Begreppet Uppsala

[Marty]

Om stenkil var västgötsk eller bara populär där ändrar väl inget? Han verkar dock ha stark anknytning och dessutom till samma ort som Håkan Röde.

[AndreasE]

Vad jag menar är förstås att när vi hela tiden ställer öst- och västsverige, svear och götar osv emot varandra så gör vid det med ungefär lika svaga källor från alla håll, åtminstone fram till 1100-tal eller så. 1000-talets kungar, och 900- och 800-talets kungar än mer, går inte att kalla "västgötar" eller "upplänningar" eller någonting annat, då vi helt enkelt inte vet tillräckligt om dem. Själv misstänker jag att eliten var multiregional, med egendomar i olika regioner, och massor av giftermål över regionsgränserna.

Och hur stark är Stenkils anknytning egentligen? En källa säger att han tyckte om västgötar (och att de gillade honom), och att han ska ha övat prickskytte i Levene. Delen om skottmärkena kan vi nog bortse från som en missuppfattning/efterrekonstruktion/mytbildning. Om det nu inte stämmer, betyder det att han kanske över huvud taget inte har övat prickskytte i Levene? Och kanske är det naturligt att källan i fråga, äldre västgötalagen, fokuserar på Västergötland men struntar i andra landsdelar?   

Jag har inga svar, men betraktat som källa till Stenkils bakgrund är det ganska tunt.

[Marty]

Visst var det ätter som hade makten. Det verkar dock inte finnas någon "nationell" struktur/ambition före Erik Segersäll. Före detta har säkert enskilda ätter som den Östgötska Ring eller Skånska Vidfamne haft kontroll över stora områden under korta perioder. Skandinavien före de kristna kungarna består av småkungadömen av olika omfattning under/överställda/samverkandes med varandra under perioder. Så om Uppsala (i Uppland) är en av flera huvudsäten för mäktiga ätter; varför nämns den så ofta? Varför ger Snorre den en så speciell roll? Varför nämns Uppsala på runstenar i Skåne och i VG? I Skåne och på Öland nämns att man krigat där, man är alltså en fiende till Uppsalingarna. I VG nämns att man suttit där/styrt där. Och varför heter det just Uppsala Öd?

[gangrade]

Jag har med stort nöje följt denna tråd väl medveten om att ni bara snuddat vid de rätta svaren.

Här kommer sanningen:
Uppsala har aldrig vara något kungasäte för något enat Sverige, eller halvsverige eller nåt. Däremot har de nordskandinaviska stammarna delat på samma religion under många långa år och i Uppsala låg det förnärmsta av kultplatserna.
Förebilder finns bland de kontinentala germanerna. http://sv.wikipedia.org/wiki/Herminoner
Släktskapen mellan stammarna gjorde att stridigheterna hölls vid en ganska låg nivå, och underlättades av att ledarskikten höll sig ganska väl med varandra och utbytte döttrar och söner för giftemål. När sedan landet varit kristnat ett tag och börja lämna avtryck i tidiga dokument skrev man inte med så mycket om den tidigare religionen och dess utövande men man kunde inte förneka arvet i form av något som höll på att bilda en gemensam nation.

Tack för att ni lyssnade. 

[Carl Thomas]

