Begreppet Uppsala

[Carl Thomas]

Skoglar, är det inte lite märkligt att människor förr i tiden vande sig vid stanker av olika slag, men vi, deras efterlevande med exakt samma luktsinne mår dåligt av stanker. Kan det vara så att de flesta av oss inte ens vet vad en stank är?

Hur många ruttnande liks dofter har du känt på nära håll till ex exempel?

 Under veddebatten framfördes argument att våra förfäder tålde kyla bättre än vad vi gör idag :-) nu tål de stanker bättre än oss också!  Är set verkligen möjligt att vi ens är släkt med dem?

När det gäller ruttet kött spyr jag som en katt helt okontrollerat av stanken. Alltså inte av lite illaluktande gammalt kött kvarglömt i kylskåpet, det doftar bara lite.  Stank är något helt annat. Dofter kan jag vänja mig vid, ganska starka dofter också. Men stank är värre, jag spyr direkt, och det tror jag att en stor majoritet av alla människor gör också.

Thomas

[Frågvis Amatör]

Andreas:

Eftersom att Adams berättelse om Uppsala uppenbarligen ligger till grund för hypotesen, samt Snorres och Ynglingatals omnämnanden av ett "Uppsala", där Uppsala uppenbarligen är en eller (då enligt teorin flera) platser av en viss dignitet, så provade jag om man tex kunde hitta några av de attribut som en sådan plats kan förväntas ha på dessa Uppsala. Större gravfält, husterasser, rika lösfynd. Tyvärr så kunde jag inte hitta några av dessa attribut på de platser jag undersökte, och Skoglar verkar ha kommit fram till samma resultat.

Är det allt du har? Tempel med guldkedja, monster med tre huvuden och Ynglingaätten i Uppsala högar? Förvånande att du ens nämner dessa 'källor'

Ingen tvekan om Uppsalas rika arkeologi men håll isär detta från myterna. Du är dessutom elitistiskt inriktad i din syn på arkeologi. Mycket referenser hos dig till krig, krigare, elitgravar, hallar, elitgravfält och elitaccessorarer.

Thomas I

[Skoglar]

Skoglar, är det inte lite märkligt att människor förr i tiden vande sig vid stanker av olika slag, men vi, deras efterlevande med exakt samma luktsinne mår dåligt av stanker. Kan det vara så att de flesta av oss inte ens vet vad en stank är?

Hur många ruttnande liks dofter har du känt på nära håll till ex exempel?

Har kommit lite för nära sönderruttnade djurkadaver av olika slag och det är både förfärligt och antagligen liknande det som skulle komma från en offerlund.

Om vi nu ska bli lite mer köttiga än vanligt så är kanske hängning ingenting som avger en svår stank. Men påföljande stegling - "androm till varnagel" - innebar att de avrättade, i delar, fick hänga kvar långt efter döden.

Men oavsett vilket, det finns som tidigare nämnt exempel på avrättningar/offer som har ägt rum mitt bland folk, inte som du föreslår, långt från bebodda trakter.

[Skoglar]

Du är dessutom elitistiskt inriktad i din syn på arkeologi. Mycket referenser hos dig till krig, krigare, elitgravar, hallar, elitgravfält och elitaccessorarer.

Yngwe får rätta mig om jag har fel, men tråden handlar väl om huruvida GU är "det enda" Uppsala eller om det är ett av flera "Uppsalor" som har haft en likartad funktion?

Med "funktion" menas nog inte sömn, matlagning eller andra vardagsbestyr, utan sådant som under järnåldern i hög grad bar elitens prägel, även om menigheten säkert också var inblandad som publik.

Om jag fattat detta rätt, så drar jag slutsatsen att vi söker sådant som rör eliten; kultföremål, föremål som talar om politisk makt och liknande. Eller?

[Carl Thomas]

Skoglar, anstränger du dig för att misstolka vad jag skriver?

