Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 588970 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #840 skrivet: december 16, 2012, 13:22 »
Din hypotes är inte en hypotes, det är fantasier. De hypoteser du kritiserar bygger på källor, samt arkeologi - dessa saker avfärdar du som icke trovärdiga. Dessutom på ett ofta otrevligt sätt, mot arkeolog som tar sig tid att debattera på ett forum.

Så, att ställa några krav på hur kritiken mot din "hypotes" skall se ut känns en aning övermaga.

Vet du då  ens vad en hypotes är?
 
Men det är väntat att du inte kan framföra någon kritik med substans utan istället åter hänvisa till dina källor och din arkeologi, vilket flertalet gånger kunnat problematiserats.  Du påstår att du gillar att vända stenar men du visar ideligen att du inte tillgodogör dig några som helst argument och att du istället bara försöker störa en diskussion.  Men det är ganska roligt när du gör det, man kan liksom läsa mellan radetna när oron växer. Så fortsätt gärna!  ;)
 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #841 skrivet: december 16, 2012, 15:39 »

Vet du då  ens vad en hypotes är?
 
Men det är väntat att du inte kan framföra någon kritik med substans utan istället åter hänvisa till dina källor och din arkeologi, vilket flertalet gånger kunnat problematiserats.  Du påstår att du gillar att vända stenar men du visar ideligen att du inte tillgodogör dig några som helst argument och att du istället bara försöker störa en diskussion.  Men det är ganska roligt när du gör det, man kan liksom läsa mellan radetna när oron växer. Så fortsätt gärna!  ;)

Som sagt... Sanslöst kul är det! Du sågar teorier, som är de mest troliga, och kräver att jag skall analysera dina/era fantasiprodukter.

Skulle jag vara den desperata?  :lol:

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #842 skrivet: december 16, 2012, 17:32 »
Som sagt... Sanslöst kul är det! Du sågar teorier, som är de mest troliga, och kräver att jag skall analysera dina/era fantasiprodukter.

Skulle jag vara den desperata?  :lol:

Jag kräver inte alls att du ska analysera min hypotes, det är ditt eget val. Det är förstås trevligt om du gör det, men som sagt även när du återvänder till ditt evighetsmantra så är det underhållande! 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #843 skrivet: december 16, 2012, 18:11 »
Kan vi inte återgå till Carl Thomas intressanta lista?

Supergeten, är vi inte här för att diskutera och argumentera?
Vi hänger inte här för att upprepa gamla 'sanningar' utan för att omvärdera och kritiskt granska dessa?

Om detta håller är en annan femma men då får man diskutera öppet och inte bara hänvisa till att det är slutforskat och att det finns en 'sanning' som aldrig kan omprövas!

 Thomas I

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #844 skrivet: december 16, 2012, 18:20 »
Bilindustrin bygger varje ny bil för hand – och smeder ”bankar” ut alla plåtdelar. Detta är ett stort  problem eftersom smederna får grava hörselskador med tiden och tvingas sluta innan hörselskadorna blir allt för allvarliga. Att anställa ny personal och utbilda dem för just denna typ av ”smide” är mycket kostbart.

 Detta problem har ältats i över 100 år på alla bilindustrier över hela världen – och ingen har lyckats lösa problemet – förrän en ung nyutbildad ingenjör hörde talas om problemet på ett möte – och sa att han hade en lösning på problemet. Alla erfarna gamla ingenjörer runt bordet skrattade – men hans lösning fungerade perfekt. ”Anställ döva och utbilda dem till smeder” – var lösningen.

Handikappet blev en förutsättning för yrket - istället för ett hinder. Det tog 100 år att hitta denna fullkomligt självklara lösning - i en högteknologisk bransch.

Vad har då detta med historia att göra? Jo, lever man i en miljö där nya tankar och idéer ständigt motarbetas och endast det som är ”godkänt” får lov att diskuteras - så framförs allt mindre nya tankar och lösningar. Så småningom dör nytänkandet ut eftersom miljön motarbetar allt nytänkande. Det tänkande som finns cementeras och kunskapen låses fast på en viss nivå. Omvärlden förändras – men cementeringen kvarstår – och blir snabbt föråldrad och otidsenlig. Oftast upptäcker inte de personer som sitter fast i cementen detta och de lever allt mer i en egen bubbla – tills bubblan så småningom brister.

