Begreppet Uppsala

[Boreas]

Det kanske inte är nödvändigt att Uppsala betydde något annat än Övre Sala. Det finns rätt många huvudorter som inte hade något speciellt fint namn, som Gudhem eller liknande. Stockholm låter mest som en kobbe i skärgården.

Som tidigare sagt - vill man förstå etymologin bakom forn-nordiska namn får man använda forn-nordiska mytologi - också.

Vad jag minns påstås att Fimbulty (Oden) gjorde Sig-tuna och Upp-sala åt sin son-son Yngve-Frej, som sen fick göra en egen ättegren - under namnet ynglingarna.  Kollar man dom 'kenningar' som finns om dessa salar - i sagans värld - så blir utgångspunkten Asgård och NivlHel, där "Helheim" och "Hels salar" ligger.

I dessa 'Hels salar' lagrades minnen och artefakter från forna generationer. Därav namnet 'dom döddas rike'.

Dessa "undugrsamlinar" ('underverks-samlingar") - från ett större antal generationer - låg tydligtvis under jorden, därav namnet 'nivl-hel' (nivl: dimmig/mörk).

Ynglingarnas historia skulle alltså samlas/arkiveras i Uppsala - genom dom artefakter som anlände rikets mitt under varje generation. "Hovskatt" var i utgångspunkten estetiska föremån som skänktes från konsthantverkare och handelsmän. När ett antal generationer samlat det vackraste bland dessa hovskatter har man snart ett kungadöme i gamla Svealand med ett eget 'nationalmuseum' - på ett antal salar - OVAN mark. 

Hur var det med Lejre, betydde det något speciellt?

En dansk källa jag inte minns uppgav "Hlid+Reid", som i Lid-reid, vilket slipats till Leir/Leiret och Lejre/Lejret.
'Lid' betyder grupp/trupp/manskap. 'Reid' betyder red, som i 'reda ut', 'ordna'. Leir (no.) och Lejr (da.) betyder numer 'läger'. 

[stakodder]

Platsen GU är en makalöst fin plats med sina gravhögar och sitt gravfält. GU är monumentalt vackert. Jag vet ingen som förnekar detta. Men – vi vet väldigt lite om GU. Efter de undersökningar som nu pågår kommer vi förhoppningsvis att veta mycket mer – till och med kanske vi börjar förstå vilken funktion GU verkligen hade under sin storhetstid – och under seklernas gång.

Jag söker inte ens alternativ till GU eftersom jag inte ens kan finna något motsatsförhållande. Jag behöver inte försvara någon plats – och jag behöver inte heller attackera någon plats. GU är helt enkelt GU för mig – och högst troligt sagornas Uppsala. Men, jag söker alltså fakta om detta – och jag ifrågasätter allt som slagits fast om GU och försöker testa det och se om det håller vetenskapligt, t.ex: :ub:salum: på fyra runstenar i Skåne. Håller tolkningen idag att :ub:salum: verkligen betyder just sagornas Uppsala?

Skilj alltså på den geografiska platsen GU – och vad olika människor har försökt förklara att denna plats var för någonting funktionsmässigt. Minns att här låg Oden, Tor och Frö i de tre högarna, sedan sagokungar, sedan var det Kungshögar – och nu vet vi att i alla fall två av högarna innehöll även rester efter kvinnor – och vi är idag inte ens säkra på om det var mans- eller kvinnogravar.

Historia är alltså färskvara som borde ha ett ”bäst före datum” på sig i allt som skrivs. Detta eftersom vi varje dag lär oss allt mer om vår forntid.

Thomas

Jag har för egen del ingen agenda gällande Uppsala, men tycker dels att platsen är det bästa alternativet, både geografiskt och arkeologiskt. Det som är intressantast för mig är egentligen starten. Hur och varför sattes det igång med blot där t ex? Botten i lagren kommer väl fram till slut...

[supergeten]

OT. Jag förstår inte riktigt varför vissa grupper vill införa det könsneutrala begreppet hen. Det finns ju redan ett könsneutralt begrepp, nämnligen människa. Vad har vi för användning av ett till?