Avrättnigar var publika och offentliga, offret till straff och andra till varnagel. Efter avrättningen beslutades hur liket skulle hanteras, några steglades, andra perterades och delarna steglades, osv. Det finns en hel lång lista över vad som kunde hända liket.
Andra lik begravdes.

Samma sak när det fäller offerblot. Själva blotet, dödandet var säkert offentligt och publikt, det var ju själva meningen med blotet. Nästa del var vad som hände med de döda kropparna. I detta fall, enligt Adam, hängdes de upp i en offerlund. Det var också en del av blotet. Vilda djur skulle inte äta av liken, det var meningen att just fåglar skulle förtära liken. Anledningen till detta är okänt, men det skulle vara intressant att veta varför just fåglar skulle ära av liken. Likaså skulle det vara intressant att veta varför de skulle hänga sär tills deras ben faller ned på marken.

Stegling kunde utföras inne i en stad, mitt på torget. Men jag har aldrig hört talas om att steglet stod inne i en stad under den tid kroppen ruttnade. Har du?

Återigen, stanken är mycket besvärande från kadaver av alla slag. Jag tror att de flesta människor spyr direkt och okontrollerat av stanken. Det var alltså omöjligt att ha ruttnande kadaver inne i en stad, by, intill ett tempel, osv.

Göteborgs avrättningsplats, när ringmuren fanns och vallgraven var stadsgräns, låg i norra änden av det betg dör Carlanderska sjukhuset ligger idag, alltså ca 1-1,5 kilometer utanför ringmuren. För de sommknte vet var detta sjukhus ligger så ligger inte Liseberg speciellt långt bort från avrättningsplatsen.

Bohus avrättningsplats var på ön intill Bohus västerut, också på ungefär samma avstånd. Men, avrättningar kunde ske även på Bohus i särskilda fall, men liken fördes sedan till avrättningsplatsen och begravdes, eller steglades.

Thomas

[Yngwe]

Yngwe får rätta mig om jag har fel, men tråden handlar väl om huruvida GU är "det enda" Uppsala eller om det är ett av flera "Uppsalor" som har haft en likartad funktion?

Med "funktion" menas nog inte sömn, matlagning eller andra vardagsbestyr, utan sådant som under järnåldern i hög grad bar elitens prägel, även om menigheten säkert också var inblandad som publik.

Om jag fattat detta rätt, så drar jag slutsatsen att vi söker sådant som rör eliten; kultföremål, föremål som talar om politisk makt och liknande. Eller?

Du har fattat fel.  Precis som en kyrka kan vara 4 x 6 m och knuttimrad såväl som 100 m hög i solid sten fylld med guld  och grannlåt, så skulle denna hypotetiska Uppsala-funktion ha samma spännvidd.  Jag skulle tro att om Uppsala är en funktion så är det enorma och utsmyckade templet i G:A Uppsala ett utryck mer för bygdens rikedom snarare än funktionen som sådan. Det borde i så fall vara riimligt med ett mycket mera oanspråkslöst Uppsala vid Boet.


Skulle du leta efter tecken på kyrklig aktivitet genom att sätta upp kriterier som motsvarar en domkyrkas?

[Skoglar]

Du har fattat fel.  Precis som en kyrka kan vara 4 x 6 m och knuttimrad såväl som 100 m hög i solid sten fylld med guld  och grannlåt, så skulle denna hypotetiska Uppsala-funktion ha samma spännvidd.  Jag skulle tro att om Uppsala är en funktion så är det enorma och utsmyckade templet i G:A Uppsala ett utryck mer för bygdens rikedom snarare än funktionen som sådan. Det borde i så fall vara riimligt med ett mycket mera oanspråkslöst Uppsala vid Boet.

Jo. Jag förstår att Boet både var och är mer anspråkslöst än Uppsala. Jag har alltså besökt båda ställena...
 
