Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 588954 gånger)

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #720 skrivet: december 08, 2012, 02:48 »
Boreas, Adam berättade om, tror jag, 72 kroppar hängande i träden i offerlunden, säg 50 kilo i snitt per kropp så betyder det 3,6 ton kött som ruttnar och stanken förs med vinden långa sträckor  :'( , det andra är att fågelträck gör marken vit intill offerlunden – och vitprickig åtskilliga hundra meter runtomkring. Alla vet att ”det vita” kommer från offren. Fågelträck har aldrig varit populärt eftersom det är frätande. Hustaken blir vita eller vitprickiga, fågelträck faller då och då ned genom rököppningarna i bostadshusen ned i maten som kokas under. Tvätt kan inte torkas utomhus eftersom den blir vitprickig – Brunnen måste täckas med skydd mot träcket, barnen vill inte leka utomhus  - osv. Det jag räknar upp är rent praktiska saker, till detta skall läggas övertro och samtidens syn på död och ruttnande lik – vilken knappast var positiv.

Visst, ”sala” finns nämnt från 1160 och framåt – men det var ”sola” jag i första hand frågade efter, så hette ju platsen före 1160 - som det verkar. Alla ”salar” nämnda från sagorna har ju tillkommit efter 1160. Den enda sagan före 1160 är väl då lilla Islänningaboks: ” Uppsölum” från 1120-25 - vilket naturligtvis kan vara en ”felstavning” av ”Uppsalum”? Det är då första gången två P skrivs i namnet (– hade man verkligen börjat med dubbla bokstäver på 1120-talet?)

1150 börjar man bygga en Domkyrka, 1160 nämns Uppsala med vår stavning för första gången och efter 1160 nämns Uppsala ytterligare i ganska många källor, oftast med latinsk stavning = kyrkospråk.

På 1100 talet avvecklas Uppsala Öd som var knutet till hednatemplet och blir Kungens egendom att använda sig av - så länge han är Kung. Uppsala Öd följde kungaämbetet – inte personen som var Kung. Det är i alla fall den bild jag har av detta.

Mycket sammanfaller alltså runt 1150 – 60. Tillfällighet?

Gamla gårdar ”vandrar”. När det första huset är gammalt och dåligt bygger man ett nytt hus – och bor i det gamla under byggtiden. När man flyttat in i det nya huset, rivs det gamla – eller får tjänstgöra en tid för annat än boende = boningshuset har ”vandrat”.

På borgar ”vandrar” murarna genom seklerna eftersom man måste bygga nya och starkare murar allt eftersom artilleriet blir starkare. Man kan inte riva ned en mur och bygga en ny mur på dess plats eftersom om man river en mur blir borgen försvarslös.

 Den nya muren byggs då utanför den gamla muren och när den nått 2 tredjedelar av sin höjd rivs den gamla muren vars stenar alltså ligger på den sista tredjedelen av den nya murens höjd. Det mesta här i världen vandrar – och nu vandrar jag till sängen!  :)

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #721 skrivet: december 08, 2012, 11:47 »
Boreas, Adam berättade om, tror jag, 72 kroppar hängande i träden i offerlunden, säg 50 kilo i snitt per kropp så betyder det 3,6 ton kött som ruttnar och stanken förs med vinden långa sträckor  :'( , det andra är att fågelträck gör marken vit intill offerlunden – och vitprickig åtskilliga hundra meter runtomkring. Alla vet att ”det vita” kommer från offren.


Här får du väl lösa grundfrågan först: Hur skal vi uppfatta Adams beskrivning av hedendomen som enbart  vidrig? Kan det inte tänkas att här ligger en ideologiskt laddad, stigmatiserande propaganda?

Är inte beskrivning en rad historiska exempel på parallella situationer, där ett folk eller en kulturform som skal erövras blivit svårt stigmatiserade? "Hedning" är ju fortfarande ett skällsord - fast vi knappt har ett hum om antikens kulturform, efter ett millennium under en politisk ideologi vars natur har varit religiös - och syftet har varit att "utrota hedendomen" och "göra allt landet kristet", som det står i krönikorna.

