Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 589023 gånger)

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #800 skrivet: december 14, 2012, 17:40 »
Tja, inga regler utan undantag. Militär framgång och militär makt hänger oftast men inte alltid ihop.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #801 skrivet: december 14, 2012, 17:47 »
Andreas
Citera
Det är ju en tolkning. Dock, vad säger att det endast var i England som man krigade under perioden ifråga?

Vad säger att det var endast vid Fyrisvallarna som man krigade ? ;-)

Sven Tveskägg och Knut den Store var engagerade i att ta makten i delar av nuvarande Storbritannien kring 985 ekr till 1035 ekr.

Thomas I

Utloggad Castor

  • Veteran
  • Antal inlägg: 864
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #802 skrivet: december 14, 2012, 19:45 »
Namnet Salaån är kanske värt att titta lite närmare på...

Av de större åarna som rinner norrifrån till Mälaren är Hedströmmen, Kolbäcksån och Örsundaån uppkallade efter bebyggelse och torde därför ha fått sina namn under historisk tid. Svartån är ett trivialnamn som troligen inte heller är särskilt gammalt. Sagån (som rinner genom Sala) och Salaån kan däremot vara mycket gamla namn, eftersom det är oklart varifrån de kommer. Och de tycks inte kunna härledas till bebyggelsenamn. Att uppkalla vattendrag efter bebyggelse är av allt att döma en relativt sen företeelse. I äldre tider har orter ofta namngivits efter anslutande vattendrag, exempelvis Nidaros, La(ga)holm, Tidaholm, Lidköping, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå etc.

Kan det ha varit Salaån som givit namn åt Gamla Uppsala, Vaksala och Salsta, snarare än att det skulle ha funnits något gammalt Sala som givit namn åt ån?

Vattendrag med namn på Sal- finns runt om i hela Europa. Denna typ av vattennamn har kartlagts av Hans Krahe och anses tillhöra de gammaleuropeiska hydronymerna...

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Hidronimia3.jpg

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #803 skrivet: december 14, 2012, 23:39 »
AndreasE, uppseendeväckande antal gånger? Njaaa…

1.   800 tal, Sparlösastenen har ett Ubsola i sin text.
2.   Ynglingatal har ett: Upsǫlum i sin text. Originalet saknas, kvar är en avskrift från 1600 talet.
3.   Ett Ubizole nämns i Silverbibeln – förfalskning utförd (troligen av Rabenius) på 1600 talet.
4.   980 tal, fyra Runstenar i Skåne har ett :ub:salum: i sin text.
5.   Adam skriver 1070 om ett tempel som heter Ubsola och som inte ligger långt från Situn.
6.   1087 bränns Upsal templet ned av Kung Inge.
7.   1120-25 Lilla Islänningabok, skriver att ”Olof Svenske (Skötkonung)var son till Erik i Uppsala”
8.   1210-20 nämns ” Upsölum” i Sverris Saga som beskriver Erik den Heliges död 1160.
9.   1230 skriver Snorre Ynglingasagan och ”Upsalir” – vilket betyder ”Uppsalar”, alltså flertal.

Det är väl de källor vi faktiskt har om GU? Har jag missat någon källa?

Rudbeck parade ihop ovanstående källor med ett storslaget fornminne en bit ifrån där han verkade i Uppsala - och så byggde han upp sin Svenska Historia från denna geografiska punkt.

Så, källorna är ganska vaga faktiskt. Om t.ex. inte :ub:salum: verkligen betyder Uppsala försvinner alltså 50% av alla källor om GU.

Den starkaste källan ser jag som punkt 5, Adams beskrivning om Birka, Situn, dagsresor, osv. Det ger en sammanhängande bild av ett geografiskt område – och i detta område finns då ett tempel som heter Ubsola – vilket jag faktiskt tror är Uppsala, alltså GU. (Han beskriver även att offren hängde kvar i träden tills de föll ned på marken. Vilket bör betyda någon gång under vårvintern/våren).

Jag gillar din formulering om ”anses betyda GU” vilket är precis vad jag ifrågasätter – hur starkt är detta ”anses” – och - kan det avfärdas som källa – eller - förstärkas som faktisk tillförlitlig källa?