Men även i en fattig bygd är det väl vanligare att storbonn eller den som ansvarar för kulten eller den som representerar makten är mindre fattig än menigheten? Inte bara under nordisk järnålder, utan i alla tider, och i flertalet (alla?) kulturer?

Visst, eventuella fynd i ett litet "Uppsala" borde vara avsevärt enklare utformade, gjorda av mindre dyrbara materiel, etc, men likväl är det väl ändå fynd som har brukats/ägts av traktens "elit" som visar på en möjlig "funktion" av det slag du funderar på?

Skulle du leta efter tecken på kyrklig aktivitet genom att sätta upp kriterier som motsvarar en domkyrkas?

Ja, absolut!
Jag skulle leta på centrala platser i bygden och vara särskilt intresserad av vägnätet.
Om jag hade lämningar efter en byggnad framför näsan skulle jag leta efter sådant som kors, altare, dopfunt, kanske predikstol, kanske sakristia. Naturligtvis gravar, både inne i kyrkan och utanför. Mest söder om byggnaden.
Jag skulle initialt söka efter ingången var i väster och koret i öster, även om jag skulle vara beredd på möjliga avsteg.
Jag skulle intressera mig för husgrunden för att försöka hitta vapenhuset, och för att se om muren i västra delen skulle kunna hålla uppe ett torn.
Nu har jag glömt massor, men detta skulle väl kunna hjälpa mig en bit på väg?

[Skoglar]

Skoglar, anstränger du dig för att misstolka vad jag skriver?

Nej, inte avsiktligt.

Men även om du tror att ett möjligt tempel/lund/offerplats/kultplats låg 1 000-1 500 meter från ett tänkt centrum för att låta folket slippa kadaverlukten, menar jag på att en del talar för att det normalt låg helt centralt.

Vi kan väl låta saken vara där, och inte upprepa samma argument om igen?

[Carl Thomas]

Visst kan vi det! Vi kan vara ense om att vi är oense i denna fråga 

Thomas

[Yngwe]

Jo. Jag förstår att Boet både var och är mer anspråkslöst än Uppsala. Jag har alltså besökt båda ställena...
 
Men även i en fattig bygd är det väl vanligare att storbonn eller den som ansvarar för kulten eller den som representerar makten är mindre fattig än menigheten? Inte bara under nordisk järnålder, utan i alla tider, och i flertalet (alla?) kulturer?

Visst, eventuella fynd i ett litet "Uppsala" borde vara avsevärt enklare utformade, gjorda av mindre dyrbara materiel, etc, men likväl är det väl ändå fynd som har brukats/ägts av traktens "elit" som visar på en möjlig "funktion" av det slag du funderar på?

Ja, absolut!
Jag skulle leta på centrala platser i bygden och vara särskilt intresserad av vägnätet.
Om jag hade lämningar efter en byggnad framför näsan skulle jag leta efter sådant som kors, altare, dopfunt, kanske predikstol, kanske sakristia. Naturligtvis gravar, både inne i kyrkan och utanför. Mest söder om byggnaden.
Jag skulle initialt söka efter ingången var i väster och koret i öster, även om jag skulle vara beredd på möjliga avsteg.
Jag skulle intressera mig för husgrunden för att försöka hitta vapenhuset, och för att se om muren i västra delen skulle kunna hålla uppe ett torn.
Nu har jag glömt massor, men detta skulle väl kunna hjälpa mig en bit på väg?

Antagligen var det som du säger, att förvaltaren hade en något högre status. Men samtidigt, om du tänker en enkel tidig kyrka på landsorten som som står för den samlade kulten, så visst finns det rikedomar där som sticker ut, även i en fattig socken.  Men om du antar att den förkristna kulten är mer spridd  och där olika platser står för olika delar av kulten, så kommer troligen den samlade rikedomen också vara spridd och därmed inte lika tydlig. Det vill säga om man antar att bygdens förmåga att samla rikedomar till kulten är konstant före och efter kristendomen. 




