Min fråga ställdes eftersom jag menar att det finns så många sammansatta varianter på ortnamn, så att alla eller nästan alla av de vanligaste efterlederna någonstans kan kopplas till ett gudanamn eller ett ord som kopplas till kult (främst "Vi-").
Visst finns det många teonym som ordled i ortnamn. Bland den nordiska antikens kvinliga förebilder (dignitärer/idoler) är t. ex. Frigg och Freja ständigt kombinerat med -åker, -äng(en), -torp, -gård, -tun, -hus, etc.
Det innebär likväl inte att dessa efterled skal anses som 'sakrala' - eller "kultiska" - i sej själva. Utan förledet blir dessa ändelser högst progfana.
Innan man gå in på detaljer och nyanser får man emellerstid definiera vad som - i detta sammanhang - ligger i begreppet "kult".
Det du skriver om Upp/Ner, Övre/Nedre etc. är precis så som jag tror att det är. Att försöka analysera dessa förleder sönder och samman leder ingenvart.
Sambandet mellan "Uppsala" och Uppåkra" är inte konstigare än att bägge orterna ligger "högre upp" (uppströms respektive högre höjd).
Du får nog skärpa kraven till logik en smula. Vil man definiera Upp-sala får man först försöka ta reda på vilka 'salar' det gäller. Summan av information om Uppsala ger klara indikationer på att vi här har att göra med officiella, dignitära och sakrala funktioner - knuten till svearnas kärnområde.
Vid sidan om 'tron-sal' och 'mötes-salar' kan man alltså tänka sej 'gilde-salar' och - inte minst - 'fornminne-salar'. Den musela kategorin är troligen översett som inslag i bronse- och järnålderns kulturcentra.
Nu finns det - som beskrivit ovan - flära sägner som beskriver 'salar' med 'skatt-kamrar', där en ätt samlat
upp-skattade (sic!) konsthantvärk i edla metaller genom ett större antal generationer. På detta sätt etableras en synbar historie, där ättens och landets historia kan åskådas. Här finns dessutom ett klart semantiskt samband mellan etnisk och kulturell identitet - som 'folk' och 'land' - och historiska begrepp som rike, rikdom, hovskatter och nationalskatter.
Vill man hitta logiken bakom namnet Upp-sala får man dessutom hitta ett "Ner-sala", eller "Under-sala". Söker man i sägnerna hittar man liknande 'salar med kamrar' som ligger
under jordytan. 'Berg-salarna' finns i endera nordiska och europeiska folksägner och i Voluspå beskrivs som nämnt 'under-samlingar' - med konstvärk av guld - som skal ligga under "Idavallen". Liknande beskrivning ges av 'Hels salar', där minnen (skulpturer/dödsmasker) efter dom döda kan "leva evigt".
Både idavallen och Hels salar knyts till Asgård och 'Odins salar'. Enligt prologen till Ynglingasagan fanns detta Asgard öster om Sverige, varifrån Oden anlände då hans yngling (Yngve-Frej) fick starta en ny ätt, anlägga en kungsgård i Sigtuna och monumentalbyggen och helgedomar i Upp-sala. Vad Snorre låter bli att beskriva svearnas fornsalar vart rikets rikedomar upp-bevarades, intill nationalskatterna plundrades och templen brändes. När detta inte nämns - annat än som antydningar - kan ju förklaringen vara att 'konfiskeringen' av alla hedniska "kultföremån" var en del av 1000-talets 'kristna' erövring av det hedna Sverige.
Dessa moment får nog analyseras närmare om man vill använda källornas referenser - förutom egna uppfattningar och spekulationer - som grundlag för den upp-skattning som ligger bakom ortnamn byggt på oppsal/uppsalir/uppsaler/uppsalarna/uppsala.