Castor, tack för länken! Intressant!

Vad vet vi, med säkerhet, om det nedanför liggande Sala som anses gett Uppsala sitt namn? Finns det någon källa som omnämner ett Sala på denna plats – eller är det ett löst antagande?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #804 skrivet: december 15, 2012, 10:48 »
Namnet Salaån är kanske värt att titta lite närmare på...

Av de större åarna som rinner norrifrån till Mälaren är Hedströmmen, Kolbäcksån och Örsundaån uppkallade efter bebyggelse och torde därför ha fått sina namn under historisk tid. Svartån är ett trivialnamn som troligen inte heller är särskilt gammalt. Sagån (som rinner genom Sala) och Salaån kan däremot vara mycket gamla namn, eftersom det är oklart varifrån de kommer. Och de tycks inte kunna härledas till bebyggelsenamn. Att uppkalla vattendrag efter bebyggelse är av allt att döma en relativt sen företeelse. I äldre tider har orter ofta namngivits efter anslutande vattendrag, exempelvis Nidaros, La(ga)holm, Tidaholm, Lidköping, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå etc.

Kan det ha varit Salaån som givit namn åt Gamla Uppsala, Vaksala och Salsta, snarare än att det skulle ha funnits något gammalt Sala som givit namn åt ån?

Vattendrag med namn på Sal- finns runt om i hela Europa. Denna typ av vattennamn har kartlagts av Hans Krahe och anses tillhöra de gammaleuropeiska hydronymerna...

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Hidronimia3.jpg

j-kligt tänkvärt!!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #805 skrivet: december 15, 2012, 11:45 »
Ubsola på Sparlösastenen är en av flera möjliga tolkningar?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sparl%C3%B6sastenen

Inget kristallklart bevis.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #806 skrivet: december 15, 2012, 11:57 »
AndreasE, uppseendeväckande antal gånger? Njaaa…

Det har för länge sedan klargjorts i ett antal trådar här på forumet att namnet "Uppsala" i olika former förekommer förvånansvärt många gånger i källorna, med marginal fler gånger än någon annan svensk ort. Visst är det lite uppseendeväckande att en östskandinavisk plats nämns så många gånger i ett framför allt västnordiskt källmaterial.

Om detta vägs samman med det faktum att källor från tiden är fåtaliga, så framstår det tydligt att Uppsala är en av de källmässigt bäst belagda platserna i Skandinavien.

Vad vet vi, med säkerhet, om det nedanför liggande Sala som anses gett Uppsala sitt namn? Finns det någon källa som omnämner ett Sala på denna plats – eller är det ett löst antagande?


Vad jag förstår så handlar det inte om ett löst antagande. Vi vet att det låg en by med namnet Sala i det område som nu heter Sala backe. Denna by avhystes på 1500-talet, och har sedan svalts av moderna Uppsala. Om denna by har gett namn till Uppsala är förstås endast en möjlig teori.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #807 skrivet: december 15, 2012, 13:52 »
Sala och det övre sala -Uppsala är väl logiskt och inte unikt i sig. I Järnsyssla utanför Skara finns exempelvis Järnsyssla och Järnsyssla Övre. Att tolka Sal till annat än en byggnad är långsökt. Försök tänka lite utanför skyttevärnen! I "The Gudhem/Gudme phenomena" som kom förra året diskuteras ett ortsnamn med många beröringspunkter till Uppsala. Man konstaterar att det (Gudhem) både nämns i sagor och är en mänsklig plats. Den har antagligen haft en speciell roll och ansetts vara "gudomlig". Namnet finns på flera ställen runt om i Skandinavien fast många av dessa platser är inte arkeologiskt/ortnamnsmässigt "tunga". Gudme på Fyn är en av Skandinaviens mest undersökta och rika platser under FVT. Av alla de andra orterna är det Gudhem i VG som har fynd av den kaliber och andra omständigheter som sätter den som möjlig systerort till Gudme. Vi har här alltså orter som både är mytologiska och fysiska. Det finns flera av dem fast endast två är av "högsta" kalibern. Uppsala har många gemensamma drag fast det verkar bara finnas en av "högsta" kalibern. Att just denna ort blir så känd kan bero på att den är viktig för den Norska kungliga mytbildningen, att den är sen och levade när sagorna skrevs. Gudme tappar fart redan på 500-talet, Uppåkra blir Lund ca 1000 e kr, Gudhems funktion flyttas till Skara/Varnhem runt 1000 e kr.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #808 skrivet: december 15, 2012, 13:55 »
Det har för länge sedan klargjorts i ett antal trådar här på forumet att namnet "Uppsala" i olika former förekommer förvånansvärt många gånger i källorna, med marginal fler gånger än någon annan svensk ort. Visst är det lite uppseendeväckande att en östskandinavisk plats nämns så många gånger i ett framför allt västnordiskt källmaterial.

