Författare Ämne: arianske grave  (läst 2785 gånger)

Utloggad Bornholm

  • Veteran
  • Antal inlägg: 544
arianske grave
« skrivet: maj 14, 2014, 08:32 »
Findes der belæg for, at der oven på arianske grave var en høj? I så fald, hvordan ser man om det er en ariansk grav, for der e r også høje på andre? (Man behøver ikke henvise til den danske forfatter Mads Lidegaard, der har påstået det, for han har ikke i øvrigt fået opbakning af nogen autoritativ kilde.)

 ::)

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: arianske grave
« Svar #1 skrivet: maj 14, 2014, 10:57 »
Om arianska gravar har en hög, vet jag inte.

Men den kristendomen som etableras i Kievriket använder sig även av gravläggning med hög över (oavsett ortodoxityp, grekisk, syrisk, armenisk), förståss blandat med flatmarksgravar. Det kännetecknade är att vapen saknas i gravtyperna. Främst verkar traktens egna gravseder bibehållas, dock att inga vapen följer den döde (kniv och båge räknas inte till vapen och yxa kan vara både och). Bl a Henrik Janson beskriver detta i en av sina böcker. Dessa gravar har alltså i övrigt gravgåvor som tidigare, dock med tiden allt sparsammare.

I Finland har man grävt i ett par gravfält och funnit att sannolika tidigkrista gravar (några från slutet av 800-talet) blandats med icke kristna gravar i fyra olika kombinationer. Icke kristna i flatmark, men även kristna. Icke-kristna under hög, men även kristna. Även kremationer kan förekomma för gravar, som annars uppvisar tecken för att vara tidigkristna. De kristna högarna i Kievrikets kärna har ett speciellt utseende (upphör ca 1250). I det inre Finland och Karelen hittas höggravfält med skelettgravar, vilka har just detta utseende. Skulle kunna tyda på att i inre Finland runt sjösystemen fanns en stark kristen befolkning. Det var också här det starkaste motståndet mot den Romersk Katolska "kristningen" fanns. Upprepade uppror skedde härifrån, så korstågen var i princip tvungna att utrota befolkningarna. Liknande hände ju sedan vid "kristnandet" av baltstaterna, men särskilt befolkningarna runt Daugova resp i Kurland, vilket kan ge associationer.

I Sverige har man ännu inte riktigt accepterat att det kan ha funnits kristendom av betydelse före "kristningen". Nu har ju grävningarna i Varnhem (slutet av 800-talet), skellettåkern i Björned (ca 950) och ett antal gravar i gravfält från Mälarområdet (ca 1000) eg slagit hål på gamla myter. Men inga analyser sker dock, så vitt jag noterat, om hur mycket man kan tänkas ha missat i rapportering genom att kristendom före 1050 varit uteslutet som tanke. Och denna tidiga kristendom behöver inte alls vara Romersk Katolsk. Lika väl kan här varit Britonskt kristna resp Iriskt kristna, vilka inte accepterade att Roms biskop var annat än en biskop bland andra, eller armeniskt kristna, vars präster/missionärer var verksamma ända bort till Island, eller grekisk ortodoxer, vilka enligt bl a Adam befolkade Nordens största stad (ca 1050) Jumne och med ortodoxer boende runt om staden. Eller arianskt kristna? Och varför behövdes ett korståg mot Smålandskusten? Varför bildade Tiohäradsbygden ett eget stift (eller behöll sitt befintliga) när katolikerna ställde regionen under Liunga stift och envist behöll sitt stift? Varför var Romersk Katolikerna tvungna att fram till 1364 verka genom "kyrkesplatser" (liknar missionsstationer) utanför Helsingländernas länder, medan i byggderna har man kyrkor i alla än idag befintliga landsförsamlingar sedan ca 1100 (kanske även tidigare). Tuna stad (säte för biskopen i Tuna Stift) är sannolikt lika gammal som Skara, dock i varje fall innan 1030, då Olav den Helige passerade (vi skall förståss inte sätta tilltro till katolska propagandan om att han "kristnade" regionen). Bästa vägen till Norge för Olav hade annars varit via Sandarne, men han måste passera tingsplatsen med biskop och lndslagens lagman, för att få till ett avtal om fri lejd och livsmedel.
Amatör! Skåning i Norrland!