Ja just det, du letar efter saker som är knutna till kyrkans funktion som du kan känna igen. Hur gör du när  du inte känner till funktionen och än mindre vet om den är lika likformig som kyrkan?

[AndreasE]

AndreasE


Jag tycker verkligen du ska läsa igen vad som skrivs. För det är helt uppenbart att du inte förstått det.


Det som jag bevisat är att Uppsalorna överlag ligger en i en byggd som varit bebodd under den tid Uppsala skulle kunna vara en funktion. Det har jag gjort eftersom flera, bl.a. du påpekat motsatsen.


Jag förstår mycket väl varför du letar efter husterasser, större gravfält och rika fynd. Det är för att så ser Uppsala ut för dig och du antar då att det är den mallen du ska använda. Det dumma i det är att vare sig gravfält, husterasser eller rika fynd kan sägas vara en indikator för Uppsalor om de skulle ha en funktion.  Här hjälper dina 5 år av studier dig tydligen inte att undvika att skapa en helt egen association. Eller möjligen någon annans som du väljer att använda. I båda fallen är den i vilket fall skapad, för det finns ingenting hos Snorre och ingenting hos Adam som associerar dessa till Uppsalas funktion.


Du spelar ett svagt kort AndreasE.  Så höga är inte antagningspoängen, och så obefläckad är inte utbildningen att den per automatik ger dig några ess på hand.  Dessutom, det här handlar inte om något specifikt arkeologiskt, det handlar om analys och härledning, och där har jag nog väl så god utbildning som du, och dessutom en massa års praktisk erfarenhet.  Så det ser ut som du slänger en klöver-nia på bordet och helt missar att det är hjärter som spelas.

Återigen, för det går uppenbarligen inte in.

1: Ingen har påstått att dessa Uppsala inte ligger i under järnåldern bebodda områden. Vad jag och Skoglar har visat är att bebyggelseenheterna i sig förefaller vara av yngre datum, och dessutom ofta ligga i perifera lägen till den förhistoriska bebyggelsen. Precis som i stort sett alla bebyggelseenheter i den södra delen av vårt land, så kommer det självklart finnas spår av mänsklig aktivitet inom en eller ett par km. Det i sig säger ingenting.

Att säga någonting specifikt om begreppet "Uppsala" (som att det handlar om tempel/blotplatser) utan att kunna säga någonting specifikt alls om själva platserna som heter Uppsala - hur går det ihop? Vad är det med dessa platser, förutom då deras antagna antal, som gett upphov till hypotesen?

2: Som jag skrivit ett antal gånger, anledningen att jag tittade på just dessa saker var att du och Carl Thomas inte ville ge förslag på vad ni skulle titta efter. Jag gav då exempel på vad man skulle kunna titta på. Då både Adam och Snorre beskriver Uppsala som mycket viktiga platser (enligt Adam var det en av de viktigaste kultplatserna, Snorre placerar medlemmar av en kungaätt på platsen) så tittade jag på kända arkeologiska tecken på centralitet. Du är förstås välkommen att komma med andra idéer, men påstå inte att detta på något sätt skulle vara fel.

Din ringaktning mot arkeologer är inte okänd. Jag tänker då inte skämmas för min utbildning eller det faktum att jag anser mig kunna mitt ämne.

[123hopp]

Men vem var de donatorerna av offerkadaver som kom till offerlunden? Om de kom från individuella jordägare, då kanske hade de  karaktär av en bytesaffär med Undervärldens gudomar? - Det är känd sedan länge att t ex grekisk hekatomb inte varit en offer av 100 oxar till en gud utan att den offergivare väntade sig att få 100 oxar i gengäld för en oxe, från en gud. Om det var fallet att helgedomen hörde till "undervärlden" - på toppen av stanken, då faktiskt skulle den ligga avsides, t ex några km bort, och bestämt inte i närheten av tingshögen och de hallarna. I dem sista områdena behövde man klara huvuden och förmåga att planera samarbete inom riket och utanför. I mytiska termer, tingshögen och hallarna det är Odins område medan offerlunden hörde kanske till Hells rike?
 