Vad 6 x 12 = 72 har med rituella traditioner att göra skal vara osagt. När man studerar den yngre jernålderns konsthantverk och symboler ser man ofta att vissa tal återgår, i uttryck som "sju systrar", "nio mödrar", "söner tolv", osv.  Endera av dessa antal går igen. Tolv pärlor i ett smycke eller 12 man i samma båt kan alltså uppfattas som "Odens 12 söner", till exempel. Finns den 13. mannen med sitter han i regeln vid styråran - och är lite större än dom andra. Då kan man faktisk tänka sej till att dessa ikon-bilder symboliserar landets första stor-torpare, alltså självaste asgårdsgubben själv - och hans 12 söner. I en sen grekisk-romersk kontext, där religion och kristendom skulle styra politiken, blev alla dom gamla pantheon förkastade och ersätt med Jesu och hans 12 apostlar som den nya tids ikoner.

När vi nu - 1000 år senare - fritt kan diskutera dom ekonomiska, politiska och militära realiteter bakom katolska kyrkans erövring av Nord-Europa och Syd-Amerika så var ju den katolska synen och behandlingen av euoropeiska 'paganer', indianska 'vildar' och afrikanska 'kannibaler' faktisk värre än nazisternas beskrivning av kommunister och pacifister, judar och zigenare. I det kan man ju hitta mycket av förklaringen till det rätt inbitna motståndet som skandinaverna klarade mobilisera då det nya, mäktiga Romerska välde på 790-talet bankade på Danevirkets portar.

Hela den period vi kallar 'vikingatiden' handlar ju om dom konflikter och slag som uppstår när dom fria kungadömen i norr allieras i en gemensam strategi mot det romersk-katolska kejsardömet erövring av Valland, Frisland, Thüringen, Holstein, Saxland, Slesvig och södra Jylland.  Efter 30 års krig hade Karl den Store, på 780-talet, "segrat på alla fronter" då han slutligen lyckades krossa saxernas inbitna motstånd.  Därnäst stod kampen om Danmarks och Nordens rikedomar för tur. 300 år enare, ikring 1080, kan Adam alltså - som den första - beskriva hur hans heliga tysk-romerska kyrka slutligen vinner över dom fula vikingarna - varefter påvens makt och Guds vilja hade nått "världens yttergränser".

Nu saknar vi skriftliga berättelser från Nord-Europas järnålder, vilket ha fått endera tro att det för-romerska Europa varit utan skriftkultur och vetenskapliga (klassiska) akademier. Nu berättar ju faktisk Caesar och andra att så INTE var fallet, franskmän och engelskmän hade enligt Caesar ett skriftsystem "liknade det grekiska" och använde 20 år på att utbilda sina akademiker (druider, vates, bardes) eller ämbetsfolk (adeln). Enligt arkeologin står Skandianvien och det övriga NV Europa på samma ungefär samma kulturella nivå under hela järnåldern. Vi skal alltså vara försiktiga med att underskatta dom forn-nordiska kulturfolken - och deras kungliga ätter...  8)       
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #722 skrivet: december 08, 2012, 12:08 »
Citera

På 1100 talet avvecklas Uppsala Öd som var knutet till hednatemplet och blir Kungens egendom att använda sig av - så länge han är Kung. Uppsala Öd följde kungaämbetet – inte personen som var Kung. Det är i alla fall den bild jag har av detta.


Det stämmer - efter 1061. Innan den tid gick kungatiteln i arv - efter 'odalsprincipen'. Uppsala Öd hör alltså kronan till - och därmed "den där ärver kronan" - efter gammal lag.

När man börjar på 1100-tallet hade kyrkan fått stadgat kyrkliga lagar över hela Norden, i princip. Sen fick man tallösa uppror av olik art, eftersom dom kristna plikterna (skattekrav) började nå dom lokala och regionala ledare. Därnäst skulle man mönstra ett ökande antal korsfarare och det skedde en 'militarisering' av samhällen, genom det s.k. 'fogderi' som skulle straffa brott mot kyrkans morallagar och driva in ständigt nya skatter.


Citera

Mycket sammanfaller alltså runt 1150 – 60. Tillfällighet?


Det här är tiden då den nya kyrkmakten förankras i befolkningen eftersom den inhemska adeln nu har utbildas i latin och fått ingå i det nya prästerskapet och ha tjänst i dom kyrkliga ämbeten. Därmed lyckas man organisera hela Norden i effektiva kyrkoprovinser - och bygga kyrktorn efter tysk-romersk förebild. (Anmärkningsvärd att öst-kyrkans lökkupoler använts i Jämtland, ända till vår tid. Det torde vara en sosio-kulturell relikt från dom gamla handelsallianser mellan öst och väst.)

