Begreppet Uppsala

[AndreasE]

Den stora grejen under Vikingatiden måste ha varit de återkommande krigen och erövringen av delar av nuvarande Storbritannien, under slutet av vikingatiden och tidig medeltid  som inte projekterades i Uppsala.

Den bedömningen känns som resultatet av ett väldigt brittiskt/anglosaxiskt perspektiv (vilket förstås är väldigt tillgängligt för oss på grund av språket). För de som levde på vikingtiden var säkert resorna och de militära projekten öster ut samt de mot kontinentala Europa lika betydelsefulla.

[Frågvis Amatör]

Andreas

Den bedömningen känns som resultatet av ett väldigt brittiskt/anglosaxiskt perspektiv (vilket förstås är väldigt tillgängligt för oss på grund av språket). För de som levde på vikingtiden var säkert resorna och de militära projekten öster ut samt de mot kontinentala Europa lika betydelsefulla

Kanske är det så men samtidigt är det från den västra sidan av Skandinavien som ett försök till att bygga ett emperium under namngivna och historiska kungar börjar under vikingatid och tidig medeltid.

Skotta upp några högar på en centralplats är nog enklare jämfört med projektet att invadera de Brittiska Öarna.

Om vi diskuterar järnåldern i detta perspektiv får även Västra Götaland vara med i järnåldern tillsammans med Norge och Danmark. Fler pusselbitar får plats.

Thomas I

[AndreasE]

Har Västra Götaland inte fått vara med tidigare?

[woody]

Kan vi inte försöka koncentrera tråden lite och inte sväva ut så mycket från ämnet.Det är jätteroligt men det är oerhört svårt att läsa igenom 900 svar  och få ett grepp om det hela.

Det är nog svårt att ta ifrån Gamla Uppsala sin plats.  Ubsal är vad jag vet det äldsta belägget för Gamla Uppsala.
Sala är troligen ett namn som faller under samma kategori som hov, harg, vi mfl.

Uppsala är sedan en plats som finns i många härader. Gärna i kombination med andra gamla kultnamn och då följdaktligen är gamla namn.
Uppsala, Odensvi, Tjust hd
Uppsala, Tengnby, Konga hd
Uppsala, Vi, Sevede hd
Uppsala, Godegård, Finspånga Läns hd (vpsalom 1381)

Om vi fortsätter på samma spår så sammanfaller spridningen med förvikingatida ortsnamnen hem, tuna ,sta  (Pamp 1979)


Enligt ortsnamsarkivet så finns det "äldre" Uppsala i  framför allt i östra Sverige men nyare namn över hela landet.

Anders

[Frågvis Amatör]

Det här är lång tråd som tog sin tid att läsa igenom men jag tycker den är en bra genomgång av olika uppgifter om Uppsala.

Andreas: Jag kom igenom en diskussion om Västergötland efter att jag skrev mitt senaste inlägg.

Woody: Det finns utförliga diskussioner om alternativa Uppsala-platser i tråden.

Anna Lihammers bok bekräftar det som Andreas sagt om att GU fortsätter in i tidig medeltid utan en nedgång, till skillnad mot Uppåkra. I Skåne har vi Vä som liknar GU på denna punkt.

Thomas I

[woody]

Thomas I
900 svar är fortfarade för mycket hur bra det än är. Du är förtrogen med tråden och kan därför läsa igenom med behållning. Att hitta ett svar är svårt för den som inte har följt den tidigare, eller är diskussionen
bara till för det invigda?
/Anders

[123hopp]

Är det inte så att UPP- i Upp-sala förmedlar sakrala ideen om kontakt med gudarna nånstans i Övre Världen?

[Frågvis Amatör]

Woody,

Det är AndreasE, Yngwe och Carl Thomas som har skrivit mest här om begreppet Uppsala.  Du kommer väl inte att upptäcka en enighet om något men hela diskussionen är en intressant genomgång.

Jag saknar kanske ett storpolitiskt sammanhang, som det kunde se ut under järnålderns slut samt kristendomens framväxt i Götaland och Mälardalen.