Att häckla och argumentera emot är det enklaste man kan göra - och det kräver inte ens kunskap i ämnet. Att skapa nya tankesätt, hitta nya förklaringar eller alternativa tolkningar – är något av det svåraste man kan göra eftersom det kräver kunskap och eftersom att kritik alltid framförs - och ofta framförs hårt - till och med ibland hånfullt, är det ofta besvärligt att framföra nya idéer eller nya tekniska lösningar.

Enkla lösningar är oftast de svåraste att hitta – och eftersom de är enkla – får de oftast mycket hård kritik från en omvärld som inte kan, eller vill, förstå dem.

Det värsta som kan hända är att man ser sig själv som kompetent och fullkomlig – och ser ned på allt nytt. Se på vad som hände med Facits bordsräknemaskiner när fickräknaren kom. http://sv.wikipedia.org/wiki/Facit_AB . Hade facit tagit till sig den nya teknologin snabbt hade de högst troligt levt kvar som företag än idag. Man valde att skratta åt fickräknarna – och man ansåg dem löjliga! Därmed försvann ett av världens största företag.

Det bästa beröm jag kan få är från en djupt irriterad person som tittar på en av mina tekniska konstruktioner och argt säger ”det där hade jag kunnat hitta på själv”. Det är ett toppenbetyg – och ett intyg på att lösningen är enkel, funktionell, praktisk samt lätt att hantera – och att personen ifråga fullkomligt förstår hur konstruktionen fungerar. Då har jag lyckats med min konstruktion!

Jantelagen alltså… ;)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #845 skrivet: december 16, 2012, 18:41 »
Adams källa när det gäller Uppsala är väl Sven Estridsen  som, enligt sägnen, vistats hos Anund Jakob, så det är kanske AJ som är Adams iindirekta källa?

Satt AJ i Uppsala eller på en annan ort?

Thomas I

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #846 skrivet: december 16, 2012, 19:08 »
Det beror på vem du frågar… ;)

Anund Jacob finns med i VG lagens kungalängd (där han kallas för Emund). Han var son till Olof Skötkonung.
Han var alltså först Landskapkung i VG. Vid en senare tidpunkt blev han vald till Sveakung.

Han var Kung 1020 – 1050/52. Om denna tid omfattar båda hans Kungatitlar – eller enbart hans titel som Sveakung är okänt. Den borde omfatta båda Kungatitlarna eftersom han 1020 bara var ca: 10-12 år gammal opch han har angetts som ”medregent” till sin far.

Han avled, troligen i Husaby i VG, ca: 1050. Kanske regerade han därifrån? Det finns inte så många uppgifter om honom. Här en länk som skriver en  del om honom: http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/kungar/vikingatid/anund_jakob.htm

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #847 skrivet: december 16, 2012, 19:45 »
AndreasE, Av ditt svar kan jag konstatera att du hänvisar till källor efter år 1100 – alltså efter det att katedralen börjat att byggas i GU. Före denna tidpunkt finns alltså inga källor alls - om du inte räknar runstenar.

Ändå hänvisar du till ett antal ”källor”. Det vore ju bra om du då tar fram dessa källor i vår tidiga historia. Hänvisa alltså inte till ”många Källor” – redovisa dem!

Nu är ju problemet att vi i stort sett inte har några källor i Skandinavien över huvud taget före ungefär år 1100, så vad är din poäng? Vilka källor jag hänvisar till har ju gåtts igenom i ett antal trådar så trodde inte att jag behövde lista dem igen. Min poäng var inte vad de enskilda källorna säger, utan att namnet Uppsala dyker upp som en politisk och religiös plats i så många tidiga källor. Att det måste vara från 1000-talet är ditt påhitt.

Lite snabbt från din egen tråd:
Islendingabok, Hervararsagan, Gutasagan, Saxo Grammaticus, Ynglingatal, Ynglingasagan, Landnámabok, Gunnlaug Ormstungas saga, Sverris saga, Adam av Bremen.