När man omsider får svenska kyrkoherrar - från dom gamla ätterna - blir det omsider lättare att kombinera folkets primära ve och väl med kyrkans högre syften. Då börjar man alltså få ett NYTT klerikat - som kunde fungera i en kompromiss med naturens gång - och dom gamla konstitutioner och traditioner.  (Är det inte på den här tiden man slutar den storskaliga plundringen av gravminnen?)

Hundra år senare samlas man till den stora freden med såväl romernas som grekernas och ryssens nya Gud. Då kan dom nordiska adelshus som överlevt vikingatiden och högmedelåldern äntligen återinföra sin egen, självständiga monarki. När man krönte Håkon Håkonsson 1247 och Valdemar Birgersson 1250 blev dom båda ärftliga kungar - vilket innebar att kyrkan frånskrev sej monopolet den hade hatt på att utpeka ny kung varje gång den gamla dött. Därmed fick man alltså en stabil maktfördelning inom landet, baserade på den gamla adelns önskan om ett kungahus och ett maktapparat som fick stå självständigt från kyrkan.

Dom monarkiska traditioner var alltså inget nytt för dom svenska stormännen anno 1150 eller 1250. Inom dom inhemska ätterna kände man ju väl till dom gamla lagarna och det gamla ättesystemet. En kunglig linje och kronologi finns ju i alla klassiska kulturer och politiska system. Den ynglinga-ätt som en gång grundlade jordbrukskulturen ikring Mälarn hade redan ett ättesystem med kvinnliga och manliga överhuvuden. Bland dessa fann man en kung och en drottning - redan på Arilds tid. När man pratar om 'stratifierade samhällen' under sten- och bronsålder är det 'ätte-samhällen' man talar om. Du kan alltså inte avskriva att svenskarna - som minoer och egypter - hade ett 'kungadöme' redan under jordbrukskulturens tidigaste tider. Enligt dom berättelser som överlevt så skal alltså ynglingarna i Uppsala blivit startade av egen gren av härskarfamiljen bland dom äldre befolkningar av gutar och vender.

Man kan alltså fortsätta undra på hur gamla, stora och rika svearnas gamla Uppsalar faktisk varit...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #723 skrivet: december 08, 2012, 15:22 »

Och om det ligger i utkanten, vad betyder det? Du menar att en funktion inte kan ligga i utkanten? Nu visar du ju tydligt att du baserar din tanke på förutfattade meningar.
 
Dessutom inom en omedelbar närhet runt Uppsala vid Ugglum finns ett flertal stensättningar, flera relativt stora högar och dessutom en offerkälla kallad Disakällan.   Uppsala vid Varnhem ligger en km från Varnhem, och ett antal stensättningar i omedelbar närhet. Dessutom såväl hålvägar som toponym , Kleva, som indikerar färdväg, sådana som inte fanns i närheten sa du. Uppsala vid Varnum ligger i vad som verkar vara randbyggd men har flera stensättningar omkring sig , ett antal högar och dessutom en Bosgård alldeles intill.  Så Uppsalorna har viss fornlämningar i sin närhet. Att det skulle vara för få är i så fall ett kriterie du själv satt.
Därmed inte sagt att dessa Uppsalor är gamla. Det återstår att utreda.

Det är inte mina kriterier utan bl a Charlotte Fabechs. Grävningar vid Varnhem de senaste åren ger vid handen att den centrala delen av gården antagligen stått nära den 1000-tals kyrka man grävt ut nära klosteret. Även andra lösfynd mm indikerar att "hjärtat" av Varnhem ligger nära klostret. I Gudhem är situationen likartad, de finaste lösfynden klustras kring kyrkan och klostret. Vid en mindre undersökning som gjordes på 90-talet fann vi bla en guldagraff från FVT och ett cloisonne-arbete från samma tid. Även ett vikingatida mynt hittades. För Husaby har senare års mindre undersökningar visat att det ligger en stor hall från 900-talet alldeles intill borgen. Antagligen har det dessutom funnits en mycket stor skeppssättning på platsen. Vägen mellan Gudhem och Varnhem är nog från stenåldern. Det intressanta med Uppsalorna i VG är väl i så fall att de finns. Det finns flera Gudhem i Skandinavien, några av dem är centrala maktpunkter som Gudhem och Gudme. Det finns dessutom några till som ligger i utkanten av centralbyggder (finns även för Alvhem). Kanske var de kändaste orterna som Uppsala och Gudhem så traditionstunga att man namngav platser efter dem. Rom/Roma finns ju på flera platser i Sverige.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #724 skrivet: december 08, 2012, 16:35 »
Det är inte mina kriterier utan bl a Charlotte Fabechs. Grävningar vid Varnhem de senaste åren ger vid handen att den centrala delen av gården antagligen stått nära den 1000-tals kyrka man grävt ut nära klosteret. Även andra lösfynd mm indikerar att "hjärtat" av Varnhem ligger nära klostret. I Gudhem är situationen likartad, de finaste lösfynden klustras kring kyrkan och klostret. Vid en mindre undersökning som gjordes på 90-talet fann vi bla en guldagraff från FVT och ett cloisonne-arbete från samma tid. Även ett vikingatida mynt hittades. För Husaby har senare års mindre undersökningar visat att det ligger en stor hall från 900-talet alldeles intill borgen. Antagligen har det dessutom funnits en mycket stor skeppssättning på platsen. Vägen mellan Gudhem och Varnhem är nog från stenåldern. Det intressanta med Uppsalorna i VG är väl i så fall att de finns. Det finns flera Gudhem i Skandinavien, några av dem är centrala maktpunkter som Gudhem och Gudme. Det finns dessutom några till som ligger i utkanten av centralbyggder (finns även för Alvhem). Kanske var de kändaste orterna som Uppsala och Gudhem så traditionstunga att man namngav platser efter dem. Rom/Roma finns ju på flera platser i Sverige.