Thomas I

[Yngwe]

Woody.  Vi har nog knappast enats om någon sanning, men vi har åtminstone sakffat oss en viss bakgrundskunskap som man alltid bör ha med sig.  Som alltid så vill viss finna saker och andra vill det inte.
 
Jag skulle därför trots allt rekomendera en läsning av tråden så att du kan bilda dig en egen uppfattning, det är ju trådens egentliga mening att man ska göra det.
 
Sen kommer säkert du som jag att se ett Upp-Sola-tempel  avbildat på sparlösa stenen, dvs om du är en sån som vill finna saker. Om inte kanske du också väljer att ignorera Sparlösastenen för att du helst vill slippa den 
 
 

[Frågvis Amatör]

En av mina favoriter:

Uppsala är det sjunkna Atlantis. Hörs på namnet efter Gubben Noaks son Ubbe(Källa:Olaus Magnus)

Från Jan Guillous "I Arns Fotspår"

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Jag läser Sveriges Historia 600-1350 e.kr och där står det, sid 380, att Uppsala var ett fattigt och glesbefolkat stift före mitten av 1200-talet. Skara och Linköping var betydligt starkare och mäktigare.

1210 e.kr diskuterades en flytt till Sigtuna.

1258 e.kr flyttades stiftet från GU till Östra Aros men det var först 1273 e.kr som detta bekräftades. Uppsala domkyrka invigdes först 1435 e.kr

Detta tyder kanske på en frånvaro av starka politiska makter och frånvaron av en aristokrati som söderöver donerat mark till kyrkan.

Thomas I

[AndreasE]

Om du vill lära dig mer om Uppsala stift, så tycker jag nog att du ska vända dig till projektet "Sveriges Kyrkor" del 227-232 (2010), där all forskning som finns om Uppsala stift och domkyrka finns samlad av ledande kyrkohistoriker, arkeologer och historiker. Dick Harrison i all ära, men personligen så ser jag detta vetenskapliga praktverk (3000 sidor) som mer pålitligt än "Sveriges Historia"-serien. Den ena består av djupgående forskningssyntes och ny forskning av de ledande inom det specifika inom ämnet, medan den andra är ett populärvetenskapligt verk skrivet av ett fåtal individer som inte alltid är experter på det de skriver om. 

Glesbefolkat? Låter underligt med tanke på att det var det stift som bland annat hade flest städer inom sina gränser under denna tid. Domkyrkan i GU var dessutom den största kyrkobyggnaden i landet. Sen går det inte att bortse från att stiftet blev ärkestift 1164 e.Kr., varpå Skara och Linköping per definition blev mindre mäktiga. Dessutom äger ärkestiftet i Uppsala enorma mängder mark på 1100-talet och 1200-talet.   

Dessutom finns det faktafel i din sammanställning. Ärkestiftet flyttades inte till Östra Aros 1258. Man fick påvens tillstånd att flytta stiftet detta år, men flytten genomförde inte förrän 1273. Att flytten skulle ha skett redan 1258 kommer från biskopslängden i Registrum (skriven 1344), och stämmer inte (årtalet är dessutom ditskrivet vid ett senare tillfälle). Kung Waldemars tillkännagivande om ett formellt beslut om att flytten ska äga rum ges 1270. Påvens bulla från 1258 vidimeras inte förren 1271 av biskopen i Västerås. Själva överflytten sker 1273.

Sammanlagt kan man alltså säga att "Sveriges historia" inte är den bästa källan i dessa frågor. Detta är helt enkelt inte Dicks speciallkunskap. 

Till syvende och sist så blir dessa jämförelser rätt meningslösa. Vi har inga helt pålitliga beräkningar av befolkningstäthet under tidig medeltid. De skriftliga källorna till stiftens interna affärer är mycket få under denna period, och inte har vi några räkenskaper heller. Vi kan försöka jämföra kyrkbyggnader, kända gods i stiftens ägo osv, men även de är trubbiga indikationer vars betydelse bygger på tolkningar. Vi vet ofta den formella statusen på de olika stiften, men lika ofta visar källorna att stiften valde att strunta i denna rangordning. Uppsala stift hade tex en tendens att gå emot Lunds stift, trots att Lund hade utsetts till primus för Skandinavien. Därför tror i alla fall jag att det är ganska meningslöst att försöka göra några svartvita uttalanden i frågan.