De här är ju generellt de källor som man brukar titta på när man forskar om Skandinaviens yngre järnålder och tidiga medeltid, självklart med ett källkritiskt perspektiv. Jag själv använder mig väldigt lite av källorna, men kan tycka att det är uppseendeväckande hur ofta Uppsala dyker upp i ett framför allt västskandinaviskt material, och då i samma sorts sammanhang. Jag vet inte om man kan ta det som sagorna specifikt nämner som sanning (tror att mycket är just sagor, inte historisk verklighet), men jag skulle tro att platserna och de politiska strukturerna ofta kan ha med verkliga förhållanden att göra.

Om Uppsala endast skulle nämnas så ofta för att man hade börjat bygga en domkyrka, borde då inte platser som Skara och Linköping nämnas minst lika ofta?

Ingen geografisk plats pekas ut i några tidiga källor – där har du rätt.  GU skulle alltså vara ett totalt unikum om det pekades ut geografiskt. Men – när en, som, Supergeten skriver ”galen historiker” på 1600 talet pekar ut GU som Uppsala – då är det korrekt…?

Men dagens forskare tror ju inte att GU är källornas Uppsala för att Rudbeck trodde det. Att Rudbeck trodde det (förresten så var väl Rudbeck själv ganska svajig i frågan) betyder ju inte heller att det automatiskt är fel.

Nej, jag antyder inte att Ynglingatal är en förfalskning – vad jag säger är att det är en avskrift. Du är yrkesman vilket jag respekterar. Det finns 19 avskrifter av Erikskrönikan. Det finns inte ens två avskrifter som är exakt likadana. Vi har alltså 19 variationer av Erikskrönikan – i 19 olika avskrifter. Vad stod det i originalet? Kan du, som yrkesman, garantera att just Ynglingatal skrevs av 100 % exakt ord för ord? Jag kan det i alla fall inte.

I stort sett alla skriftliga källor från medeltiden, förutom några få, finns endast bevarade som kopior. Det gäller i ännu större grad tex antikens texter. Självklart är inte alla avskrifter exakt likadana, misstag och ibland tillägg eller strykningar ledar sig in. Men oftast handlar det då endast om små skillnader, ord eller enskilda meningar. Självklart är inte den idag existerande kopian av Ynglingatal 100% lik orginalet. Men finns det någonting som tyder på att de fyra stycken som nämner Uppsala alla skulle vara tillägg eller förfalskningar? Ska vi kasta ut allt som inte överlevt i en originalkopia skriven av den ursprungliga författaren?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #848 skrivet: december 16, 2012, 20:13 »
Jo, Uppsla behöver hävda sin makt, det är Skandinaviens svagaste ärkestift, lokaliserat först efter dispyt, geografiskt avskiljt från den politiska makten och dessutom utmanat av stift inom "sitt område" som istället söker sig mot Lund. Dessutom är kyrkan relativt ny som fenomen i landet, och stiftten är fortfarande instabila.
Der är dessutom uppenbart att man under lång tid försöker tillskriva Uppsala kontinuitet som centralplats, läs tråden igen hittar du exempel från i stort sett varenda århundrade.

Oj, mycket nytt här... Vad säger att Uppsala var Skandinaviens svagaste ärkestift? Det stod under ärkestiftet i Lund, men det gjorde även ärkestiftet i Nidaros. På vilket sätt var det geografiskt avskiljt från makten? Sigtuna låg bara en kort seglats bort, Stockholm kom snart att anläggas i närheten, överhuvudtaget var det här en tid av stark urbanisering i regionen som utan tvekan till stor del skett på kungligt initiativ (Östra och Västra Aros, Enköping, Södertälje).

Uppsala har ju lång kontinuitet som centralplats. Det var ju ingenting man behövde "tillskriva" platsen. Som påpekats om och om igen - det var Sveriges största kungsgård innan kungen skänkte halva byn till kyrkan på 1100-talet.

Ja det gäller i stort sett alla isländska källor, och de som faktiskt nämner Uppsala kan i stort sett alla spåras tillbaka till samma källa. Det vetenskapliga värdet är relativt lågt, så det är inte mycket till stöd för dina påståenden.