[Skoglar]

Antagligen var det som du säger, att förvaltaren hade en något högre status. Men samtidigt, om du tänker en enkel tidig kyrka på landsorten som som står för den samlade kulten, så visst finns det rikedomar där som sticker ut, även i en fattig socken.  Men om du antar att den förkristna kulten är mer spridd  och där olika platser står för olika delar av kulten, så kommer troligen den samlade rikedomen också vara spridd och därmed inte lika tydlig. Det vill säga om man antar att bygdens förmåga att samla rikedomar till kulten är konstant före och efter kristendomen. 

Ja just det, du letar efter saker som är knutna till kyrkans funktion som du kan känna igen. Hur gör du när  du inte känner till funktionen och än mindre vet om den är lika likformig som kyrkan?

Det finns tre huvudsakliga alternativ.

a. Jag skulle utgå från en tänkbar funktion, t ex:
kultplats, säte för politiskt ledarskap, plats för hantverk/båtbyggeri/handel/gruvdrift/något annat, en försvarsanläggning, en förläggning av trupper eller kaninuppfödning. Sedan skulle jag formulera en hypotes utifrån den funktion jag ansåg vara mest sannolik: "Jag ska pröva om ortnamnet X kan ha varit en plats där man ägnade sig åt...."

b. Jag har ingen aning om vilken funktion det kan tänkas vara, eftersom jag helt saknar källor. Sökandet sker brett, dvs jag söker efter precis vad som helst, bara det är gammalt nog.

c. Jag kommer till insikt om att alternativ b. är helt meningslöst. Vem gräver på måfå, när det finns så många identifierade säkra fyndplatser som ännu inte blivit undersökta? Så jag beslutar att lägga ner projektet innan jag förstört tid och pengar. Istället beslutar jag mig för att gräva efter något annat, mer givande.

Yngwe, om du frågar mig vilken funktion enligt a. ovan som skulle kunna vara mest relevant för "Uppsalorna" är dessvärre svaret att jag inte har en aning. Därför lutar jag också åt alternativ c...

[Yngwe]

Återigen, för det går uppenbarligen inte in.

1: Ingen har påstått att dessa Uppsala inte ligger i under järnåldern bebodda områden. Vad jag och Skoglar har visat är att bebyggelseenheterna i sig förefaller vara av yngre datum, och dessutom ofta ligga i perifera lägen till den förhistoriska bebyggelsen. Precis som i stort sett alla bebyggelseenheter i den södra delen av vårt land, så kommer det självklart finnas spår av mänsklig aktivitet inom en eller ett par km. Det i sig säger ingenting.

Att säga någonting specifikt om begreppet "Uppsala" (som att det handlar om tempel/blotplatser) utan att kunna säga någonting specifikt alls om själva platserna som heter Uppsala - hur går det ihop? Vad är det med dessa platser, förutom då deras antagna antal, som gett upphov till hypotesen?

2: Som jag skrivit ett antal gånger, anledningen att jag tittade på just dessa saker var att du och Carl Thomas inte ville ge förslag på vad ni skulle titta efter. Jag gav då exempel på vad man skulle kunna titta på. Då både Adam och Snorre beskriver Uppsala som mycket viktiga platser (enligt Adam var det en av de viktigaste kultplatserna, Snorre placerar medlemmar av en kungaätt på platsen) så tittade jag på kända arkeologiska tecken på centralitet. Du är förstås välkommen att komma med andra idéer, men påstå inte att detta på något sätt skulle vara fel.

Din ringaktning mot arkeologer är inte okänd. Jag tänker då inte skämmas för min utbildning eller det faktum att jag anser mig kunna mitt ämne.