[Boreas]

Om du vill lära dig mer om Uppsala stift, så tycker jag nog att du ska vända dig till projektet "Sveriges Kyrkor" del 227-232 (2010), där all forskning som finns om Uppsala stift och domkyrka finns samlad av ledande kyrkohistoriker, arkeologer och historiker. Dick Harrison i all ära, men personligen så ser jag detta vetenskapliga praktverk (3000 sidor) som mer pålitligt än "Sveriges Historia"-serien. Den ena består av djupgående forskningssyntes och ny forskning av de ledande inom det specifika inom ämnet, medan den andra är ett populärvetenskapligt verk skrivet av ett fåtal individer som inte alltid är experter på det de skriver om. 

Samma sak gäller förövrigt i Birka-debatten, där Svenska Kyrkans publikationer är väsentligt mer objektiva n andra, officiella källor - där allt binds till det Björkö i Mälarn som man i modern tid - något olyckligt - kom att döpa Birka.

En ledande handelsort i Östersjön - under götarna i Östgötaland - lägger man inte djupt inne i en fjord - omhyllad av skärgård. I trafiken mellan Riga-bukten, Finska iken och Bottenhavet - mot götarnas marknader i Polen, Tyskland, Danmark och England - vore en tur inom Björkön i Mälarn allt annat än rationell. Då skulle Björkön norr i Roslagen varit betydligt bättre. Den ligger dessutom i närheten av vad Adam beskriver av segel-längder till och från Ansgars och Unnis Birca.   

 http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg53656.html#msg53656   

[Frågvis Amatör]

Andreas:Katedralen i Uppsala påbörjades 1273 e.kr och blev klar 1430 e.kr? Föregångaren i GU är väl ett ganska modest bygge? Den långa byggtiden kan kanske förklaras av digerdöden.

Jag var ute efter om det fanns stora markdonationer till stiftet i Uppsala och den frågan svarade du på.

Finns det någon anledning att ifrågasätta Linköping och Skara som tidigare och mäktigare sitft? Jag kopplar detta till framväxten av en politiskt makt och riksbildandet.

Thomas I

[Yngwe]

Glesbefolkat? Låter underligt med tanke på att det var det stift som bland annat hade flest städer inom sina gränser under denna tid.

Lite OT kanske,,,


Det framförs då och då att medeltida städer antyder såväl rikedom som hög befolkning i sin omgivning.  Det första antar jag det kan finna fog för, men det senare undrar jag verkligen om det är relevant.  Fram till 1800-talets början bor ju mindre än 10% av befolkningen i städer och de största städerna finns ju inte mitt i den folkrikaste jordbruksbyggden. Helt naturligt kanske då det inte är jordbruket som driver städerna...  Då borde det vara vanskligt att tolka många städer som ett resultat av tätbefolkad omgivning,

[Frågvis Amatör]

Andreas: Nu läser jag gärna böcker som har breda perspektiv och inte bara diskuterar en plats ensidigt utan att placerar den i ett större sammanhang. Det gäller även min favoritställen i Skåne som Uppåkra där jag varit lite för blind tidigare.

Katedralen i Uppsala(imponerande) byggs i tegel istället för det dyrare alternativet huggen sten. Att katedralen i Uppsala är störst är väl inte märkligt med tanke på att flera stiftskyrkor söderöver byggts 100-300 år tidigare.  Byggnadstekniken utvecklades förhoppningsvis under 300 år.

Ärkebiskopen Jarler i Uppsala begravdes inte i Uppsala utan i Sigtuna 1255 e.kr.

Uppsala slott är från 1500-talet? Finns det någon tidigare borg/slott inne i Uppsala?