Instämmer till 100%
Jag menar att människor som faktiskt driver "henkampanjen" säkert skulle kunna skriva det jag skrev. Och vara allvarliga...

[AndreasE]

Vidden av den "historieförfalskning" som nämns här i tråden är inte så stor som folk tror. Om man är intresserad av hur Gamla Uppsala använts i historieskrivningen så kan jag rekomendera Mangnus Alkarps avhandling [ur=http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:240554]Det Gamla Uppsala: Berättelser & Metamorfoser[/url].

Där framgår tex att det inte finns några bevis för att Rudbeck skulle ha låtit gräva en brunn som han sedan skulle ha grävt ut och kallat för "offerbrunnen", och Fyrisån fick snarare sitt namn som ett led i den generella "nationalromantik" som präglade 1700-talet och 1800-talet, och inte som del av något specifikt försök att göra Gamla Uppsala till sagornas Uppsala.

[Yngwe]

Platsen GU är en makalöst fin plats med sina gravhögar och sitt gravfält. GU är monumentalt vackert. Jag vet ingen som förnekar detta. Men – vi vet väldigt lite om GU. Efter de undersökningar som nu pågår kommer vi förhoppningsvis att veta mycket mer – till och med kanske vi börjar förstå vilken funktion GU verkligen hade under sin storhetstid – och under seklernas gång.

Jag söker inte ens alternativ till GU eftersom jag inte ens kan finna något motsatsförhållande. Jag behöver inte försvara någon plats – och jag behöver inte heller attackera någon plats. GU är helt enkelt GU för mig – och högst troligt sagornas Uppsala. Men, jag söker alltså fakta om detta – och jag ifrågasätter allt som slagits fast om GU och försöker testa det och se om det håller vetenskapligt, t.ex: :ub:salum: på fyra runstenar i Skåne. Håller tolkningen idag att :ub:salum: verkligen betyder just sagornas Uppsala?

Skilj alltså på den geografiska platsen GU – och vad olika människor har försökt förklara att denna plats var för någonting funktionsmässigt. Minns att här låg Oden, Tor och Frö i de tre högarna, sedan sagokungar, sedan var det Kungshögar – och nu vet vi att i alla fall två av högarna innehöll även rester efter kvinnor – och vi är idag inte ens säkra på om det var mans- eller kvinnogravar.

Historia är alltså färskvara som borde ha ett ”bäst före datum” på sig i allt som skrivs. Detta eftersom vi varje dag lär oss allt mer om vår forntid.

Thomas

Jag håller helt med dig Thomas.  Jag kan inte förstå varför man ska gå in i försvarsställning när G:A Uppsala som plats inte alls ifrågasätts.  Men för att försöka förstå Uppsala så måste man söka så mycket kunskap som möjligt, och då måste man ifrågasätta en hel del.


En nobelpristagare sammanfattade det hela rätt bra igår, han sa ungefär så här.


Jag vet att andra redan förklarat vad som är rätt, men jag är inte säker på att dom verkligen har rätt. Och om de visar sig ha det, då vill jag faktiskt veta varför!


Den drivkraften gav honom Nobelpriset....

[Yngwe]

Vidden av den "historieförfalskning" som nämns här i tråden är inte så stor som folk tror. Om man är intresserad av hur Gamla Uppsala använts i historieskrivningen så kan jag rekomendera Mangnus Alkarps avhandling [ur=http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:240554]Det Gamla Uppsala: Berättelser & Metamorfoser.

Där framgår tex att det inte finns några bevis för att Rudbeck skulle ha låtit gräva en brunn som han sedan skulle ha grävt ut och kallat för "offerbrunnen", och Fyrisån fick snarare sitt namn som ett led i den generella "nationalromantik" som präglade 1700-talet och 1800-talet, och inte som del av något specifikt försök att göra Gamla Uppsala till sagornas Uppsala.

Men Rudbeck hittade ju på en hel massa historier så om brunnen kan bevisas vara hans verk eller inte spelar ingen som helst roll. Utan tvivel ägnade han sig åt omfattande historieförfalskning innefattande Uppsala.


Och om Rudbeck själv var den som bytte namn av nationalromantiska skäl eller om det var någon av hans gelikar spelar inte heller någon som helst roll. Det är med all säkerhet inte en folklig strömning bland bönder och borgare utan en skapelse av de lärde.


