AndreasE, Av ditt svar kan jag konstatera att du hänvisar till källor efter år 1100 – alltså efter det att katedralen börjat att byggas i GU. Före denna tidpunkt finns alltså inga källor alls - om du inte räknar runstenar.
Ändå hänvisar du till ett antal ”källor”. Det vore ju bra om du då tar fram dessa källor i vår tidiga historia. Hänvisa alltså inte till ”många Källor” – redovisa dem!
Ingen geografisk plats pekas ut i några tidiga källor – där har du rätt. GU skulle alltså vara ett totalt unikum om det pekades ut geografiskt. Men – när en, som, Supergeten skriver ”galen historiker” på 1600 talet pekar ut GU som Uppsala – då är det korrekt…?
Källor efter år 1100 är vanliga eftersom GU då var en kyrklig plats, speciellt i slutet av 1100 talet nämns Uppsala många gånger i kyrkliga handlingar eftersom GU är både Biskopssäte och Ärkebiskopsäte – samt katedralbygget pågår för fullt. Självklart skrivs det mycket om en sådan plats.
Visst, Adam beskriver ett geografiskt område , pekar ut både Situn och Birka – så som jag sagt tidigare många gånger, jag tror att hans tempel låg i det vad vi idag kallar för GU – i alla fall i närheten någonstans. Men – det är faktiskt den enda och därmed helt unika källan som finns om detta.
Nej, jag antyder inte att Ynglingatal är en förfalskning – vad jag säger är att det är en avskrift. Du är yrkesman vilket jag respekterar. Det finns 19 avskrifter av Erikskrönikan. Det finns inte ens två avskrifter som är exakt likadana. Vi har alltså 19 variationer av Erikskrönikan – i 19 olika avskrifter. Vad stod det i originalet? Kan du, som yrkesman, garantera att just Ynglingatal skrevs av 100 % exakt ord för ord? Jag kan det i alla fall inte.
Nej, Ubizale räknas inte som källa idag – men det har räknats som källa tidigare.
Jag har inte gjort någon lista med namn som pekar ut något GU. Listan jag gjort omfattar namn som påstås betyda GU eftersom de är snarlika – med lite fri fantasi kan man få dem till Uppsala – och det är där faran ligger. VILL man ha dem till Uppsala – går det att få dem dit – och det ville ”man” på 1600 talet och under några sekler framåt. Frågan är alltså OM dessa variationer på Ubsola verkligen menar GU – eller om det menar något helt annat.
Ta t.ex. Yngwes bild från Sparlösastenen som visar en byggnad med en Hobbitdörr – eller en uppgående sol. Det borde vara viktigt att ta fram exakt rätt dag för sommar- och vintersolståndet eftersom det blotades dessa dagar. Med lite fantasi kan jag se hur enkelt det skulle vara att borra ett hål i den östra väggen och sedan följa solens gång dag för dag på motsatta väggen – och när solen vänder är det rätt dag på året. Nästa år är det bara att följa den på väggen uppritade linjen som solens första strålar gör för att få fram rätt dag. Med lite fantasi kan jag kalla dessa byggnader för ”ub:sola” = där solen går upp och årets dagar mäts” – och de kan lätt bli heliga hus, Hov – eller tempel om du så vill.
Efterleden ”Sala” har kanske ingenting med ”Sola” att göra i :ub:sola: eller Ubsola?
Ubsola kan alltså helt enkelt betyda ett Hov med borrhål, eller öppning, i östra väggen som angav vilken tid på året vissa saker inträffade – det kan också betyda en helt naturlig plats där man stod på en speciell plats – och såg solen stiga upp ur en bergsskreva eller annan naturlig företeelse, just på sommarsolståndet – och enbart just denna dag.
När vi letar efter :ub:sola: - platser kanske vi skall titta på sådana företeelser istället efter gravfält eller rester av bebyggelse – Ubsola-platser var kanske bara en sorts ”kalender”? Med lite fri fantasi alltså...

Thomas