1. Bebyggelseenheters har vi klarat av för länge sedan genom att visa att de inte är helt stationera. Det står också utom allt tvivel att bebyggelse mycket ofta tar namn från rena plats och naturobjektsnamn. Vilka i sin tur o tar namn efter äldre bebeyggelser eller aktiviteter. Det tog vi upp mycket tidigt i tråden.  Du säger återigen att lägena ligger perifiert, vilket vi redan tidigt i tråden visat inte är generellt sant.


2. Det är bra nu i två inlägg att du förtydligar att du letar efter kända tecken på centralitet eftersom du utgår ifrån Snorre och Adam. Problemet är bara att du helt och hållet utgår ifrån G:a Uppsala. G:a är inte generalplanen för en centralplats. Det är utan tvekan ett exempel, men mer är det inte. G:a Uppsala-mallen är därför inte relevant.


Därutöver , orsaken till min frågeställning ser du på trådens första sida. Det har varken med Snorre eller Adam att göra.


Jag ringaktar verkligen inte arkeologer,jag hyser den största respekt för många av dom. Men inte alla och inte för att de hankat sig igenom en utbildnings som ibland kallas arbetsmarknadsåtgärd. Jag tycker det är bäst att låta orden utgöra grund för hur man ser på folk oavsett utbildning. Av erfarenhet vet jag att förvånansvärt många outbildade människor kan och begriper förvånansvärt mycket.

[Yngwe]

Det finns tre huvudsakliga alternativ.

a. Jag skulle utgå från en tänkbar funktion, t ex:
kultplats, säte för politiskt ledarskap, plats för hantverk/båtbyggeri/handel/gruvdrift/något annat, en försvarsanläggning, en förläggning av trupper eller kaninuppfödning. Sedan skulle jag formulera en hypotes utifrån den funktion jag ansåg vara mest sannolik: "Jag ska pröva om ortnamnet X kan ha varit en plats där man ägnade sig åt...."

b. Jag har ingen aning om vilken funktion det kan tänkas vara, eftersom jag helt saknar källor. Sökandet sker brett, dvs jag söker efter precis vad som helst, bara det är gammalt nog.

c. Jag kommer till insikt om att alternativ b. är helt meningslöst. Vem gräver på måfå, när det finns så många identifierade säkra fyndplatser som ännu inte blivit undersökta? Så jag beslutar att lägga ner projektet innan jag förstört tid och pengar. Istället beslutar jag mig för att gräva efter något annat, mer givande.

Yngwe, om du frågar mig vilken funktion enligt a. ovan som skulle kunna vara mest relevant för "Uppsalorna" är dessvärre svaret att jag inte har en aning. Därför lutar jag också åt alternativ c...

Bra formulerat!


Jag skulle vilja säga att man kanske börjar med "b" för att lägga någon grund. Man letar upp platserna, släpper fokus och ser vad man ser. Dyker det upp andra ortsnamn, tänkbara kommunikationsvägar, speciella geografiska lägen och sådant allmänt? Därefter går man till "a" och försöker bygga en lös aretshypotes med hjälp av etymologi, källornas beskrivning och resultatet av "b".  Troligen får man gå flera varv i "a" och antingen så får man en hypotes som man tror på, eller så går man till "c".  Jag har hamnat i c, men det jäkliga är att som i ett gammalt Donkey-Kong så blir man snart lite sugen igen så just nu är jag mittemellan "b"  och "a" 

[123hopp]

A propos ringaktning mot arkeologer. Jag personligen ringaktar läkare som inte ser människan som en enhet.
Typiska exempel är tarmens sjukdomar. När jag sa till en läkare att imo problemet börjar i tunntarmen, då sa han att han får betalt för att befatta sig med min tjocktarm. Likadant, arkeologer är vana för att fokusera på skärvor av gamla liv inte på helheten. Och ide-världen och speciellt gamla religiösa allegorier är för det mesta utanför arkeologers intresse. Men varför skulle man ringakta dem för denna specialisering; det finns ingen orsak till det.