Man kan knappast bortförklara propagandan i historiebeskrivningen genom att påpeka att vi inte kan bevisa exakt vem som var handen bakom pennan,

[Yngwe]

Om nu ån hette Salaån, och Salabacken har namn efter Sala, och att i sin tur Uppsala då hypotetiskt har sitt namn efter läget i förhållande till Sala...  Vad var Sala för en slags plats?  Och när blev Uppsala en viktigare plats än Sala?

[Carl Thomas]

Starkodder, blot måste ha förekommit överallt, bland annat invid varenda Kungsgård i alla landskap. Ynglingasagan beskriver bara ett landskap, eller kanske rättare sagt, Folkland, (eventuellt folkländer).

Till ett Hov samlades de som bodde i närområdet. (Den som skrivit att män från hela riket, då menande hela landet/alla landskap, skulle ta sig till GU för att blota - måste sakna all erfarenhet om hur det är att färdas vintertid till fots – och tror han att man färdades till häst - blir det hela bara ännu värre.

Jag tror att midsommar- och midvintersolståndet vart viktiga dagar för forntidens folk ur många olika synvinklar. Man blotade under dessa dagar – och bloten utfördes på närmaste Hov. Ungefär som vi går till närmaste Kyrka.

Thomas

[Carl Thomas]

AndreasE, jag tror faktiskt att den är ännu större och betydligt mer omfattande än vad vi vet idag.

Om det var Rudbeck personligen – eller någon av hans lärjungar – eller om det var ett resultat av vad han skrev, saknar betydelse. Det som gjordes har tyvärr skadat förtroendet för allt som rör GU oerhört. Inte själva platsen naturligtvis – men allt som vi människor försökt få platsen att vara.

Ta t.ex. hörnstockarna som offerbrunnen (Urdals Brunn i GU) var byggd av. De finns kvar än idag. Dessa stockar betraktades som en Nationalskatt, de har ställts ut och förvarats i lager omväxlande.

Man nekade undersökning av dem (1950 tal) Man skrev till Kungs och Kungen svarade ja till en undersökning – men då gömdes stockarna undan – till slut blev det möjligt att undersöka dem – och idag vet vi att de fälldes år 1651. Om Rudbeck själv höll i yxan är ganska osäkert… Man grävde brunnen, fyllde igen den – och råkade hitta den lite senare – och vips, det ”bevisade” att GU verkligen var det Uppsala som sagorna berättar om.

Redan då fanns det folk som tvivlade på att det var äkta vara eftersom stockarna såg färska ut, de doftade fortfarande kåda – och de såg att brunnen aldrig hade innehållit vatten – men de tystades ned av Kungen som beslutade att det var majestätsbrott att ifrågasätta Rudbecks historia = vid dödsstraff förbjudet.

jag tror att dessa stockar idag förvaras på Upplandsmuseet 

Thomas

[Kungsune]

Det går naturligtvis inte att bevisa att Rudbeck lät göra brunnen men med tanke på dateringen och hans teorier om Uppsala så är det svårt att se någon annan förklaring. När Hildebrand grävde  i högarna framkom dessutom att de blivit rejält påbättrade. Förmodligen började denna påbättring redan på järnåldern när gravarna uppfördes på åsen vilket ju inte är konstigt men det går historier om att soldater fått gräva mellan högarna i historisk tid också i syfte att göra dem mer monumentala. Vet ej om det är en vandringssägen?
Inget skulle förvåna. Rudbeck tog fram tidigare okända påvebrev äkthetsintygade av bl.a. Nils Rabenius under pennefejden. Rabenius som var den största förfalskaren vi haft.

[stakodder]

Starkodder, blot måste ha förekommit överallt, bland annat invid varenda Kungsgård i alla landskap. Ynglingasagan beskriver bara ett landskap, eller kanske rättare sagt, Folkland, (eventuellt folkländer).

Till ett Hov samlades de som bodde i närområdet. (Den som skrivit att män från hela riket, då menande hela landet/alla landskap, skulle ta sig till GU för att blota - måste sakna all erfarenhet om hur det är att färdas vintertid till fots – och tror han att man färdades till häst - blir det hela bara ännu värre.

