Det egendomliga specifikt nordiska sättet att klinkbygga båtar har faktiskt tolkats som att man börjat med en urholkad trästock som sedan förbättrats genom att man lagt till bord på sidorna varefter den ursprungliga stocken till sist krympt till bara en köl. Det kan verka långsökt, men nog är det märkligt att man utvecklat ett sätt att bygga båtar där man först bygger hela bordläggningen och sedan sätter spanten på plats efteråt.
Logik är som bäst när den är enkel och tydlig...

Riktigt högväxta ek- och tallstammar kan ge möjlighet att göra stockbåtar på dryga 15 meter. Då kan man platsa 15+15 män, med padelåror.
Så snart man vill åka båt ut över hav och stora havsvikar får man utstyra farkosten med en smal, styrande mittlinje med en tydlig köl. Parallellt till snöskidor, får ha ett riktigt styrspår i mitten. Sen får man utveckla ett konkavt skrov - till motsats till dom konvexa stockbåtarna. Därmed uppstår ett omedelbart behov för extra bordgångar - vilket fodrar en teknik för att sy fast spantar och påbord i den skrovade stocken.
Dom första stockbåtar anses ha haft ett och två bordgångar. På "Hjortsspringsbåten" från 300-talet f. kr. är bara stockbåtens Y-formade botten kvar - som 'köl'. Spantarna är påförd två breda bord, fastsydd med senor eller teger. Med köl-linje och skrov har man här gått från ekan och båten till en skeppsliknande konstruktion. Parallellt utvecklas framdriften från paddel till rodd.
Likväl är likheten med bronsålderns hällristningar tydliga. Endera av hällristningsskeppen kan illustrera ett drygt 20-tal padlare/roddare. Några har även markering för mindre segel.
Våra äldsta stockbåtar dyker upp i Östersjön just efter istiden. Sen får den större andel av båtarna på nordiska hällristningar mycket tydliga köl-linjer, med för- och akter-stamn. Jämförelsen mellan hällristningarna, Hjortspring och Nydamsbåten från 300-talet (e.v.t.) visar en tydlig progression - vilket iofs. dokumenterar en hantverkstradition med djupa rötter - också i Norden.
På Nydamsbåten är "skeppsformen" tydlig - köl och spant i ek är påfört 5 brädor av furu, klinckad fast med järnnitar. Den nya formen ger en fastare söm och en större tyngd i grov sjö. Nit-sömmen ger alltså en styvare och tyngre struktur - vilket dock sänker båtens dynamik och hastighet något.
"Med en vikt på 3 ton 23 m lång og 3,5 m bred repræsenterer Nydamsbåten et udviklingstrin mellem den syede plankebåd fra Hjortspring og de egentlige vikingeskibe."
http://da.wikipedia.org/wiki/Hjortspringsb%C3%A5den