Marty, Tänk om vi har fattat allt det här fel beroende på vad gamla Sveaskolan än gång fick ihop som officiell historia? Vi tänker kanske i samma tankebanor – eller i rester av deras tankebanor?
Tänk om Vidfame från Skåne inte alls lade under sig större områden – han var bara vald till Sveakung under några år? Samma sak med Knut, han präglade mynt i Sigutna – var han vald till Uppsalakung under några år- eller kastade man i fredsförhandlingarna efter Helge Å ut att han fick prägla mynt i Sigtuna? Han kanske inte alls styrde delar av Sverige – det är bara en hypotesförklaring på varför han kunde prägla mynt i Sigtuna?
Erik Segersäll var den första Kungen som regerade över både Mälardalen och Götaländerna sägs det – man var det så att han var Sveakung med denna maktsfär - eller hade Mälardalen och VG en personunion just då av något skäl? Mälardalen och ÖG var ju styrda av en annan Kung vid ett annat tillfälle – varv det också en personunion – kanske en union mot VG?
Som jag ser problemet försöker många få till Kungar vars makt sträcker sig över så stora områden som möjligt, gärna hela landet och alla landskap. Ändå vet vi att det var Landskapskungar som styrde Landskapen – och att landskapen med tiden slogs samman till Sunnanskog - där en enda Kung tillslut styrde detta ”rike” från Näs på Visingsö. Han styrde alltså inte över Nordanskog.
Hur landskapen slogs samman vet vi inte, kanske fördes det krig – men inga krig nämns i våra källor. Kanske genom ingifte?
Uppsala nämns några gånger – men inte ”ofta”. Runstenarnas text tror jag att vi kan bortse ifrån – så första omnämnandet som är hyggligt säkert blir då Adam. Snorre nämner ofta Uppsala. Kyrkan skriver om Uppsala när katedralbygget börjar samt några år före byggandet – men vi är alltså inne på medeltid när dessa omnämnanden görs.

Gangrade, tack för att du gav oss undersåtar möjlighet att ta del av din visdom! 

Thomas

[Frågvis Amatör]

Jag läser om Sven Lagmans gratisbok "Skånes Historia under Vikingatiden" som ni kan ladda ner via Fotevikens sida.

Finns det några runstenar i Mälardalen som nämner Uppsala eller en kung i Uppsala?
I Gutasagan nämns en Uppsalakung, Är det den enda skriftliga källan mer än några runstenar utanför Mälardalen?

Thomas I

[Sindre]

När sedan landet varit kristnat ett tag och börja lämna avtryck i tidiga dokument skrev man inte med så mycket om den tidigare religionen och dess utövande..

Jag är säker på att vi hade haft en hel del att läsa om inte Kungliga Biblioteket brunnit 1697:

"Handskriftens band skadades svårt. Enligt de kataloger som upprättades av bibliotekarie Jaches före branden och året därefter försvann tre fjärdedelar av de omkring 24500 tryckta skrifterna och 1100 av de 1400 handskrifterna i lågorna."

http://www.kb.se/codex-gigas/Svensk-Codex-Gigas/long/handskriftens/slottet/

[Boreas]

Som jag ser problemet försöker många få till Kungar vars makt sträcker sig över så stora områden som möjligt, gärna hela landet och alla landskap. Ändå vet vi att det var Landskapskungar som styrde Landskapen – och att landskapen med tiden slogs samman till Sunnanskog - där en enda Kung tillslut styrde detta ”rike” från Näs på Visingsö. Han styrde alltså inte över Nordanskog.

1. Hur vet du att dessa 'landskapskungar' inte hade ett gemensamt ursprung - och därmed ett gemensamt centrum, med t.ex. äldsta brodern som 'överhuvud' - eller 'riksregent'?

2. Hur fick man annars fram ständigt nya generationer av 'landskapskungar'?

[Boreas]

 
Hur landskapen slogs samman vet vi inte, kanske fördes det krig – men inga krig nämns i våra källor. Kanske genom ingifte?

Vet vi överhuvudtaget något visst om ursprung och ålder på dom forn-nordiska aristokratierna? Om inte, hur kan vi då veta något om den process som ledde fram till det 'förenade Stor-Sverige' - där Finland och norra Baltikum införlivas med 'Uppsala-alliansen' av Svear, Hälsingar och Götar - anno 1250?

I denna processen kommer h-e-l-a Finland, jämte Ingermanland och Estland, att införlivas i det nya Stor-Sverige - utan att det utkämpas ett ända lag mellan finnar, ester och svenskar. Det är ju värt reflektera över. Hur fick man finnarna att enas - som en församling - och unisont ge sej under en främmande och okänt kungamakt i Stockholm, med mindre dom hade en adel likt det övriga Norden? Vad berättar källorna om deras för-svenska konstitution?