Ok, så vilken källa är det allt spåras tillbaka till? Menar du Ynglingatal? Och vilka påståenden är det du refererar till? Jag har sagt hundra gånger att det inte är källornas specifika innehåll som jag tycker är intressant, utan att Uppsala nämns i så många källor. Jag tror inte att källorna kan läsas som exakta redogörelser av saker som har hänt. Däremot så anser jag att det förånansvärt stora antal omnämnanden av Uppsala som finns i sagorna tyder på att det är en riktig plats som lämnat avtryck.

De tidiga källorna om Uppsala ger inget som helst underlag för en arkeologisk jämförelse. Inte ett enda dugg   Läs din Occam, det är inget godtyckligt verktyg!!!

Så du menar att det inte finns någonting vi skulle kunna förvänta oss att hitta på en plats som om och om igen nämns i samband med en politisk elit?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #849 skrivet: december 16, 2012, 20:21 »
Det beror på vem du frågar… ;)

Anund Jacob finns med i VG lagens kungalängd (där han kallas för Emund). Han var son till Olof Skötkonung.
Han var alltså först Landskapkung i VG. Vid en senare tidpunkt blev han vald till Sveakung.

Han var Kung 1020 – 1050/52. Om denna tid omfattar båda hans Kungatitlar – eller enbart hans titel som Sveakung är okänt. Den borde omfatta båda Kungatitlarna eftersom han 1020 bara var ca: 10-12 år gammal opch han har angetts som ”medregent” till sin far.

Han avled, troligen i Husaby i VG, ca: 1050. Kanske regerade han därifrån? Det finns inte så många uppgifter om honom. Här en länk som skriver en  del om honom: http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/kungar/vikingatid/anund_jakob.htm

Thomas

Jag är absolut ingen expert på de tidiga kungarna, men efter att ha läst igenom den sida du länkade till så verkar det ju som att vi vet väldigt lite om Anund Jakob. Det nämns ingenstans specifikt att han skulle varit landskapskung i VG innan han blev vald till Sveakung. Inte heller verkar det finnas någon källa till var han dog. Vi vet faktiskt inte ens exakt när han dog. Husaby verkar inte nämnas specifikt i källorna.

Det vi vet utanför Västgötalagen och Adam av Bremen, är att han präglade mynt i Sigtuna. 

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #850 skrivet: december 16, 2012, 20:30 »
Carl Thomas och Andreas.

Anund Jakob trodde jag var en Uoosalakung men så verkar det inte har varit eller så är uppgifterna knapphändiga.

Då finns det ingen direkt källa mellan Adam och Uppsala-templet!

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #851 skrivet: december 16, 2012, 20:51 »
Med tanke på att Anund Jakob bevisligen slagit mynt i Sigtuna är det svårt att tro att han inte skulle ha varit i Uppsala. Oberoende av hur mycket han uppehöll sig där så visste han säkert tillräckligt om platsen för att kunna berätta om den för Sven Estridsen, om nu inte Sven själv besökte Uppsala när han befann sig i Sverige.

Dessa människor var inte fastfrusna på en plats hela sitt liv. De uppehöll sig utan tvekan på många platser under sina liv.

(Sen betyder inte det här att man inte kan ifrågasätta detaljer i Adams skildring av Uppsala. Adam hade utan tvekan sina egna motiv till att han skrev de saker han skrev om Skandinavien)

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #852 skrivet: december 16, 2012, 20:59 »
Andreas
Citera
Med tanke på att Anund Jakob bevisligen slagit mynt i Sigtuna är det svårt att tro att han inte skulle ha varit i Uppsala

Nu tror jag inte att kungarna satt och slog mynten själva och om Anund Jakob varit i Sigtuna eller Uppsala har vi inga direkta uppgifter om.

Luktar svaga antaganden och fromma förhoppningar!