Jag tror att midsommar- och midvintersolståndet vart viktiga dagar för forntidens folk ur många olika synvinklar. Man blotade under dessa dagar – och bloten utfördes på närmaste Hov. Ungefär som vi går till närmaste Kyrka.

Thomas

Blotet var kanske ändå lite speciellt i GU om man nu hängde upp så många människor i träden. Kanske fanns blotlunden före man började bygga/begrava på stället? Frågan är: går det att konstatera en sådan blotlund på något sätt? Blir det bara en anrikning av skelettdelar efterhand? Om man offrat i snitt en person per år (plus djur) i hundratals år borde väl det märkas i jordkemin (om nu offren tilläts ligga kvar)?

[Carl Thomas]

Vad jag ”vet” blotade man bara människor var nionde år, det bör betyda att i GU hängde man upp ca 2500 kroppar (ca 118 ton kött) under vikingatid i offerlunden – vilket då bör kunna spåras i marken eftersom offerlundens yta var ganska liten (?). Det är väl också troligt att benrester osv städades undan, kanske t.o.m. grävdes ned i närområdet – vilket också bör kunna spåras eftersom 72 kroppars ben blir en hel del ben…

Om man dessutom, regelbundet varje år, offrade diverse djur - så ökar ju benmängden dramatiskt.

Något Rike fanns inte under denna tid. Landskapskungar styrde landskapen – och en bit från varje Kungsgård bör det ha funnits ett hov där man blotade – och eventuellt offrades nio män i varje landskap var nionde år. Jag tror att det är så man skall se det eftersom landskapen var egna ”Riken”.

Det är också fullt möjligt att människooffer enbart utfördes i Mälardalen – men då måste vi fråga oss varför just där? Hade då folket i Mälardalen en egen variant av religionen - där människooffer ingick?

Sveaskolans grundbult är ju att Svear (och en Sveakung) boende i Folklanden/Uppsala styrde över hela dåvarande Sverige. Denna grundsyn fick konsekvenser när man skulle beskriva t.ex. midvinterblotet. Alla män i ”Riket” skulle närvara vid blotet – se min beskrivning ovan. Det är alltså en fullständig omöjlighet framtänkt av någon som totalt saknar erfarenhet av logistik och att transportera sig till fots vintertid. En ren skrivbordsprodukt enligt min uppfattning – och helt utan koppling till sagor, källor och fakta.

Blot utfördes regelbundet, troligtvis en bit från Kungsgårdarna - eller på speciella blotplatser inom ett landskap, eller, kanske till och med på flera olika blotplaster inom landskapen, det är den enda möjligheten jag kan se som skulle fungera praktiskt vintertid. Om så stora offer som Adam beskriver utfördes på varje blotplats vet ingen, vi kan bara spekulera – men jag tror inte att GU var unikt på något sätt. GU är bara den plats som beskrivits av Adam, mer än så tror jag inte att det är.

Detta gör inte GU mindre värt i mina ögon, snarare tvärtom. GU är en fin plats – och här bodde högst troligt Landskapskungen för Tiohundraland – och senare Kungen för alla Folkländerna,  detta beskrivs bra i t.ex Ynglingasagan. Illråde var t.ex. Kung över enbart Tiohundraland innan han började ha ihjäl sina kollegor.

Blotet utfördes knappast intill där folk bodde. Jämför t.ex. Ekornavallen som var begravningsplats, och högst troligt även offerplats, i ca 4000 år. Det finns inte en boplats i närheten av Ekornavallen. Närmaste boplats ligger om jag minns rätt 1,5 kilometer därifrån. Med andra ord tror jag vi principiellt kan hitta blotplatser genom att konstatera ”fyndfattighet” en km runt omkring dem.