300 år efter att dena kultur officiellt upphört kan skalderna på Island fotfarande räkna upp 25 lgenerationer av den norska aristokratin (Håleygtal) och 25 led av den svenska aristokratin (Ynglingatal).  Tyvärr överlevde ingen av dom vikingtiden. I Danmark kunde Saxo återskapa hela 60 kunganamn i den danska adeln, vars kärnfamilj råkade överleva medeltiden och fortfarande representera Danmarks tron och konstitutionella organ. Hur går det i hop med teorin om"småkungadömen" eller "landskapskungar"?

- Dom traditioner du refererar till ha en förhistoria tillbaks i stenålderns "stratifierade samhällen"? I fjol gjorde norska Ingrid Fuglestvedt en mycket intressant artikel om regionalt indelade "klaner" under jägarstenålder. Sen kan man ju fundera på om dessa 'klaner' skulle ha olikt etniskt och kulturellt ursprung - eller om sannolikheten för ett gemensamt ursprung från Fosna-Hensbacka-gänget - inte är det klart större.

I så fall uppstår frågan om inte ledarna i den första och äldsta klanen - redan pioneer-fasen varit mån att fördela områden, marker och resurser efter en viss ordning, lag och reda - till både döttrar och söner. Om detta fortplantningssystem repeterades över flera generationer kommer befolkningen växa och spridas - och bli en 'stor ätt', alltså folkslag. 

Såframt den första storfamilj som etablerades i en region blev upphov till dom påföljande familje-grenar i området så var redan hela häradet i släkt med faderslinjen på huvudgården. Om den första storbonden på den f¨rosta gården sen gör förgreningar i nya landskap, kommer även dessa ha ett gemensamt centrum på 'Gammalgården' i "Gammal-häradet" i 'Gammal-länet.

Med början i enm liten pioneer-familj har här alltså växt fram ett antal länshövdingar, häradshövdingar, bönder och trälar - från a vara en och samma storfamilj till å bli en hel 'ätt' - med egen 'riksenhet'.  Det kan åtminstone förklara början på ett naturbaserad "klansystem" - samtidigt som det harmonierar med medeltida källor och moderna dna-resultat.

Dom sociala strukturer som etablerade Ahrensburgs-kulturens 'tekno-komplex' i Nord-Europa spreds troligen i 'ätter-grenar' - från landskap till landskap. Under tiden utvecklades ett inter-regionalt nätvärk, baserad på en gemensam aristokrati och deras centrala landskap. På så sätt fick vi alltså dom första konstitutioner - genom enkla men klara arvslagar. Dessa 'klaner', 'stammar' eller 'naturbundna konstitutioner' utvecklades alltså till rena kungariken - som västkusten av Norge, Östra Norge, Götaland, Svealand, Hälsingland, Finland/Kvenland. Under tiden har samerna haft sin egen aristokrati, där Enare verkar ha varit varit nationellt och sakralt centrum.

http://www.hf.uio.no/iakh/personer/vit/ingrifu/TotemicClans.pdf

[Carl Thomas]

Boreas,

1.   Jag vet nästan ingenting Boreas, det kan jag inte eftersom vi har så få källor – eller hur? Jag bara tror. Vi har ju faktiskt en lista över Lanskapskungar, eller hur? VG lagens Kungalängd berättar om Västergötlands Landskapskungar. Vilka valdes? Hur gick valen till? Ärvdes Kungatitlen? Eller följdes den gamla traditionen att alla kungar var valkungar – men man valde med förkärlek sonen till en Kung? Gå igenom VG lagens Kungalängd och läs om dessa Kungar och vem som efterträdde vem – och bilda dig en uppfattning. Notera också att majoriteten av dessa Kungar även har varit Sveakungar, några finns skrivet att de EFTER att ha varit Landskapkungar så valdes de, av Svearna, till Sveakungar. Det tycker jag man bör fundera en del omkring. (Läs också om två bröder, den ena Sveakung, den andre Landskapskung – och senare Sveakung). Vad betyder det?

