekämpat dom gamla, legitima kungalinjer - och förevigt ändrat Nord-Europa genom krigets makt och tyranniets välde.