Om detta vägs samman med det faktum att källor från tiden är fåtaliga, så framstår det tydligt att Uppsala är en av de källmässigt bäst belagda platserna i Skandinavien.
 

Men det har ju minst lika många gånger framförts en alternativ tolkning om att källorna skulle kunna handla om olika platser.
 
Jag säger inte att det var så, men jag tycker man i vilket fall ska bemöta det argumentet sakligt, inte om och om påpeka att en bestämd plats är nämnd så många gånger vilket du igen gör i understrykta stycke. Du cirkelargumenterar ju bara.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #809 skrivet: december 15, 2012, 14:01 »
Sala och det övre sala -Uppsala är väl logiskt och inte unikt i sig. I Järnsyssla utanför Skara finns exempelvis Järnsyssla och Järnsyssla Övre. Att tolka Sal till annat än en byggnad är långsökt. Försök tänka lite utanför skyttevärnen! I "The Gudhem/Gudme phenomena" som kom förra året diskuteras ett ortsnamn med många beröringspunkter till Uppsala. Man konstaterar att det (Gudhem) både nämns i sagor och är en mänsklig plats. Den har antagligen haft en speciell roll och ansetts vara "gudomlig". Namnet finns på flera ställen runt om i Skandinavien fast många av dessa platser är inte arkeologiskt/ortnamnsmässigt "tunga". Gudme på Fyn är en av Skandinaviens mest undersökta och rika platser under FVT. Av alla de andra orterna är det Gudhem i VG som har fynd av den kaliber och andra omständigheter som sätter den som möjlig systerort till Gudme. Vi har här alltså orter som både är mytologiska och fysiska. Det finns flera av dem fast endast två är av "högsta" kalibern. Uppsala har många gemensamma drag fast det verkar bara finnas en av "högsta" kalibern. Att just denna ort blir så känd kan bero på att den är viktig för den Norska kungliga mytbildningen, att den är sen och levade när sagorna skrevs. Gudme tappar fart redan på 500-talet, Uppåkra blir Lund ca 1000 e kr, Gudhems funktion flyttas till Skara/Varnhem runt 1000 e kr.

Ett mycket bra inlägg tycker jag. Det finns faktiskt ingenting som styrker att Uppsalas mytiska status skulle vara förmedeltida. Istället dyker myterna upp efter det att Uppsala blivit ett kristet centrum och i akut behov av att höja sin status och i stort sett varje århundrade fram till vår tid kan redovisa sina egna tydliga lögner syftande till att höja Uppsalas status.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #810 skrivet: december 15, 2012, 14:46 »
Har vi missat en detalj, eller är det bara jag?  Titta högst upp på Sparlösastenens södra sida och säg Ubsol högt....   Vad ser ni?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #811 skrivet: december 15, 2012, 15:58 »

Men det har ju minst lika många gånger framförts en alternativ tolkning om att källorna skulle kunna handla om olika platser.
 
Jag säger inte att det var så, men jag tycker man i vilket fall ska bemöta det argumentet sakligt, inte om och om påpeka att en bestämd plats är nämnd så många gånger vilket du igen gör i understrykta stycke. Du cirkelargumenterar ju bara.

