Stenhög!
Jag lyckades inte översätta sidan du länkar. Skulle vara intressant att ta del av på svenska om någon har möjlighet att översätta.
De genstudier du nämner snarare bekräftar vad man kan ana av de olika källorna. Ruriks klan blir utmanövrerad i början av 900-talet. Det är vad vi kallar för Ynglingaätten, som så småningom övertar styret i Rusriket i början av 900-talet och sedan öppnar upp handeln rakare väg mot Konstantinopel, bl a flyttar sitt basområde till Kievtrakerna, vilket tar bort inflytandet från ett antal svåra konkurrenter längs Volgaleden (vilken även länkade norrut mot Vita Havet (Bjarmernas stad) och Varangiernas land). Om Rus är Ynglingar eller inte är vad jag förstår inte möjligt att bestämma. Emellertid har de uppenbarligen ett eget "land" omfattande ett stort område runt Pejpus, huvudort Izborsk, där monumentalgravar finns i mängd av en typ, som bör vara samtida med t ex Gamla Uppsala m fl. Lämningar efter Gutiska kvinnor pekar snarast på ett förhållande till Gutar, men som vanligt (även på Gotland) uppvisar männen inte något utmärkande för Gutar. (Likvärdigt med Ösel/Kurland f ö!). Det är från sitt "land" Ruriks klan agerar (bland många konkurrenter) och så småningom öppnar upp för handel längs Volgaleden. När Rurik fördrivs, så säger krönikorna att han återvände över "havet" (Ladoga?) till sitt eget land (Izborsk), varifrån han och hans bröder efter ett par år hämtades tillbaka. Rurik-klanens storhet ligger i att de skapade ett system av strategiskt valda "frihandelsplatser" längs handelslederna med särskild handelslagstiftning. Idéen är troligen Varangiernas därför finns handelslagarna i 3 varianter, men nästan lika (En norsk (via Nordkalotten), en för Ryssland och "birca"-rätten. Det gamelryska ordet och "birca" låter ungefär lika).
Ynglingaätten anses ju ha sin huvudgren inom Norge och en sekundär gren i Mälarområdet/Vgl. Enligt sagamaterial så blir förfäderna till det som blir Ynglingarna utdrivna ur Vgl och bosätter sig inom Kongsvingerområdet. Därifrån manövrerar de sig till Mjösaområdet och vidare söderut mot Oslofjorden och blir att räkna med i den Norska kampen om kungavärdigheten.
Under första halvan av 1000-talet anländer en nordisk armé via Finska Viken? och tar upp kampen med Kievfurstarna. Armén leds av den kände "Jakun", vilket på nordiska blir Haakon, ett vanligt norskt härskarnamn. Ca 1040 sluter man fred trots att Jakun är besegrad. Man kan möjligen ana att angriparen är en annan gren av de Kievska furstarnas klan (ynglingaätten), så striderna kan även ses som inbördeskrig. Bland svenska historiker räknas i stort endast nestors krönika, möjligen eftersom denna är kievfurstarnas krönika och framförallt att det är den enda av typ 10-15 st som är översatt. För att förstå Jakuns krigföring, så måste man läsa även de övriga krönikorna, som kanske eg är viktigare. (jag råkade på en engelsk översättning av Omeljan Pritsaks värste konkurrent och fiende, en Timo..... , något. Har aldrig lyckats hitta sidan senare.)
Det spekuleras ju i om Toste hade sin bas i Vgl eller i Mälarområdet. Eftersom hans dotter och dotterson enligt det material, som är tillgängligt verkar vara starka inom just Vgl, så borde Toste vara en Götisk hövding, möjligen avlägset ur de ynglingar, som lyckades hålla sig kvar när huvuddelen av klanen drevs till Kongsvinger. Det är sedan en fråga huruvida Sigrid Storråda existerat eller inte. Erik Björnsson var även gift med minst en Slavisk prinsessa (nordiskt namn, Gunhild), som lika väl kan vara Olofs mor, och med vilken Sven sedan gifte sig. Under 1200-talet nedtecknas uppgifterna om "Sigridslev" inom Vgl, som kommit i danska händer.