Ingen skugga över järnåldersplatsen Uppsala(centralplatsen) men jag tror att Uppsala i ett riksbildningsperspektiv får betydelse först på 1400-1500-talet.

Thomas I

[AndreasE]

Andreas:Katedralen i Uppsala påbörjades 1273 e.kr och blev klar 1430 e.kr? Föregångaren i GU är väl ett ganska modest bygge? Den långa byggtiden kan kanske förklaras av digerdöden.

Katedralbyggen tar tid. En byggnadstid på 160 år är ingenting konstigt utifrån ett kontinental perspektiv. Dessutom utfördes bygget i diskreta byggkampanjer, och inte kontinuerligt under hela perioden. Vissa perioder stod bygget stilla, tex under digerdöden.

Föregångaren i GU är inget modest bygge. Det var den största kyrkobyggnaden i Sverige på 1100-talet, med det största tornet i Skandinavien (sidorna på tornet är 15 meter). Kyrkan hade samma dimensioner som domkyrkan i Lund, förutom ett kortare långhus.

Katedralen i Uppsala(imponerande) byggs i tegel istället för det dyrare alternativet huggen sten. Att katedralen i Uppsala är störst är väl inte märkligt med tanke på att flera stiftskyrkor söderöver byggts 100-300 år tidigare.  Byggnadstekniken utvecklades förhoppningsvis under 300 år.

 

Domkyrkan i Uppsala byggdes i tegel för att det var det nyaste modet. Att bygga kyrkan helt i tegel gav hög status, då tekniken att bygga i tegel precis hade införts från kontinenten i mitten av 1200-talet. Man var tvungen att ta in experter från Frankrike och anlägga en tegelfabrik utanför staden. Man kan se hur rikare socknar runt om Uppsala själva bygger tegelkyrkor vid samma tidpunkt, liksom ett antal kloserkyrkor i området. Det var ett mode som svepte genom kyrkoarkitekturen.

Inte var det billigt heller. Sett till landets bruttonationalprodukt så var bygget av domkyrkan i Uppsala troligtvis det dyraste byggnadsprojektet någonsin i Sverige. Man anställde hela franska byggnadshyttor i två omgångar, och fraktade dit stora mängder gotländsk sandsten (tillräckligt för flera normalstora sockenkyrkor).

Ärkebiskopen Jarler i Uppsala begravdes inte i Uppsala utan i Sigtuna 1255 e.kr.

Men de flesta begravdes i Uppsala: Kopmannus (sista biskopen innan det blev ärkestift) (1162/3), ärkebiskop Johannes (1187), ärkebiskop Petrus (1197), äkebiskop Olof Lambatunga (ca 1206), Valerius (1219-1217), Olof Basatömer (1234), Folke Johansson (1277) osv. 11 av 14 ärkebiskopar under 1100-talet och 1200-talet begravs vad jag kan hitta i Uppsala.

Jag kan faktiskt bara hitta tre ärkebiskopar som inte begravs i Uppsala, Stefan (som flydde landet redan i slutet av 1160-talet av politiska skäl), Jarler som begravs i Sigtuna och Laurentius som begravs i Enköping, båda på 1250 och 1260-talet, precis innan kyrkbygget kommer igång i Östra Aros. En god gissning är att man vid denna tidpunkt inte ansåg att kyrkan i GU var i tillräckligt bra skick för att vara en passande begravningsplats för en ärkebiskop. 

[AndreasE]

Uppsala slott är från 1500-talet? Finns det någon tidigare borg/slott inne i Uppsala?

Ja, slottet är från 1500-talet. Innan slottet fanns det två kungsgårdar i Uppsala, en i området där domkyrkan står idag, och en på andra sidan ån, i det område som idag heter Kungsängen. Hur byggnaderna på dessa kungsgårdar såg ut vet vi inte. Vid domkyrkan byggdes det en biskopsborg på medeltiden (1300-tal), som belägrades och plundrades av Gustav Vasa 1521, varpå den användes som kungsgård tills det nya slottet kunde användas på 1540-talet. Delar av borgen revs och materialet användes vid bygget av slottet.