Jag påpekade att en ort med namnet "Uppsala" omnämns förvånansvärt många gånger i källmaterialet, och då alltid i ett sammanhang som pekar på att det handlar om en plats där kungar rör sig eller där det utförs religiösa riter. Självklart får du om du vill tro att dessa omnämnanden handlar om olika platser, men det ändrar inte det faktum att namnet Uppsala är ett av de ortnamn som nämns flest gånger i det skriftliga materialet. Jag och de flesta råkar dock anse det sannolikt att det är samma Uppsala som ligger bakom de flesta eller alla av dessa omnämnanden. Om man som jag anser att detta är den troligaste tolkningen, så är det uppseendeväckande att en östskandinavisk ort omnämns så många gånger i det skriftliga materialet.

Den alternativa tolkningen att det skulle handla om flera olika platser har vi diskuterat över hundratals sidor, och jag tror att det är tydligt var jag står i den frågan.

Ett mycket bra inlägg tycker jag. Det finns faktiskt ingenting som styrker att Uppsalas mytiska status skulle vara förmedeltida. Istället dyker myterna upp efter det att Uppsala blivit ett kristet centrum och i akut behov av att höja sin status och i stort sett varje århundrade fram till vår tid kan redovisa sina egna tydliga lögner syftande till att höja Uppsalas status.

Varför skulle Uppsala haft ett "akut behov av att höja sin status" efter att det blev ett kristet centrum? Det faktum att det var ett ärkebiskossäte och en av de största kungsgårdarna i landet gav väl platsen all den status den behövde. Och om man nu av någon anledning skulle vilja ge platsen högre status, varför skulle man försöka göra det genom att skapa en mytbildning som byggde åtminstone delvis på hednisk religionsutövning? Låter mycket osannolikt utifrån ett medeltida kristet perspektiv.

Sen stämmer det ju inte att den "mytiska statusen" är helt och hållet medeltida. Ynglingatal, i vilket ett kungssäte som heter Uppsala nämns ett antal gånger, anses blivit komponerad under vikingatid, och Adam är verksam i slutet av vikingatiden (lite beroende på när man sätter brytningen mellan vikingatid och medeltid).   

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #812 skrivet: december 15, 2012, 16:10 »
Andreas.

Nu kör du samma spel som du brukar göra. När det är magert på arkeologisidan för Uppsala hoppar du över på mytologisidan trots att dessa mytoliska källor är diskutabla. Klart att man ser tecken på Uppsalas storhet överallt om det är utgångspunkten.

Thomas I

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #813 skrivet: december 15, 2012, 16:58 »
Andreas.

Nu kör du samma spel som du brukar göra. När det är magert på arkeologisidan för Uppsala hoppar du över på mytologisidan trots att dessa mytoliska källor är diskutabla. Klart att man ser tecken på Uppsalas storhet överallt om det är utgångspunkten.

Thomas I

Va? Som vanligt måste jag påpeka att jag är en av de på det här forumet som använder mig minst av de skriftliga källorna. Jag påpekade endast att namnet Uppsala nämns ovanligt många gånger, som svar på Carl Thomas påstående att Gamla Uppsala aldrig nämns i källorna. Jag lade dock ingen värdering i dessa källor och vad de specifikt säger. 

Och vad menar du med "magert på arkeologisidan"? För det första handlade inte just detta meningsutbyte över huvud taget om arkeologin. För det andra så tror jag nog att det blivit etablerat över många olika trådar här på forumet att det inte finns någonting magert över arkeologin i GU.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #814 skrivet: december 15, 2012, 17:22 »
Yngwe, jag ser en byggnad med en Hobbit dörr – eller en öppning genom byggnaden där man kan se en sol som går upp, eller ned – men det skrivs ju Ubsola – så jag tror den går upp  :D

Prickarna på takfoten kan föreställa en guldkedja?  ;)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #815 skrivet: december 15, 2012, 17:48 »
För det andra så tror jag nog att det blivit etablerat över många olika trådar här på forumet att det inte finns någonting magert över arkeologin i GU.

