Boreas, Adam berättade om, tror jag, 72 kroppar hängande i träden i offerlunden, säg 50 kilo i snitt per kropp så betyder det 3,6 ton kött som ruttnar och stanken förs med vinden långa sträckor 
, det andra är att fågelträck gör marken vit intill offerlunden – och vitprickig åtskilliga hundra meter runtomkring. Alla vet att ”det vita” kommer från offren.
Här får du väl lösa grundfrågan först: Hur skal vi uppfatta Adams beskrivning av hedendomen som enbart vidrig? Kan det inte tänkas att här ligger en ideologiskt laddad, stigmatiserande propaganda?
Är inte beskrivning en rad historiska exempel på parallella situationer, där ett folk eller en kulturform som skal erövras blivit svårt stigmatiserade? "Hedning" är ju fortfarande ett skällsord - fast vi knappt har ett hum om antikens kulturform, efter ett millennium under en politisk ideologi vars natur har varit religiös - och syftet har varit att "utrota hedendomen" och "göra allt landet kristet", som det står i krönikorna.
Vad 6 x 12 = 72 har med rituella traditioner att göra skal vara osagt. När man studerar den yngre jernålderns konsthantverk och symboler ser man ofta att vissa tal återgår, i uttryck som "sju systrar", "nio mödrar", "söner tolv", osv. Endera av dessa antal går igen. Tolv pärlor i ett smycke eller 12 man i samma båt kan alltså uppfattas som "Odens 12 söner", till exempel. Finns den 13. mannen med sitter han i regeln vid styråran - och är lite större än dom andra. Då kan man faktisk tänka sej till att dessa ikon-bilder symboliserar landets första stor-torpare, alltså självaste asgårdsgubben själv - och hans 12 söner. I en sen grekisk-romersk kontext, där religion och kristendom skulle styra politiken, blev alla dom gamla pantheon förkastade och ersätt med Jesu och hans 12 apostlar som den nya tids ikoner.
När vi nu - 1000 år senare - fritt kan diskutera dom ekonomiska, politiska och militära realiteter bakom katolska kyrkans erövring av Nord-Europa och Syd-Amerika så var ju den katolska synen och behandlingen av euoropeiska 'paganer', indianska 'vildar' och afrikanska 'kannibaler' faktisk värre än nazisternas beskrivning av kommunister och pacifister, judar och zigenare. I det kan man ju hitta mycket av förklaringen till det rätt inbitna motståndet som skandinaverna klarade mobilisera då det nya, mäktiga Romerska välde på 790-talet bankade på Danevirkets portar.
Hela den period vi kallar 'vikingatiden' handlar ju om dom konflikter och slag som uppstår när dom fria kungadömen i norr allieras i en gemensam strategi mot det romersk-katolska kejsardömet erövring av Valland, Frisland, Thüringen, Holstein, Saxland, Slesvig och södra Jylland. Efter 30 års krig hade Karl den Store, på 780-talet, "segrat på alla fronter" då han slutligen lyckades krossa saxernas inbitna motstånd. Därnäst stod kampen om Danmarks och Nordens rikedomar för tur. 300 år enare, ikring 1080, kan Adam alltså - som den första - beskriva hur hans heliga tysk-romerska kyrka slutligen vinner över dom fula vikingarna - varefter påvens makt och Guds vilja hade nått "världens yttergränser".
Nu saknar vi skriftliga berättelser från Nord-Europas järnålder, vilket ha fått endera tro att det för-romerska Europa varit utan skriftkultur och vetenskapliga (klassiska) akademier. Nu berättar ju faktisk Caesar och andra att så INTE var fallet, franskmän och engelskmän hade enligt Caesar ett skriftsystem "liknade det grekiska" och använde 20 år på att utbilda sina akademiker (druider, vates, bardes) eller ämbetsfolk (adeln). Enligt arkeologin står Skandianvien och det övriga NV Europa på samma ungefär samma kulturella nivå under hela järnåldern. Vi skal alltså vara försiktiga med att underskatta dom forn-nordiska kulturfolken - och deras kungliga ätter...