Ekornavallen är också en intressant plats. Där finns gravar från stenålder, bronsålder och järnålder och gravarna spänner över 4000 år. Ändå är Ekornavallen relativt okänd. I vår historia nämns inte ens Ekornavallen eftersom fokus ligger på GU - som inte ens är hälften så gammal. Nu menar jag inte att sätta dem mot varandra, GU var en stor plats i Mälardalen – och Ekornavallen var en stor plats i Götaländerna – mer än så är det inte. Inget motsats förhållande – bara två mycket unika platser i vårt land, var och en betydelsefull inom sina respektive närområden/landskap.

varje landskaps historia är unik fram till ca 1260, därefter är vår historia gemensam.
Thomas

[stakodder]

Vad jag ”vet” blotade man bara människor var nionde år, det bör betyda att i GU hängde man upp ca 2500 kroppar (ca 118 ton kött) under vikingatid i offerlunden – vilket då bör kunna spåras i marken eftersom offerlundens yta var ganska liten (?). Det är väl också troligt att benrester osv städades undan, kanske t.o.m. grävdes ned i närområdet – vilket också bör kunna spåras eftersom 72 kroppars ben blir en hel del ben…

Om man dessutom, regelbundet varje år, offrade diverse djur - så ökar ju benmängden dramatiskt.

Något Rike fanns inte under denna tid. Landskapskungar styrde landskapen – och en bit från varje Kungsgård bör det ha funnits ett hov där man blotade – och eventuellt offrades nio män i varje landskap var nionde år. Jag tror att det är så man skall se det eftersom landskapen var egna ”Riken”.

Det är också fullt möjligt att människooffer enbart utfördes i Mälardalen – men då måste vi fråga oss varför just där? Hade då folket i Mälardalen en egen variant av religionen - där människooffer ingick?

Sveaskolans grundbult är ju att Svear (och en Sveakung) boende i Folklanden/Uppsala styrde över hela dåvarande Sverige. Denna grundsyn fick konsekvenser när man skulle beskriva t.ex. midvinterblotet. Alla män i ”Riket” skulle närvara vid blotet – se min beskrivning ovan. Det är alltså en fullständig omöjlighet framtänkt av någon som totalt saknar erfarenhet av logistik och att transportera sig till fots vintertid. En ren skrivbordsprodukt enligt min uppfattning – och helt utan koppling till sagor, källor och fakta.

Blot utfördes regelbundet, troligtvis en bit från Kungsgårdarna - eller på speciella blotplatser inom ett landskap, eller, kanske till och med på flera olika blotplaster inom landskapen, det är den enda möjligheten jag kan se som skulle fungera praktiskt vintertid. Om så stora offer som Adam beskriver utfördes på varje blotplats vet ingen, vi kan bara spekulera – men jag tror inte att GU var unikt på något sätt. GU är bara den plats som beskrivits av Adam, mer än så tror jag inte att det är.

Detta gör inte GU mindre värt i mina ögon, snarare tvärtom. GU är en fin plats – och här bodde högst troligt Landskapskungen för Tiohundraland – och senare Kungen för alla Folkländerna,  detta beskrivs bra i t.ex Ynglingasagan. Illråde var t.ex. Kung över enbart Tiohundraland innan han började ha ihjäl sina kollegor.

Blotet utfördes knappast intill där folk bodde. Jämför t.ex. Ekornavallen som var begravningsplats, och högst troligt även offerplats, i ca 4000 år. Det finns inte en boplats i närheten av Ekornavallen. Närmaste boplats ligger om jag minns rätt 1,5 kilometer därifrån. Med andra ord tror jag vi principiellt kan hitta blotplatser genom att konstatera ”fyndfattighet” en km runt omkring dem.

Ekornavallen är också en intressant plats. Där finns gravar från stenålder, bronsålder och järnålder och gravarna spänner över 4000 år. Ändå är Ekornavallen relativt okänd. I vår historia nämns inte ens Ekornavallen eftersom fokus ligger på GU - som inte ens är hälften så gammal. Nu menar jag inte att sätta dem mot varandra, GU var en stor plats i Mälardalen – och Ekornavallen var en stor plats i Götaländerna – mer än så är det inte. Inget motsats förhållande – bara två mycket unika platser i vårt land, var och en betydelsefull inom sina respektive närområden/landskap.

varje landskaps historia är unik fram till ca 1260, därefter är vår historia gemensam.
Thomas

Ja, det är nog rätt, att offerlunden av praktiska skäl låg en bit från bebyggelsen. Det finns ett antal ortnamn på lunda öster om GU, kanske någon av dom. Vilka trädslag var troligast?