Nejdå, men myten hos de som pratar om myter är att det knappt hittats en guldring, att ett gäng soldater skottat fram några kullar, att en brunn grävts av en galen historiker och att Uppsala inte fanns före medeltiden. Svealand skapades även samtidigt i denna ondsinta myt.



Hursomhelst är det rätt roligt att läsa - lite glögg och ett gott skratt är aldrig fel :)

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #816 skrivet: december 15, 2012, 17:49 »
Andreas: Jag uppskattar alltid dina arkeologikunskaper.

Citera
Och vad menar du med "magert på arkeologisidan"? För det första handlade inte just detta meningsutbyte över huvud taget om arkeologin. För det andra så tror jag nog att det blivit etablerat över många olika trådar här på forumet att det inte finns någonting magert över arkeologin i GU.

Adam pratar om ett tempel som inte har hittas i Uppsala. Detta bygger väl hela mytologin på? Det är kärnfrågan när det gäller träffpunkten mellan arkeologin och mytologin.

Ta Sparlösa-stenen på Carl Thomas lista. En av tolkningarna är att Uppsola nämns där men det är bara en av två andra möjligheter.

Thomas I

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #817 skrivet: december 15, 2012, 18:28 »
AndreasE, visst, Ubsola med varianter av stavningen nämns ett antal gånger, det är det ”namn” som nämns flest gånger i vår historia.

Låt oss då se var någonstans de nämns, Östergötland, Island, Ett förfalskat Ubizale i Uppsala, 4 ggr i Skåne på runstenar, 1 gång i Tyskland (Adam), Island, island, Island, Island, enligt punkterna ovan 1-9.

Punkt 1 – 4 är från 800 – 999, Punkt 5 -9 är från perioden 1000 – 1200. Ingen källa anger en tydlig geografisk plats. Tydligast är Adam enligt min uppfattning.

Jag kan nkonstatera att ytterligare källor från perioden som punkt 1 - 9 omfattar tydligen inte finns eftersom du inte angett några sådana – och ingen annan heller.

Då kan vi koka ned dessa nio källor.

1.   Sparlösastenenfrån 800 talet står i Östergötland och där nämns ett ”Upsal” i texten. Vad Sparlösastenen berättar för oss är okänt, det finns ett flertal olika tolkningar. Frågan är om detta Ubsal då har betydelsen ”Gamla Uppsala” eller inte.

2.   En avskrift från 1600 talet (förfalskningarnas sekel i vårt land) är någonting vi kan notera finns – men källan måste betraktas som ytterst osäker.

3.   Konstaterad förfalskning

4.   Fyra runstenar i Skåne skriver :ub:salum: i sina texter. Ordet som har tolkats till Uppsala är allt så avdelat till två skilda ord. Hela texten på dessa runstenar har ”kolon” som tecken mellan alla ord i texten – då bör alltså :ub:salum: innebära två skilda ord – och inte ett sammanhängande namn – men detta utesluter inte Uppsala – men vi måste då ta fram jämförelser när det gäller runskrift och namn. Vika andra namn skrivs som två skilda ord under denna tid – eller – är dessa fyra runstenar unika? Vad har Up Salum för innebörd för sin samtid?

5.   Adam känner vi alla till

6.   1087 bränner Inge ned ett tempel i Upsal – vilket nämns i en saga från Island om jag minns rätt (är lite osäker här – vet någon exakt källa)?

7.   Islänningabok, originalet försvann på 1600 talet och det finns två avskrifter bevarade, båda skrivna av samma person (en Dansk präst). Hur original- stavningen på ”Uppsala” var vet vi alltså inte med säkerhet – men i avskriften stavas Uppsala så här: Uppsölum, jag tror att det är en 1600 tals stavning eftersom två P används + ett – Ö – samt namnet är lite förvrängt till kyrkospråk.

8.   1210-20 Sverris Saga är nästan samtida med den händelse den beskriver år 1160 och bör ses som trovärdig – men vi är nu inne i medeltid och katedralbygget pågår i GU vilket är allmänt känt.