Jag invänder inte alls mot var den rika arkeologin återfinns, men just Fabech talar ju också om centifugala centralplatser
Citera
Dessa centrifugala centralplatser kan med ett annat ord kallas centralplatskomplex (Brink 1999:425, Näsman 2010). Ett exempel på ett sådant är just Gudme som täcker en yta på omkring 100 km2 med heliga höjder i dess utkanter och flera landstigningsplatser längs kusten (Näsman 2010). Ännu ett exempel på att de olika
centralplatsindikerande funktionerna kan vara utspridda är fallet med området kring Hammarsjön i Skåne. Här har Stefan Brink identifierat flera centralplatsindikerande namn runt sjön såsom Vä, Åsum, Hovby, Viby och Rinkaby (Brink 1998:319f, Fabech 1999a:467).

Tittar vi runt Gudhem så ser vi att vi finner  Friggeråker, Odensberg, Tunhem, Karleby och Göteve. Dessutom Disakällan.  Som hypotes skulle man mycket väl kunna klämma in ett Uppsala däribland och ändå ha bilden av ett centrifugalt centralplatskomplex. 
 
Ditt resonemang baserar sig uppenbarligen på att alla centrala funktioner skulle återfinnas just i Gudhem, men finns det verkligen något som tyder på det?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #725 skrivet: december 08, 2012, 21:11 »
Runstenarna i Sjörup och Torna Hällestad här i Skåne nämner Uppsala men det går inte att datera runstenar exakt på det år de höggs och vad huggaren hade i huvudet när runorna skrevs ner.

Att koppla dessa runor till ett odaterat slag vid Fyrisvallarna är också ett Uppsalianskt önsketänkande.

Har inte vikingatidens skåningar varit engagerade i konflikter i väst tillsammans med dåtidens danskar och norrmän?

Thomas I

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #726 skrivet: december 08, 2012, 21:30 »
Runstenarna i Sjörup och Torna Hällestad här i Skåne nämner Uppsala men det går inte att datera runstenar exakt på det år de höggs och vad huggaren hade i huvudet när runorna skrevs ner.

Att koppla dessa runor till ett odaterat slag vid Fyrisvallarna är också ett Uppsalianskt önsketänkande.

Har inte vikingatidens skåningar varit engagerade i konflikter i väst tillsammans med dåtidens danskar och norrmän?

Thomas I

Var då, isåfall? Det dräller verkligen av olika önskningar här
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #727 skrivet: december 08, 2012, 21:42 »
stakodder: Det finns mycket information om detta i böcker och på nätet!

Dansk järnålder i slutet av vikingatiden och tidig medeltid är ingen hemlighet.

Thomas I

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #728 skrivet: december 08, 2012, 22:13 »
stakodder: Det finns mycket information om detta i böcker och på nätet!

Dansk järnålder i slutet av vikingatiden och tidig medeltid är ingen hemlighet.

Thomas I

Visst finns det.