2.   Jag gissar att folk stod på kö för att bli Kungar  Som idag alltså, många känner sig kallade… Jag tror i grunden att man valde Kung – men man valde oftast sonen till en Kung. Ibland valde man en Kung från en annan ätt, kanske eftersom den ätten var mäktigast just då? Småkrig och mord tror jag också hörde till bilden – liksom mutor och annat. Det vore mäkligt annars. Några beskrivningar har v i ju faktiskt om detta också.

I vår historia finns begreppet ” Fria män” och det verkar vara ett mycket betydelsefullt begrepp – samt troligen är det mycket gammalt. Ett annat begrepp verkar vara att fria Män valde Kung vid Tinget. Det bör betyda att kungarna var Valkungar – inte Arvkungar. Tinget verkar vara mycket gammalt det också – och det heter ju Tingsrätt än idag. Där avgjorde fria män sin egen gemensamma framtid genom röstning. Där löste man sina juridiska problem – och där valde man troligen kung också.

Sveakungen var den enda Kungen som, av lagmännen,  ”dömdes” till att följa alla de olika landskapens lagar. Som jag ser det var det Sveakungens skyldighet att se till att alla dessa landskapslagar följdes – även av Landskapkungarna. Han ambulerade mellan tingen och var en sorts ”högsta domstol” man kunde överklaga till. Till sin ekonomiska  försörjning hade han Uppsala Öd. Landskapskungarna fick sin ekonomiska försörjning genom skatter från landskapet invånare.

Jag tror alltså att vi hade två olika Kungar, att de valdes till sina ämbeten och skilda maktsfärer – och att gamla Sveaskolans misstag var att de struntade i Landskapkungar och tog fram enbart en enda Kung och satte honom i Uppsala – samt gjorde honom även till Sveakung. De varierade denna Kungs titlar och växlar mellan Uppsalakungen och Sveakungen när de skriver om denna Kung – och fick denna stackare att rida runt i landet och käka upp all skattemat… Jag tror att Sveakungen hade en egen maktsfär, egen ekonomi, han stod över Landskapskungarna juridiskt, han var en tidig sorts ”Ombudsman” som fria män tillsatt till sitt juridiska skydd mot, t.ex. Landskapskungarna?

Thomas

[AndreasE]

Jag läser om Sven Lagmans gratisbok "Skånes Historia under Vikingatiden" som ni kan ladda ner via Fotevikens sida.

Finns det några runstenar i Mälardalen som nämner Uppsala eller en kung i Uppsala?
I Gutasagan nämns en Uppsalakung, Är det den enda skriftliga källan mer än några runstenar utanför Mälardalen?

Thomas I

Har du ens läst de senaste sidorna i tråden? Kungar nämns i samband med Uppsala i ett antal källor, tex här:

Lite snabbt från din egen tråd:
Islendingabok, Hervararsagan, Gutasagan, Saxo Grammaticus, Ynglingatal, Ynglingasagan, Landnámabok, Gunnlaug Ormstungas saga, Sverris saga.

[Carl Thomas]

Thomas I,

Islendingabok, (avskrift från 1600 talet, originalet finns inte kvar)
Hervararsagan, (skriven på 1300 talet)
Gutasagan, (Gutasagans ålder är omdiskuterad, troligen från 1207)
Saxo Grammaticus, (1200 talet)
 Ynglingatal, Ynglingasagan (YS = Avskrift från 1600 talet – YT = Snorre 1220 talet)
 Landnámabok, (1200 tal)
Gunnlaug Ormstungas saga, (1270 tal)
Sverris saga (skriven omkring år 1200)

•   8 källor nämndes ovan, ingen är äldre än 1200 talet, två är avskrifter från 1600 talet, en är från 1300      talet.
•   1097 skrev Adam att det fanns ett tempel som hette Upsal. Han är vår första källa med text som innehåller namnet Upsal + en geografisk beskrivning som låser detta ”Upsal” till Mälardalen.

Från 1150 ungefär pågick katedralbygget i GU och GU var därmed en känd plats i sin samtid.
1600 talet är historieförfalskningens sekel - enligt min uppfattning.