[Skoglar]

Jag skulle vilja säga att man kanske börjar med "b" för att lägga någon grund. Man letar upp platserna, släpper fokus och ser vad man ser. Dyker det upp andra ortsnamn, tänkbara kommunikationsvägar, speciella geografiska lägen och sådant allmänt? Därefter går man till "a" och försöker bygga en lös aretshypotes med hjälp av etymologi, källornas beskrivning och resultatet av "b".  Troligen får man gå flera varv i "a" och antingen så får man en hypotes som man tror på, eller så går man till "c".  Jag har hamnat i c, men det jäkliga är att som i ett gammalt Donkey-Kong så blir man snart lite sugen igen så just nu är jag mittemellan "b"  och "a" 

 En fråga, som fick mig att dra paralleller till din Uppsala-fråga, rör Birka/björka/Bjärköa. Likheten mellan Birka och Bjärköarätten är lite för stor åtminstone för att jag utan vidare ska utesluta ett samband.

Borde i o f s länka, men sitter med en surfplatta och långsam uppkoppling. Se tråden under Språkhistoria (tror jag ämnet heter)

[AndreasE]

1. Bebyggelseenheters har vi klarat av för länge sedan genom att visa att de inte är helt stationera. Det står också utom allt tvivel att bebyggelse mycket ofta tar namn från rena plats och naturobjektsnamn. Vilka i sin tur o tar namn efter äldre bebeyggelser eller aktiviteter. Det tog vi upp mycket tidigt i tråden.  Du säger återigen att lägena ligger perifiert, vilket vi redan tidigt i tråden visat inte är generellt sant.

Ingen har påstått att bebyggelseenheter är helt stationära. Däremot så är det knappast belagt att bebyggelser "mycket ofta" tar namn från naturobjektsnamn, eller att dessa i sin tur ofta är döpts efter äldre bebyggelser. När vi diskuterade det här så framstod ditt argument snarast som en bortförklaring till att Uppsala-platserna så ofta framstod som unga - "de unga torpen är kanske döpta efter idag förlorade naturnamn som i sin tur fått sitt namn från en kultplats som hette Uppsala". Påhittig hypotes, men förstås väldigt svår att belägga och dessutom osannolikt att detta skulle beskriva dussintals platser.

Det finns dessutom ingen anledning att anta att ett eftermedeltida torp skulle ha flyttats från en "ursprunglig" plats, och då tagit med sig ett namn därifrån. Yngre järnåldersbebyggelse ligger oftast ungefär på samma plats som dagens bebyggelse, om den inte flyttats under sentida storskiften.

2. Det är bra nu i två inlägg att du förtydligar att du letar efter kända tecken på centralitet eftersom du utgår ifrån Snorre och Adam. Problemet är bara att du helt och hållet utgår ifrån G:a Uppsala. G:a är inte generalplanen för en centralplats. Det är utan tvekan ett exempel, men mer är det inte. G:a Uppsala-mallen är därför inte relevant.


Därutöver , orsaken till min frågeställning ser du på trådens första sida. Det har varken med Snorre eller Adam att göra.

Ursäkta - Carl Thomas flitiga upprepande av hans hypotes, där Adam och Snorre inspirerat, fick mig att blanda ihop vem som startade tråden.

Men du påstår väl inte att G:a Uppsala skulle vara något sorts unikum när det gäller arkeologiska tecken på centralitet? De aspekter jag nämnde är på inget sätt specifika för GU, utan hittas på de flesta kända centralplatserna. Stora gravfält har vi på Birka, Kaupang, Hedberg osv. Husterasser finns i Fornsigtuna, Skiringssal, Borg osv. De flesta mindre centralplatser av mer lokal karaktär har också olika kombinationer av dessa attribut.