Eftersom slaget vid Fyrisvallarna inte är daterat på året, behöver inte runstenarna heller vara det.  Vad är ditt förslag på vad runristaren menade?
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #729 skrivet: december 08, 2012, 22:49 »
stakodder

Citera
Eftersom slaget vid Fyrisvallarna inte är daterat på året, behöver inte runstenarna heller vara det.  Vad är ditt förslag på vad runristaren menade

Mitt förslag är att vi inte vet. Det är helt omöjligt att ha en uppfattning mer än att nuvarande Skåne hade kontakter med nuvarande Storbritannien.

Uppsalianska och Mälardalska tankar är nog helt annorlunda.

Thomas I

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #730 skrivet: december 08, 2012, 23:17 »
Boreas, visst kan det vara så som du skriver. Med andra Ord, Adam kan ha fejkat ihop hela historien för att misskreditera hedningarna och Asa Gudarna. Men, om det ena anses vara fejkat kan ju även det andra vara fejkat – där tror jag att vi är helt överens i våra uppfattningar. Alltså gäller det att vara försiktig i sin tro om vad som är fejkat – eller inte fejkat . Är templet som heter Ubsal fejkat också? Det vore ju tråkigt eftersom Adam är den enda källan vi har om detta tempel. Med tanke på att inget tempel är upphittat så… tja, hur skall vi bedöma om templet är fejkat eller inte?  (Jag tror personligen att där fanns ett hov i GU).

Nio av levande varelser av hankön offrades varje dag under åtta dagar = 72. Nio tjurar, hingstar, galtar, män, hundar, osv . Alla män i riket skulle komma till detta blot fick jag lära mig i skolan – vilket jag tvärt nekade att tro på redan vid 11 års ålder eftersom detta blot inträffade under vintern. Resdagar, packning, förläggning, mat -  i 8 dagar är en total omöjlighet. Alla män i närområdet kan jag köpa, vilket kanske då betyder att Riket inte var större än närområdet = Tiohundraland?

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #731 skrivet: december 08, 2012, 23:34 »
Starkodder, varför ”stavas” det på exakt samma sätt på dessa fyra runstenar, alltså Ub:salum. Är det ett speciellt stavningsätt för Skånska/Danska runstenar? Jag har aldrig sett ”kolon” användas inne i ett ord, eller namn. ”Kolon” används som avslutning av stycke, mening, eller mellan ord – aldrig nne i ett ord eller namn. Kan då ”Ub” vara slutordet i en mening – och ”Solum” första ordet i nästa stycke?

Sjörupstenens text:
[+ sa]ksi : sati : st[in] : þasi : huftiR : obiurn : (s)in : fil(a)go ' ¶ (t)u-a[s : sun :] ¶ saR : flu : aki : a[t :] ub:sal(u)m : an : ua : maþ : an : u¶abn : a(f)þi '

Saxi setti stein þenna eptir Ásbjôrn, sinn félaga, Tó[f]a/Tó[k]a son. Sá fló eigi at Uppsôlum, en vá með hann vápn hafði

Här används helt klart “kolon” Som avslutning av ord i runskriften – men Ub:salm ses som ett sammanhängande ord.

Hellestadstenen 1:

: askil : sati : stin : þansi : ift[iR]
: tuka : kurms : sun : saR : hulan :
trutin : saR : flu : aigi : at : ub:
:salum
satu : trikaR : iftiR : sin : bruþr
stin : o : biarki : stuþan : runum : þiR :
(k)(u)(r)(m)(s) (:) (t)(u)(k)(a) : kiku : (n)(i)(s)(t)[iR]

Áskell setti stein þenna eptir Tóka Gorms son, sér hollan dróttin. Sá fló eigi at Uppsôlum. Settu drengjar eptir sinn bróður stein á bjargi stœðan rúnum. Þeir Gorms Tóka gingu næstir.

Även på denna sten används ”kolon” som avdelare mellan ord genom hela texten = ub: salum borde då vara två skilda ord - om samma princip skall gälla som för övrig text på denna runsten.
 
Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #732 skrivet: december 09, 2012, 00:35 »
Boreas, visst kan det vara så som du skriver. Med andra Ord, Adam kan ha fejkat ihop hela historien för att misskreditera hedningarna och Asa Gudarna.

Jag antar att du med "hela historien" menar den om offer-scenen? Just den tror jag er starkt 'omskriven', vilket kanske är ett mer nyanserad synsätt än det du annars föreskriver. 

Citera

Men, om det ena anses vara fejkat kan ju även det andra vara fejkat – där tror jag att vi är helt överens i våra uppfattningar. Alltså gäller det att vara försiktig i sin tro om vad som är fejkat – eller inte fejkat .