Nej, inga runstenar i Mälardalen omnämner Uppsala.

Ingen källa kan alltså påvisa GU som Uppsala före Adam. Allt annat är rena gissningar – eller rent önsketänkande.
 
Thomas

[Frågvis Amatör]

Andreas. Jag känner till de andra källorna. Just Gutasagan är intressant eftersom den nämner en kung i Uppsala som man gjort en uppgörelse med.

Tack för sammanställningen Carl Thomas

Nej, inga runstenar i Mälardalen omnämner Uppsala.

Detta är intressant och märkligt. Pekar kanske på att GU varit en centralplats fram tills att Sigtuna och Västerås grundades och sedan tynat bort under 1000 talet för att vakna till liv igen under 1100-talet som en kyrklig huvudort. Kungasäte i Uppsala under tidig medeltid är nog inte troligt.

Thomas I

[Marty]

Vi har haft ätter och stammar som hetat saker som Hredlingar,Götar, Ranerikebor osv. Dessa har haft egna kungar under olika perioder fram till medeltiden. Detta är väl inget konstigt utan precis som i Italien, England osv osv. Olika ätter har tagit makten i andra områden under perioder. Vissa ätter lever vidare i många generationer, vissa utplånas. Det udda för Sverige är att vi tidigare ansett att en viss ätt, Ynglingarna haft makten över i princip hela Sverige sedan hedenhös. Vi inser nu att vi har olika stammar med olika ätter där maktbalansen skiftar fram och tillbaka fram till medeltiden. Frågan är då varför Uppsala får en så speciell roll i sagorna och att inte fler "huvudsäten" för ledande ätter får samma uppmärksamhet. Varför nämns inte Gudhem, Lejre, Uppåkra osv på runstenar? Varför nämns Uppsala så ofta i sagorna? Jag tror att ett eventuellt slag vid Uppsala var mycket omtalat och under en tid då runstenar kom på modet! Att Snorre skriver mycket om Uppsala är naturligt då hans Norska Kungar härstammade därifrån.Uppsala är spännande fast inte alls unikt. Det finns flera platser i Norden av samma kaliber. Otur är att inte de norska kungarna ansåg sig härstamma från dessa platser. Götarnas kungaätter kommer med en del i sagorna och via Beowulf. Eventuellt ser vi den Alfska kungaätten då och då.

[AndreasE]

•   8 källor nämndes ovan, ingen är äldre än 1200 talet, två är avskrifter från 1600 talet, en är från 1300      talet.
•   1097 skrev Adam att det fanns ett tempel som hette Upsal. Han är vår första källa med text som innehåller namnet Upsal + en geografisk beskrivning som låser detta ”Upsal” till Mälardalen.

Från 1150 ungefär pågick katedralbygget i GU och GU var därmed en känd plats i sin samtid.
1600 talet är historieförfalskningens sekel - enligt min uppfattning.

Nu anses ju dock Ynglingatal ha blivit komponerad på 900-talet. Avskrifternas datering är ganska ointressant, väldigt få källor överlever i orginal, utan nästan allt finns endast bevarat som avskrifter av avskrifter. Visst förekom det historieförfalskning under 1600-talet, men det har det gjort under alla århundraden. Finns det någonting specifikt som skulle tyda på att just dessa omnämnanden skulle vara resultatet av förfalskning?

Detta är intressant och märkligt. Pekar kanske på att GU varit en centralplats fram tills att Sigtuna och Västerås grundades och sedan tynat bort under 1000 talet för att vakna till liv igen under 1100-talet som en kyrklig huvudort. Kungasäte i Uppsala under tidig medeltid är nog inte troligt.

Thomas I

Nu vet vi ju rent arkeologiskt att så inte var fallet. GU var dessutom utan tvekan i kunglig ägo på 1000-talet.

Att platsen inte nämns på runstenar i Mälardalen är inget konstigt. Runstenarna i Mälardalen är generellt sett ganska schematiska i sitt innehåll, och ortnamn är inte jättevanligt förekommande, och oftast är det då runresarens hem som nämns. Sigtuna nämns tex vad jag vet bara på en runsten, och den är hittad i Sigtuna. Birka nämns inte på någon runsten.