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #853 skrivet: december 16, 2012, 21:17 »
Självklart satt inte kungen själv och slog mynten, men det faktum att han tog kontroll över myntningen i Sigtuna, och dessutom förefaller ha infört förändringar i den, tyder ändock på en betydande personlig inblandning. Jag anser i alla fall att det är sannolikt att han inte lämnade ett sådant projekt helt till andra människor, utan att han åtminstone tidsvis själv kontrollerade att saker blev utförda enligt hans vilja.

Till sist så kommer vi aldrig kunna säga med 100% säkerhet vilka platser Anund Jakob besökte eller uppehöll sig på. Arkeologiskt så är dock myntningen i Sigtuna det närmaste ett belägg för närvaro som vi kan komma.

Sen regerar ju Anund under Sigtunas storhetstid, när staden är en av landets största och rikaste. Förefaller det då inte som sannolikt att han åtminstone tidsvis uppehöll sig där eller i närheten?


Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #854 skrivet: december 16, 2012, 21:53 »
AndreasE, heder åt dig för inlägg 847! Det uppskattar jag mycket!

Den sida jag länkade till är en partsinlaga och ingen auktoritet – men jag tycker att denna sajt är bra och ger en bra bild eftersom författaren samlat på sig en hel del information. På sajten finns mycket att läsa, men som sagt, det är en personlig uppfattning som framförs på sajten.

Att Anund eventuellt avled i Husaby finns i en annan källa – tyvärr noterade jag inte vilken – men det lär komma fram med tiden.

Nej, detta forum är ett bevis på att vi vet väldigt lite och att vi har ytterst få källor. Hade vi haft många källor – och vetat mycket – fanns det ingen anledning till att diskutera så som vi gör.


Thomas I, Anund har angetts i vår officiella historia som Uppsalakung – det har de flesta kungar angetts som faktiskt. Det är först i de senare decennierna som man förstått att alla kungar inte ”satt i Uppsala” - och regerade över ett rike som inte fanns förrän 1260. (Läs gamla historieböcker och häpna över innehållet).

Men, det finns naturligtvis olika uppfattningar. Jag ser två ”Riken” i början på 1200 talet, Sunnanskog och Nordanskog – och de har en Union. Dessa båda riken har vuxit fram från små hövdingadömen, till landskap och Landskapskungar – till allt större enheter – och till slut Sunnanskog och Nordanskog med var sin Kung. Jag tror att vår första sten borg Gum, senare Näs, var Kungaborgar för Sunnanskog.

Jag tror att Nordanskog växte fram på samma sätt, och parallellt med Sunnanskog. Folkänderna slogs ihop till ett Kungadöme – och växte sig allt större tills det fanns en Kung över Nordanskog. Jag tror att GU var ett Kungasäte för Nordanskogskungen.   1260 ungefär, enades dessa två ”länder” till Sverige – men det var kulmen på en process som startade omkring år 1200 - skulle jag tro. Detta är en hypotes naturligtvis. Jag jobbar på den och testar den samt letar i källorna och skall så småningom presentera en sammanhängande bild stödd på källor, sagor och fakta.

Hypotesen skapar delvis en annan bedömningsgrund när det gäller källor och sagor – och ger en hel del ”förklaringar” på saker som varit mystiska i vår historia. Som exempel är alla kungar i VG lagens kungalängd Landskapskungar i VG. Nästan samtliga dessa kungar har även varit Sveakungar – och inte en enda inhemsk Kung har kommit från Nordanskog mellan ca år 1000 fram till Gustav Vasa.

Enligt mitt sätt att tänka saknas alltså alla Nordanskogskungarna som alltså borde finnas. Dessa Kungar har vi alltså ”tappat” genom Sveaskolans historieuppfattning – de satte VG kungarna i GU och ansåg att Uppsalakung var det samma som Sveakung – medan jag skiljer dessa två kungatitlar åt.

Men, letar vi bland alla ”medkungar” som finns – och det vimlar av dem – tror jag att de faktiskt finns just där. Vi har haft många Kungar, så många att alla inte får plats i vår kungalängd – och Sveaskolan placerade alla dessa Kungar på Uppsalatronen  - och de som inte fick plats blev då ”medregenter”.

Anund var alltså både Landskapskung i VG – och senare i livet blev han Sveakung.