Det finns även stenkonstruktioner vid slottet som man inte riktigt vet vad de varit en del av. Kanske har det stått någonting på platsen innan man byggde slottet.

Ingen skugga över järnåldersplatsen Uppsala(centralplatsen) men jag tror att Uppsala i ett riksbildningsperspektiv får betydelse först på 1400-1500-talet.

Vad får dig att tro det? Det är helt ologiskt. Placeringen av ärkestiftet var utan tvekan ett politiskt beslut, liksom det kungliga stöd för katedralbygget som gjorde det möjligt (ständiga donationer av mark till domkapitlet för att finansiera bygget, försvarsbrev för att skydda byggnadshyttan från politiska oroligheter). Magnus Ladulås kröntes i Uppsala, Erik Magnusson väljs till kung i Uppsala och Erik Eriksson firar bröllop i Uppsala 1243 . Det fanns ett mynthus sedan slutet av 1100-talet, ett franciskanerkonvent osv. Självklart spelade Uppsala en roll i riksbildningen, precis som många andra platser.

1500-talet är snarare en nedgångsperiod för Uppsala. Gustav Vasa drar in stora delar av domkyrkans ägor, och Stockholms snabba expansion påverkar staden. Universitetet läggs i dvala under en period. Uppsala kommer inte riktigt igång igen förrän på 1600-talet.

[Skoglar]

Intressant tråd som jag nyligen hittat. Webbplatsarkeologi om man så vill...

Flera inlägg luftar frågan om Uppsala 7 mil norr om Stockholm verkligen är samma Uppsala som nämns i olika sagor. Därför har jag funderat på en metod som kanske kan ge vägledning i svaret på denna fråga och jag har nu testkört metoden i Västergötland:

Jag har roat mig med att granska Uppsalanamnen i Västra Götalands län via Kartsök (Lantmäteriet). Endast stavningen Upp- gav träff, sammanlagt 15. Träffar på Up-, Ob- och Op- finns inte.

För var och en av dessa 15 träffar har jag sedan gått in i Fornsök (RAÄ) för att se hur många registrerade fornminnen som finns vid var och en av dessa femton Uppsala-platser. Flest fanns runt Uppsala pålar i Götene kommun (öster om centralorten) där det fanns sex kolningsgropar och två sentida vägmärken.
Intressantast förefaller dock Uppsala vid Nitta i Ulricehamns kommun vara: två rösen, två gravar och en fossil åker.

Men, av detta kartrotande har jag dragit två slutsatser, bägge baserade på rimlighetsresonemang:

a.   Om det fanns ett forntida Uppsala som är det vi idag känner från sagorna, så finns inga arkeologiska belägg som pekar på att detta enda Uppsala har legat i det nuvarande Västra Götalands län.

b.   Om ”Uppsala” var benämningen på en viss typ av kultisk, politisk och/eller administrativ plats och att det då fanns flera orter som bar detta namn (typ Husabyar, Rinkebyar) så finns inga arkeologiska belägg för att någon av dessa fanns i nuvarande Västra Götalands län.

Det finns ytterligare 71 Uppsala enligt Lantmäteriet, fördelat på 11 län inkl Uppsala län. (Man skulle förstås kunna välja bort Skåne, Jämtland och Halland, så blir det lite färre) Men innan jag fortsätter med fler län så undrar jag:

• Håller ni med mig i mina slutsatser? Om inte, på vilket sätt har jag tänkt fel?
• Kan min metod tillföra ny kunskap eller leder den fel? Och om den leder fel, vad har jag missat?
• Känner någon till andra, tidigare Uppsalanamn, i Västergötland eller annorstädes, vilka inte är kända av Lantmäteriverket?
• Finns det några Uppsalaområden (förutom GU, förstås) som någon ser som särskilt intressanta? Eller annorlunda uttryckt i vilket län ska jag börja?

[Yngwe]

Intressant tråd som jag nyligen hittat. Webbplatsarkeologi om man så vill...