Det udda för Sverige är att vi tidigare ansett att en viss ätt, Ynglingarna haft makten över i princip hela Sverige sedan hedenhös.

Nu har jag aldrig hört att Ynglingarna skulle ha styrt hela Sverige sedan hedenhös. Vem har sagt detta? 

[Marty]

Plocka vilken bok du vill i ämnet från före 1960. Själv har jag otaliga gånger läst formuleringar kring hur svearna erövrade götarna på 500-talet.

[Carl Thomas]

Marty, jag tror att det är som du skriver, Snorre fick information när han vistades i VG 1219 och han använde denna information i sina sagor. Katedralbygget pågick i Uppsala och Uppsala var därmed känt. Intressant är ju att den information han fick var av VG:are (ungefär som Gaisare men ränderna gick diagonalt)

 Varför i hela friden informerade de Snorre om Uppsalas historia – eller – var det Snorre som kanaliserade sina sagor till just Uppsala eftersom Uppsala var en känd plats? Snorre umgicks ju med Folkungaätten – och den ätten ägde ju stora gods i Mälardalen lite överallt, bland annat runt dagens Botkyrka om jag minns rätt. Lite sydväst om Ulvsunda.

Ja, det är lite märkligt att VG-are inte informerade om Kinnekulle, Gum, Näs, Varnhem, Gudhem, osv – de var ju mer eller mindre på platsen där Snorre befann sig? Eller var det så att Snorre enbart var intresserad av Ynglingarna och skippade alla annan information han fick?

Men, den som verkligen satte Uppsala i centrum var ju Rudbeck på 1600 talet – mot alla andra historikers uppfattning (se Pennfejden). Rudbeck stödde sig på Snorres sagor - och Adam.

AndreasE, Ynglingatal uppges vara från 900-talet och det finns ingen anledning att betvivla detta – men – originalet finns inte kvar, bara en avskrift från 1600 talet. Avskrifter är ungefär som hörsägen och gäller inte som bevis. Vi kan naturligtvis inte heller avfärda avskrifter – men vi måste vara mer försiktiga när vi läser dem än när vi läser originalhandlingar. Även Adam finns bara som avskrift.

Ynglingarna i kombination med Uppsala/Sveakungar har dominerat hela vår tidigare historia – och gör så än idag på sätt och vis eftersom min generation (40-talist) läste gamla Sveaskolans historia när vi gick i skolan – och för många sitter denna historia fast i huvudet än idag eftersom de aldrig uppdaterat sin historiekunskap.

Thomas

[AndreasE]

Men, den som verkligen satte Uppsala i centrum var ju Rudbeck på 1600 talet – mot alla andra historikers uppfattning (se Pennfejden). Rudbeck stödde sig på Snorres sagor - och Adam.

Nja, redan Gustav Vasa höll ett antal ting vid kungshögarna i Gamla Uppsala. På Rudbecks tid var den stora diskussionen ifall sagornas Uppsala avsåg Gamla Uppsala eller "Nya Uppsala". Det var inte så att alla andra historiker inte var intresserade av Uppsala över huvud taget.

AndreasE, Ynglingatal uppges vara från 900-talet och det finns ingen anledning att betvivla detta – men – originalet finns inte kvar, bara en avskrift från 1600 talet. Avskrifter är ungefär som hörsägen och gäller inte som bevis. Vi kan naturligtvis inte heller avfärda avskrifter – men vi måste vara mer försiktiga när vi läser dem än när vi läser originalhandlingar. Även Adam finns bara som avskrift.

Inga av våra källor finns bevarade i original, de är alla avskrifter. Det enda som skiljer är hur nära i tiden till verkets ursprungliga skapelse som de producerats. Och nej, avskrifter är inte "ungefär som hörsägen". De allra flesta avskrifter håller sig mycket nära originalet, och tillägg är oftast tydligt markerade. I fall då man har flera olika manuskript kan man utifrån enstaka ord som förändrats skapa ett "släktträd" för avskrifterna. Ett känt exempel på detta är The Canterbury Tales, so finns bevarad i 83 idag kända manuskript.