9.   1230 skriver Snorre Upsalir vilket betyder flertal = Uppsalarna. Medeltidsuppgift – samt frågan, fanns det flertal av sakar i GU? Varför skriver Snorre om Uppsalar?

För perioden fram till år 1000 finns alltså 4 omnämnanden: Ubsal/ Upsǫlum/Ubizole/Ubsola/+ fyra  :ub:solum: Det är allt vi har av uppgifter från före år 1000. Totalt 8 uppgifter.

En är en klar förfalskning och är idag avfärdad. Om runstenarnas :ub:solum: betyder något annat än Uppsala så är det bara två källor kvar. Sparlösa stenen - och en tveksam avskrift från 1600 talet.

Uppsala, i mening GU, har alltså ett mycket tunt källvärde före år 1000. Ingen av källorna pekar ut en geogrtafisk plats - det var Rudbeck som pekade ut den geografiska platsen.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #818 skrivet: december 15, 2012, 19:14 »
Jag påpekade att en ort med namnet "Uppsala" omnämns förvånansvärt många gånger i källmaterialet, och då alltid i ett sammanhang som pekar på att det handlar om en plats där kungar rör sig eller där det utförs religiösa riter. Självklart får du om du vill tro att dessa omnämnanden handlar om olika platser, men det ändrar inte det faktum att namnet Uppsala är ett av de ortnamn som nämns flest gånger i det skriftliga materialet. Jag och de flesta råkar dock anse det sannolikt att det är samma Uppsala som ligger bakom de flesta eller alla av dessa omnämnanden. Om man som jag anser att detta är den troligaste tolkningen, så är det uppseendeväckande att en östskandinavisk ort omnämns så många gånger i det skriftliga materialet.

Den alternativa tolkningen att det skulle handla om flera olika platser har vi diskuterat över hundratals sidor, och jag tror att det är tydligt var jag står i den frågan.

Varför skulle Uppsala haft ett "akut behov av att höja sin status" efter att det blev ett kristet centrum? Det faktum att det var ett ärkebiskossäte och en av de största kungsgårdarna i landet gav väl platsen all den status den behövde. Och om man nu av någon anledning skulle vilja ge platsen högre status, varför skulle man försöka göra det genom att skapa en mytbildning som byggde åtminstone delvis på hednisk religionsutövning? Låter mycket osannolikt utifrån ett medeltida kristet perspektiv.

Sen stämmer det ju inte att den "mytiska statusen" är helt och hållet medeltida. Ynglingatal, i vilket ett kungssäte som heter Uppsala nämns ett antal gånger, anses blivit komponerad under vikingatid, och Adam är verksam i slutet av vikingatiden (lite beroende på när man sätter brytningen mellan vikingatid och medeltid).   

Ja, men din och de du kallar de flestas tro är faktiskt inget argument i sig att det faktiskt rör sig om en och samma plats.
 
Uppsala har ett stort beehov av att hävda status dels för att hävda sig mot andra stift, ren prestigefråga alltså. Dessutom har det ett behov av att hävda status, och säkert kontinuitet för att på så sätt stärka sin egen makt, inte minst ifråga om att samla in skatt.  Alltså samma anledningar i stort som man senare ser.  Eller förnekar du dom också?
 
Ynglingatal är väl i allra högsta grad mytisk, såväl dess innehåll som dess ålder, för att inte tala om dess sanningshalt kan ifrågasättas.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #819 skrivet: december 15, 2012, 19:36 »
Yngwe, jag ser en byggnad med en Hobbit dörr – eller en öppning genom byggnaden där man kan se en sol som går upp, eller ned – men det skrivs ju Ubsola – så jag tror den går upp  :D

Prickarna på takfoten kan föreställa en guldkedja?  ;)

Thomas

Ja visst är det en byggnad med en uppåtgående sol lysande igenom.   Upp-sola! Det är ju den absolut enklaste förklaringen, och en sådan byggnad som ramade in en bestämd soluppgång skulle inte alls vara unik eller svår att förankra i en värld där solens och årstidernas gång är viktig. Är det första solen efter midvinter?  Är det början på det nya året, ett år vars utgång avgör hur man ser på kungens duglighet?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"