Karl Sverkersson var Landskapskung i ÖG (troligtvis Sunnanskog) senast 1158 – och blev Sveakung 1161 – framröstad till detta ämbete - av Svearna. Lite märkligt – men han är inte ensam om detta – och bland annat detta var starten till att jag började fundera i andra banor. Jag är medveten om att min hypotes är lite  ;) kontroversiell.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #855 skrivet: december 16, 2012, 22:05 »
Anund Jakob är snarast knuten till Västergötland där hans dottersägs ha egendomar och lever senare delen av sitt liv, Anunds syster Astrid sägs vara uppfostrad hos Egil i Västergötland.  Men källorn är de gamla vanliga, Snorre, Adam och H N, så det ska väl tas med samma nypa salt och förnuft som allt annat.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #856 skrivet: december 16, 2012, 22:09 »
Andreas när din icke diskutabla arkeologiska kompetens  börjar halka runt på de Uppsaliensiska mytologiska isarna och försöker pussla ihop skriftliga rykten utan källkritiska insikter blir det platt.

Vad vet vi om Anund Jakob och vad är dina egna förhoppningar?

Edit: Om Uppsala och Sveariket hade vart enhetligt hade inte kristendomen tagit så lång tid att slå igenom i Uppsala!

Thomas I

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #857 skrivet: december 16, 2012, 22:30 »
Anund Jakob var kristen och därför med viss säkerhet i Sigtuna ibland. Spännande är att Adam skriver att Birka är Götarnas stad runt 1070. Då styrde den mer säkert Götske Stenkil´s barn. Hade nån annan Sigtuna runt 1070? Hade det varit danskarna hade Adam vetat det..Hade Stenkil/Götarna haft Sigtuna borde Adam skrivit att Sigtuna är Götarnas stad. Jag tror att Stenkil/Götarna hade Birka=Adelsö. Styrdes sigtuna av "fel" kristendom enligt Adam?

Problemet med kungar som sitter i Uppsala (oavsett var det låg) är att vi inte ser några överregionala strukturer före kristen tid. VG har en arkeologi som är mer dansk än uppsvensk. VG har Härader och Kind och inte Hundare. Listan kan göras mycket lång.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #858 skrivet: december 17, 2012, 00:40 »
Anund Jakob är snarast knuten till Västergötland där hans dottersägs ha egendomar och lever senare delen av sitt liv, Anunds syster Astrid sägs vara uppfostrad hos Egil i Västergötland.  Men källorn är de gamla vanliga, Snorre, Adam och H N, så det ska väl tas med samma nypa salt och förnuft som allt annat.

Och hans pappa Olof Skötkonung påbörjade landets första myntning i Sigtuna, som dessutom förefaller ha grundats av hans farfar Erik Segersäll. Som vanligt kan vi hitta kopplingar till både Västergötland och Mälardalen.

 
Andreas när din icke diskutabla arkeologiska kompetens  börjar halka runt på de Uppsaliensiska mytologiska isarna och försöker pussla ihop skriftliga rykten utan källkritiska insikter blir det platt.

Vad vet vi om Anund Jakob och vad är dina egna förhoppningar?

Vilka "Uppsaliensiska mytologiska isar"? Ge några exempel. Är det att Anund Jakob slagit mynt i Sigtuna? Eller att jag anser det fullt rimligt att han någon gång varit i området? Eller att jag påpekar att med tanke på hur lite vi vet om Anund Jakob så är det minst lika vanskligt att säga att han dog i Husaby? (Carl Thomas, jag har försökt hitta någon källa till hans dödsplats, men lyckas inte. Där Husaby nämns i sammanfattningar om Anund Jakob står det genomgående "möjligtvis", "troligtvis" eller till och med "Sigtuna eller Husaby")

Vi vet väldigt lite om Anund Jakob. Vi vet inte var han oftast uppehöll sig. Vi vet inte säkert när han blev kung (1022 verkar som den populäraste åsikten) och vi vet inte säkert när eller var han dog (verkar ha varit i livet 1049 men död 1060). Arkeologisk vet vi inte så mycket mer. Han slog mynt i Sigtuna, och ett av de vikingatåg som kopplas samman med hans tid som kung i källorna verkar möjligtvis, utifrån runstenar ha utgått från Mälardalen. Det är allt vi vet.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #859 skrivet: december 17, 2012, 02:58 »
Anund var kristen liksom sin far, de präglade båda mynt i Sigtuna – båda var först Landskapskungar – och senare Sveakungar. Var de bodde och verkade är okänt. Kanske var det Sveakungarna – och inte Landskapskungarna – som präglade mynt?