En 1600-talskopia av en 1200-talstext behöver inte på något sätt vara mer felaktig än en 1300-talskopia av samma text. Antalet slarvfel beror inte på det tidsmässiga avståndet, utan på antalet steg avskriften är från originalet. En 1600-talskopia baserade på en avskrift första generationens avskrift kan vara mer "korrekt" än en handskriven 1300-talsavskrift som är 10 generationer avlägsen från originalet.

Sen är det ju faktiskt så att din beskrivning av tidsläget för Ynglingatal och Ynglingasagan inte riktigt stämmer. Ynglingatal finns bevarad som ett citat i Ynglingasagan, vilken i sin tur utgör den första delen av Snorres Heimskringla. Heimskringla anses ha skrivits någon gång runt 1220-1230. Det äldsta kända manuskriptet är inte ett 1600-talsmanuskript, som du gör gällande, utan ett medeltida manuskript som under 1600-talet fanns i Köpenhamn. Det var utifrån detta manuskript som kopior gjordes, varav en (Eggertsons) hamnade i Stockholm. Det medeltida manuskriptet i Köpenhamn förstördes i branden i Köpenhamn 1728 (förutom en sida som nu finns bevarad på Island).

De första danska översättningen av texten gjordes redan runt år 1600, och baserades alltså på det medeltida manuskriptet.

[Marty]

Snorre och Saxo sysslade med sk "storytelling". De hade uppdraget (eller tog sig det) att legitemera det norska och danska kungahusen som uråldriga och rättmätiga. Detta är precis vad Jordanes gjorde om Goterna och deras Amaliska kungaätt. Precis som Getica är Snorres historier i långa stycken baserad på vad man visste om sin historia då. Sen är texten anpassad för att fungera som propaganda. Nu råkar det norska hänga ihop med Uppsala. Under hednatiden ville de största ätterna visa att de härstammade från gudarna. Det var många ätter i europa som ville visa detta. Snorre beskriver i oändlig massa text de norska kungarnas bravader. De förlorar i princip inte ett slag mot götarna, trots detta blir inte götaland norskt! Snorre skriver i princip aldrig om norska förluster mot danskar eller svenskar när delar och ibland hela norge kom under dessa länder. Under Snorres tid blev de nordiska länderna till på riktigt som i övriga europa med lagar och adelsväsende etc. De flesta kungarikena/ätterna hade ingen som skrev ner deras historia, de blev inte nationsbyggare. Den ledande ätten i Uppåkra dog kanske ut i samband med att det dansk kungahuset anlade Lund osv.

[Frågvis Amatör]

Diskussionen om begreppet Uppsala är en lång genomtuggning av argument i olika riktningar. Har gjort en ny genomläsning av tråden och är ungefär halvvägs.

Jag tycker att diskussionen  om Uppsala blir lite Stureplansaktig med en modern referens.
Vilket var det hottaste plejset under järnåldern i Skandinavien?

Den stora grejen under Vikingatiden måste ha varit de återkommande krigen och erövringen av delar av nuvarande Storbritannien, under slutet av vikingatiden och tidig medeltid  som inte projekterades i Uppsala.

Tillbaka till Uppsala:

I Uppsala domänen hamnar både Vendel och Valsgärde med sina båtgravar i Uppsala domänen trots att det är platser utanför GU.

Mälardalens järnålder verkar också ha samma mångfald av viktiga platser som i Skåne och där forskningen inte har några klara resultat kring relationerna.

Jag tänker på Adelsö, Helgö, Birka, Sigtuna, Uppsala och Västerås.

I nuvarande Skåne har vi Uppåkra, Vä, Maletofta/Ravlunda, Dybäck och Järrestad.

Finns inga färdiga sanningar utan vi kommer får mer kunskap de närmaste åren.

Thomas I