[AndreasE]

Men Rudbeck hittade ju på en hel massa historier så om brunnen kan bevisas vara hans verk eller inte spelar ingen som helst roll. Utan tvivel ägnade han sig åt omfattande historieförfalskning innefattande Uppsala.

Och om Rudbeck själv var den som bytte namn av nationalromantiska skäl eller om det var någon av hans gelikar spelar inte heller någon som helst roll. Det är med all säkerhet inte en folklig strömning bland bönder och borgare utan en skapelse av de lärde.

Man kan knappast bortförklara propagandan i historiebeskrivningen genom att påpeka att vi inte kan bevisa exakt vem som var handen bakom pennan,

Rudbeck hade fel i massor av saker, men det handlade ju inte om att egentligen lyfta just Gamla Uppsala. Han var en typisk produkt av tidens göticism, som ville höja hela riket genom att ge det ett extra fint ursprung. Att tala om historieförfalskning när man bedömmer 1600-talets lärda är anakronistiskt.

Ta t.ex. hörnstockarna som offerbrunnen (Urdals Brunn i GU) var byggd av. De finns kvar än idag. Dessa stockar betraktades som en Nationalskatt, de har ställts ut och förvarats i lager omväxlande.

Man nekade undersökning av dem (1950 tal) Man skrev till Kungs och Kungen svarade ja till en undersökning – men då gömdes stockarna undan – till slut blev det möjligt att undersöka dem – och idag vet vi att de fälldes år 1651. Om Rudbeck själv höll i yxan är ganska osäkert… Man grävde brunnen, fyllde igen den – och råkade hitta den lite senare – och vips, det ”bevisade” att GU verkligen var det Uppsala som sagorna berättar om.

Brunnen i fråga grävdes ut i början av 1900-talet, mer än 250 år efter att den grävdes. Den låg dessutom på prästgårdens mark, där Rudbeck knappast byggt brunnar i syfte att lura 1900-talsarkeologer (Rudbeck råkade även vara ovän med prästen som bodde i GU vid tiden). Det finns alltså ingen koppling till Rudbeck över huvud taget. Det handlar helt enkelt om en vanlig brunn som råkade feltolkas när den undersöktes.

Sen bör även nämnas att en av grunderna till att idén om att det skulle ha handlat om en medveten förfalskning från Rudbecks sida uppges vara att brunnen var torr när den undersöktes. Jag kan med egen erfarenhet intyga att brunnar finns i massvis i Gamla Uppsala, och de är alla torra när man undersöker dem, och de verkar alla haft en kort användningstid. Vattenförsörjningen verkar alltid ha varit problematisk i GU, och brunnar har sinat relativt snart efter att de grävts, varpå man har fått gräva nya brunnar. Dessutom verkar 1800-talets och 1900-talets markutnyttjande sänkt grundvattennivån med några meter.

[AndreasE]

Om nu ån hette Salaån, och Salabacken har namn efter Sala, och att i sin tur Uppsala då hypotetiskt har sitt namn efter läget i förhållande till Sala...  Vad var Sala för en slags plats?  Och när blev Uppsala en viktigare plats än Sala?

Ån verkar ha haft olika namn längs olika delar av sitt flöde. Vi vet inte så mycket om Sala. Byn Sala fanns fram tills mitten/slutet av medeltiden, men har sedan slukats av Uppsala. Inga arkeologiska undersökningar utfördes när området först exploaterades. Ett par mindre undersökningar på senare tid har nog dock berört lämningar som på något vis kanske skulle kunna knytas till Sala, men det är svårt att säga någonting utifrån dem. Vi vet dock tex att minst en storhög/kungshög har försvunnit som möjligtvis hörde till bebyggelsen Sala. Ett mycket fint gravklot som ska ha hittats när högen grävdes bort på 1600-/1700-tal finns på Upplandsmuseet.