Landskapen verkar för mig ha haft en egen ekonomi som var styrd av Landskapskungen. Skatter betalades alltså till Landskapskungen till dennes Kungsgård. Därmed var landskapens naturaekonomi tryggad – och landskapskungen försörjd.

Men vi hade en Sveakung också – och hans ekonomiska grund var troligen Uppsala Öd – och så länge han var Sveakung hade han UÖ till sin försörjning – men han fick inte sälja någonting av UÖ gods, han hade bara tillgång till UÖ ekonomi till sin försörjning. Kanske hade UÖ provision på myntpräglingen?

Samtidigt verkar det som om mynten som präglades i Sigtuna, och senare i Lödöse, gällde både i Nordanskog och Sunnanskog, de cirkulerade i alla fall på båda dessa platser. Då blir det ganska logiskt att det var Sveakungen som ansvarade för myntpräglingen – inte Landskapskungarna.

Sveakungen reste nog en hel del sommartid – och UÖ hade gods på många olika platser, både i Nordanskog och Sunnanskog där han kunde övernatta och få mat – och kanske bo långa tider. Så Sveakungen var högst troligt lite överallt – säkert i Sigtuna och GU också – liksom i Varnhem och Skara - och andra platser.

Ser man det så öppnar sig nya sätt att se källorna. Framför allt samarbete mellan landskapen, ägande av gods på olika platser, äktenskap över gränserna, Union och samarbete när det gäller t.ex. myntprägling – och vi vet ju även att vi slogs tillsammans när det var krig – under Sveakungens ledning.

Så AndreasE har rätt. Anund – och alla andra Sveakungar - bodde lite överallt och styrde och ställde inom sin maktsfär - som var alla landskap – men de hade inte med landskapens inre styre att göra mer än att de garanterade lag – de var Sveakungen dömd till att göra av lagmännen. Sveakungar valdes till sitt ämbete. Jag tror att det var Landskapkungarna som valde Sveakung inom sin grupp. Det innebär att högst troligt har det suttit Sveakungar i GU – också, liksom de ”satt” även i övriga landskap. Så vid något/några tillfällen kanske Uppsalakungen – och Sveakungen - var en och samma person, vilket kanske kan förklara en del missförstånd?

Jag tror alltså att det är vi idag som ställer landskapen, och Sunnaskog och Nordanskog, mot varandra. I verkligheten var det endräkt, samarbete och gemensam strävan som gällde. Klart är att vi vet mer om Sunnanskog än om Nordanskog – men det beror helt och hållet på tidigare historieskrivning och den låsning det medförde. Den gjorde Sunnanskogskungarna till Uppsalakungar – och Sveakungen ansågs vara detsamma som Uppslakungen. Därför vet vi idag ingenting om Nordanskogskungarna som, naturligtvis, måste ha funnits, och varit lika ”mäktiga” som Sunnanskogskungarna.

Men, kan vi komma ifrån låsningen Svear/Götar och få bort dominans och erövringstänket – så kan vi säkert även få fram Nordanskogskungarna – och var deras Kungsgårdar fanns. Några har vi, GU och Adelsö, kanske även Håga - och det finns säkert fler platser att plocka fram. (Här finns massor att göra – och ta reda på)!

På Kungsgårdarna bodde och regerade Landskapskungarna. Därför har vi många sådana. Landskapskungarna red inte runt och ”åt sig fram” mellan sina gårdar – ”skattematen” fraktades till Kungsgårdarna.

Det var Sveakungen som red mellan UÖ olika gods och residerade från dessa gods – lite överallt.

Sveaskolan förstod alltså rätt princip med en ambulerande Kung – men det var fel Kung och fel maktsfär.

Thomas
Historia är färskvara.