Sen finner jag det lite underligt att du anser GU helt orrelevant i en diskussion om en möjlig funktion för ortnamnet Uppsala. Är inte GU lite av en elefant i rummet? En hypotes runt namnet Uppsala måste ju förhålla sig till platsen på något sätt, om inte annat för att det utan tvekan är det Uppsala i Sverige med bäst källmaterial.

Jag ringaktar verkligen inte arkeologer,jag hyser den största respekt för många av dom. Men inte alla och inte för att de hankat sig igenom en utbildnings som ibland kallas arbetsmarknadsåtgärd. Jag tycker det är bäst att låta orden utgöra grund för hur man ser på folk oavsett utbildning. Av erfarenhet vet jag att förvånansvärt många outbildade människor kan och begriper förvånansvärt mycket.

När har en arkeologiutbildning kallats för arbetsmarknadsåtgärd? Det är ju helt fel. Vissa enklare arbetsuppgifter inom kulturarvssektorn (framför allt databasinmatning) har använts som arbetsmarknadsåtgärd, men en arkeologiutbildning är en universitetsutbildning av samma kaliber som alla andra högre utbildningar inom humaniora, och är ingenting man "hankar" sig igenom.

[Piankhy]

Att ha ihjäl människor är människor experter på. Avrättningar kan naturligtvis utföras var som helst, ju fler som såg på dess bättre enligt den tidens synsätt. Alltså kunde avrättningar ske på stadens torg. Men vår diskussion rörde en offerlund dör offren hängdes upp till förruttnelse. Har vi något missförstånd så till vida att du tror att offren hängdes och avled under hängningen? För mig innebär en offerlund att man hängde upp liken efter avrättningen. Ungefär som man dörr i tiden kunde avrätta en person och senare lade upp personen på stegel.

Avrättningen kunde alltså ske i eller utanför ett tempel några kilometer därifrån, sedan fraktades kropparna till offerlunden och hängdes upp där  för naaturlig destruktion. Offren begravdes alltså inte, de hängdes upp istället.

Avrättningsplatser finns det gott om även i vårt land. De låg nästan alltid en bit bort från där folk bodde, men kan även förekomma inne i städer. Dock fraktades liken bort efter avrättningen. Jag vet ingen aveättningsplats i vårt land där liken lämnades att ruttna på platsen . Man kunde lämna en person hängande ett eller ett par dygn, men sedan skars den hängde ned och begravdes.

Lik som ruttnar inte bara luktar mycket illa, de  kan även sprida sjukdomar samt de drar till sig oönskade rovdjur som man helst inte vill ha i sin närhet eftersom man dels hade tamdjur, dels upplevde obehag om större rovdjur uppehöll sig där man bodde.

Thomas

Visst luktar lik illa, men det verkar som om människor kan vänja sig vid sådant. Ser man till etnografin så kan man se olika exempel på att man hanterar lik på allehanda sätt, man avkttar dem när de hamnat i ett tillräckligt ruttet tillstånd, man förvarar dem i hyddor o s v. Och även om liken hängdes upp i en offerlund så är det ju inte helt klart hur länge de fick hänga där. de kan ju ha tagits ned innan de blivit allt för illa åtgångna. I andra kulturer har man ju ofta flyttat runt lik och hanterat dem på allehanda sätt.

[Piankhy]

Jag ringaktar verkligen inte arkeologer,jag hyser den största respekt för många av dom. Men inte alla och inte för att de hankat sig igenom en utbildnings som ibland kallas arbetsmarknadsåtgärd.

Någon arbetsmarknasdåtgärd är väl knappast arkeologistudier (snarare tvärtom då de inte alltid leder till jobb) utan de är i högsta grad en avancerad utbildning med många infallsvinklar, teoretiska och även praktiska moment. Faktiskt en av de mest mångsidiga utbildningar som det svenska universitetssystemet kan erbjuda.