[AndreasE]

Det går naturligtvis inte att bevisa att Rudbeck lät göra brunnen men med tanke på dateringen och hans teorier om Uppsala så är det svårt att se någon annan förklaring. När Hildebrand grävde  i högarna framkom dessutom att de blivit rejält påbättrade. Förmodligen började denna påbättring redan på järnåldern när gravarna uppfördes på åsen vilket ju inte är konstigt men det går historier om att soldater fått gräva mellan högarna i historisk tid också i syfte att göra dem mer monumentala. Vet ej om det är en vandringssägen?

Jag har aldrig hört att soldater skulle ha grävt mellan högarna i historisk tid för att göra dem större. Låter som en vandringssägen.

Hur kan en hög vara "påbättrad"? En hög är ju en hög, oberoende av om den har byggts i omgångar. När det gäller högarna i GU så har jag för mig att det är mitthögen som möjligtvis uppvisar tecken på att ha byggts i några diskreta stadier. Enligt de arkeologiska undersökningar som gjorts består den av ett stort kärnröse (ca 20 m i diameter och 3 meter högt), som täcks av en sandhög, som i sin tur täcks av en mantel av torv. Undersökningarna skedde för tidigt för att man ska kunna säga om faserna skedde samtidigt, eller om högen byggdes på efter en längre tid.

[Marty]

i varje landskap var nionde år. Jag tror att det är så man skall se det eftersom landskapen var egna ”Riken”.

Det är också fullt möjligt att människooffer enbart utfördes i Mälardalen – men då måste vi fråga oss varför just där? Hade då folket i Mälardalen en egen variant av religionen - där människooffer ingick?

Sveaskolans grundbult är ju att Svear (och en Sveakung) boende i Folklanden/Uppsala styrde över hela dåvarande Sverige. Denna grundsyn fick konsekvenser när man skulle beskriva t.ex. midvinterblotet. Alla män i ”Riket” skulle närvara vid blotet – se min beskrivning ovan. Det är alltså en fullständig omöjlighet framtänkt av någon som totalt saknar erfarenhet av logistik och att transportera sig till fots vintertid. En ren skrivbordsprodukt enligt min uppfattning – och helt utan koppling till sagor, källor och fakta.

Blot utfördes regelbundet, troligtvis en bit från Kungsgårdarna - eller på speciella blotplatser inom ett landskap, eller, kanske till och med på flera olika blotplaster inom landskapen, det är den enda möjligheten jag kan se som skulle fungera praktiskt vintertid. Om så stora offer som Adam beskriver utfördes på varje blotplats vet ingen, vi kan bara spekulera – men jag tror inte att GU var unikt på något sätt. GU är bara den plats som beskrivits av Adam, mer än så tror jag inte att det är.

Detta gör inte GU mindre värt i mina ögon, snarare tvärtom. GU är en fin plats – och här bodde högst troligt Landskapskungen för Tiohundraland – och senare Kungen för alla Folkländerna,  detta beskrivs bra i t.ex Ynglingasagan. Illråde var t.ex. Kung över enbart Tiohundraland innan han började ha ihjäl sina kollegor.

Blotet utfördes knappast intill där folk bodde. Jämför t.ex. Ekornavallen som var begravningsplats, och högst troligt även offerplats, i ca 4000 år. Det finns inte en boplats i närheten av Ekornavallen. Närmaste boplats ligger om jag minns rätt 1,5 kilometer därifrån. Med andra ord tror jag vi principiellt kan hitta blotplatser genom att konstatera ”fyndfattighet” en km runt omkring dem.

Ekornavallen är också en intressant plats. Där finns gravar från stenålder, bronsålder och järnålder och gravarna spänner över 4000 år. Ändå är Ekornavallen relativt okänd. I vår historia nämns inte ens Ekornavallen eftersom fokus ligger på GU - som inte ens är hälften så gammal. Nu menar jag inte att sätta dem mot varandra, GU var en stor plats i Mälardalen – och Ekornavallen var en stor plats i Götaländerna – mer än så är det inte. Inget motsats förhållande – bara två mycket unika platser i vårt land, var och en betydelsefull inom sina respektive närområden/landskap.

varje landskaps historia är unik fram till ca 1260, därefter är vår historia gemensam.
Thomas
[/quote]