Flera inlägg luftar frågan om Uppsala 7 mil norr om Stockholm verkligen är samma Uppsala som nämns i olika sagor. Därför har jag funderat på en metod som kanske kan ge vägledning i svaret på denna fråga och jag har nu testkört metoden i Västergötland:

Jag har roat mig med att granska Uppsalanamnen i Västra Götalands län via Kartsök (Lantmäteriet). Endast stavningen Upp- gav träff, sammanlagt 15. Träffar på Up-, Ob- och Op- finns inte.

För var och en av dessa 15 träffar har jag sedan gått in i Fornsök (RAÄ) för att se hur många registrerade fornminnen som finns vid var och en av dessa femton Uppsala-platser. Flest fanns runt Uppsala pålar i Götene kommun (öster om centralorten) där det fanns sex kolningsgropar och två sentida vägmärken.
Intressantast förefaller dock Uppsala vid Nitta i Ulricehamns kommun vara: två rösen, två gravar och en fossil åker.

Men, av detta kartrotande har jag dragit två slutsatser, bägge baserade på rimlighetsresonemang:

a.   Om det fanns ett forntida Uppsala som är det vi idag känner från sagorna, så finns inga arkeologiska belägg som pekar på att detta enda Uppsala har legat i det nuvarande Västra Götalands län.

b.   Om ”Uppsala” var benämningen på en viss typ av kultisk, politisk och/eller administrativ plats och att det då fanns flera orter som bar detta namn (typ Husabyar, Rinkebyar) så finns inga arkeologiska belägg för att någon av dessa fanns i nuvarande Västra Götalands län.

Det finns ytterligare 71 Uppsala enligt Lantmäteriet, fördelat på 11 län inkl Uppsala län. (Man skulle förstås kunna välja bort Skåne, Jämtland och Halland, så blir det lite färre) Men innan jag fortsätter med fler län så undrar jag:

• Håller ni med mig i mina slutsatser? Om inte, på vilket sätt har jag tänkt fel?
• Kan min metod tillföra ny kunskap eller leder den fel? Och om den leder fel, vad har jag missat?
• Känner någon till andra, tidigare Uppsalanamn, i Västergötland eller annorstädes, vilka inte är kända av Lantmäteriverket?
• Finns det några Uppsalaområden (förutom GU, förstås) som någon ser som särskilt intressanta? Eller annorlunda uttryckt i vilket län ska jag börja?

Jag vill först säga att jag tycker det är ett blindspår att hela tiden referera till Västergötland. Som startare av tråden har jag väl rätt att påstå att det inte handlar om Uppland vs. Västergötland.  Att ersätta en sveaskola med en Västgötaskola är helt galet, och ett medvetet försök att lokalisera källornas Uppsala till Västergötland är nog inte sunt. Min mening var istället att försöka utreda begreppet som sådant.  Helt ärligt har jag en vag tro att Uppsala har ett funktionsnamn och att begreppet "sitta i Uppsala" ursprungligen inte var unikt för Uppsala i Uppland. (Men jag tror att med tiden så blev just det den tongivande innebörden i och med att kristenjdomen skapade en polarisering)


Därför vill jag inte svara på alla dina frågor, det får Västgötaisterna stå för.


Dock så vill jag svara på en fråga, och det är frågan om det finns andra kända Uppsalor äm de LM presenterar. SOFI har ett fantastiskt ortsnamnsregiter (världsunikt?) och där dyker ett stort antal fler Uppsalor upp.   Norska Uppsalor eller Oppsalar bör väl kunna återfinnas på nätet. Tyvärr har jag tappat bort länken, men någonstans finns en tjänst liknande LM's.


Man kan också reflektera över hur man ska leta efter intressanta Uppsalor. Jag har ställt mig den frågan själv och den är knappast enkel att besvara. Om det beskriver en funktion, vilken är det?  Felet många har gjort är att försöka jämföra det med Gamla Uppsala, man har räknat primärenheter och gravfält och så vidare. Problemet är att utan känd funktion finns det inget som säger att där borde finnas primärenheter eller gravfält....