I Gudhem står kyrkan och Klostret antagligen på samma plats som ev. salar och "tempel" kan ha stått. Gudhem ligger på högsta punkten i det böljande lanskapet. ca 100 meter norr om ligger nästa ås; det är på denna namnen "Stora Lunden" och "UnderLunden" återfinns. När man kommit på vägen från Varnhem mot Gudhem har man under de sista kilometrarna haft gravar vid sina sidor hela tiden. Sen har man passerat Lundarna varefter man kommit fram till en möjlig tempelplats(högsta punkten, kyrkplatsen, fyndtätaste). Fortsatte man sedan vägen förbi söderut kom man till Jettene med flera smedsfynd bl a från förromersk järnålder och även folkvandringstid. Gudhem är antagligen ett storgods där Gudhem är centrum med satteliter som Sätuna, Ö Tunhem, Jettene, Friggeråker (och kanske Uppsala)

[AndreasE]

Blotet utfördes knappast intill där folk bodde. Jämför t.ex. Ekornavallen som var begravningsplats, och högst troligt även offerplats, i ca 4000 år. Det finns inte en boplats i närheten av Ekornavallen. Närmaste boplats ligger om jag minns rätt 1,5 kilometer därifrån. Med andra ord tror jag vi principiellt kan hitta blotplatser genom att konstatera ”fyndfattighet” en km runt omkring dem.

Ekornavallen är också en intressant plats. Där finns gravar från stenålder, bronsålder och järnålder och gravarna spänner över 4000 år. Ändå är Ekornavallen relativt okänd. I vår historia nämns inte ens Ekornavallen eftersom fokus ligger på GU - som inte ens är hälften så gammal. Nu menar jag inte att sätta dem mot varandra, GU var en stor plats i Mälardalen – och Ekornavallen var en stor plats i Götaländerna – mer än så är det inte. Inget motsats förhållande – bara två mycket unika platser i vårt land, var och en betydelsefull inom sina respektive närområden/landskap.

För mig känns Ekornavallen som en lite underlig jämförelse, då det är två otroligt olika platser. Ekornavallen är ett fantastiskt gravfält, framför allt om man är intresserad av återbruk av betydelsefulla platser i förhistorien (för Ekornavallen har knappast utnyttjats oavbrutet vad jag förstår, utan man har snarare återkommit många gånger, utan tvekan lockade av de synliga monumenten och det geografiska läget). Det utgör inte heller, som du själv påpekar, en sammanhållen centralplatsmiljö från järnåldern, som Gamla Uppsala. Att Ekornavallen inte "nämns i vår historia" beror nog på att platsen, som nästan alla fornlämningsområden i vårt land, inte går att identifiera med några skrivna källor, och den arkeologiska kunskapen om platsen är begränsad.

[Marty]

Enligt VG-lagens biskopslängd hade den fjärde lagmannen Kring Alle sin tingsplats på Lincorna Wallum som tolkats som Ekornavallen. Annars är Ekornavallen en spännande plats man passerar på vägen mellan storgodsen Varnhem och Gudhem. Gudme på Fyn definieras som ett område med ca 50 gårdar. Gudhem kan mycket väl ha varit ett område av motsvarande storlek. Fornborgen på Mösseberg är Sveriges tredje största och i princip hela Falbyggden har fått plats och behövts för att nyttja den. Falbyggden var enligt enhällig forskning i princip helt befolkat från senast romersk järnålder. Motsvarande funktion Uppsalas (i VG) skall nog ses utifrån tanken om  ett storgods med Gudhem som centrum.

[Frågvis Amatör]

Det finns kanske två Uppsala.

Dels en viktig centralplats i Mälardalen under järnåldern med arkeologiska spår.

Den andra bilden är en Disney-variant av Uppsala som platsen för hela Sveriges grundande, asagudarnas och Ynglingaättens hem, platsen för ett hednatempel med en guldkedja runt byggnaden, platsen för massiv ritualslakt av människor och djur samt platsen för det  sjunkna Atlantis.  Kan vi kalla detta för det mytologiska Uppsala?

Inte ovanligt att den mytlogiska delen tar överhanden i den arkeologiska bilden av Uppsala.

Uppåkra har bara en arkeologisk bild, mycket starkare än Uppsala men ingen mytologisk.

Thomas I