Av just dessa orsaker fick man under senare del av 1800-talet ett ämnesområde kallad 'nordisk filologi' - där en kritisk genomgång, omfattande jämförelser och noggranna analyser och övervägningar gav en rad verk om dom forn-nordiska texternas innehåll, pålitlighet och historiska kvaliteter.

Det är inte just någon nyhet att dom katolska historikernas passager om hednatidens förhatliga traditioner och attribut blev kraftigt omskrivna. Det är ny rätt typiskt för diktaturer att klippa bort, förlöjliga och stigmatisera dom oönskade delar av en erövrad kulturs historia.

Citera
     

Är templet som heter Ubsal fejkat också? Det vore ju tråkigt eftersom Adam är den enda källan vi har om detta tempel. Med tanke på att inget tempel är upphittat så… tja, hur skall vi bedöma om templet är fejkat eller inte? 


En effektiv lögn består av 90 % sanning. Man kan inte fejka "allt" - och fortfarande tro att man blir trodd. Du får lura fram och plocka ut dom motsägelser och irrationaliteter som finns - och därefter försöka förstå den kvarvarande begreppsvärld. Ner man omsider börjar få ett visst grepp på grundlaget för den forn-nordiska litteraturen kan man lättare se hur man kan skilja kliet från väten - och avslöja felaktigheter, överdrifter och underliggande propaganda-motiv. 

Litteratur-studier handlar sällan om antingen-eller, men snarare om både-ock.

Vad gäller "det stora templet i Svitjod" så placerar väl också Snorre det i Uppsala, eller hur?

Citera

Nio av levande varelser av hankön offrades varje dag under åtta dagar = 72. Nio tjurar, hingstar, galtar, män, hundar, osv . Alla män i riket skulle komma till detta blot fick jag lära mig i skolan – vilket jag tvärt nekade att tro på redan vid 11 års ålder eftersom detta blot inträffade under vintern. Resdagar, packning, förläggning, mat -  i 8 dagar är en total omöjlighet. Alla män i närområdet kan jag köpa, vilket kanske då betyder att Riket inte var större än närområdet = Tiohundraland?

Thomas

Vill du veta mer om vikingtidens sociala och politiska ritualer, årliga högtider och kulturella ceremonier får du nog söka i andra källor - också. Speciellt kan det vara lönsamt att kolla med någon som inte själv tillhört den hedna kulturens argaste antagonister, så som erkebiskopsätet i Bremen. Frågan är sen om du kan glömma dom starka intryck du bär med deg från skolans servila och summariska genomgång av kyrkprovinsen Sveriges officiella syn på hedendomen. Vill man försöka förstå dom politiska, kulturella och sociala krafterna som faktisk drev fram antikens nordiska järnålderssamhällen - och gjorde det möjligt för dom å motstå en rad europeiska räder och  invasionsförsök genom närmare 300 år.  Då gör man kanske bäst i att glömma dom rövarhistorier man stöter på under marschen. 

I resonans till Alcuins och Dudos grälla utmålningar av 'vikingarnas grymhet' får Adams beskrivning av vidriga dödsriter ett logisk anhang - som propagandaeffekt. Tyvärr kan det verka som dessa lögnaktigheter fortfarande förleder en del.   
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #733 skrivet: december 09, 2012, 09:48 »
Starkodder, varför ”stavas” det på exakt samma sätt på dessa fyra runstenar, alltså Ub:salum. Är det ett speciellt stavningsätt för Skånska/Danska runstenar? Jag har aldrig sett ”kolon” användas inne i ett ord, eller namn. ”Kolon” används som avslutning av stycke, mening, eller mellan ord – aldrig nne i ett ord eller namn. Kan då ”Ub” vara slutordet i en mening – och ”Solum” första ordet i nästa stycke?

Sjörupstenens text:
[+ sa]ksi : sati : st[in] : þasi : huftiR : obiurn : (s)in : fil(a)go ' ¶ (t)u-a[s : sun :] ¶ saR : flu : aki : a[t :] ub:sal(u)m : an : ua : maþ : an : u¶abn : a(f)þi '

Saxi setti stein þenna eptir Ásbjôrn, sinn félaga, Tó[f]a/Tó[k]a son. Sá fló eigi at Uppsôlum, en vá með hann vápn hafði

Här används helt klart “kolon” Som avslutning av ord i runskriften – men Ub:salm ses som ett sammanhängande ord.

Hellestadstenen 1:

: askil : sati : stin : þansi : ift[iR]
: tuka : kurms : sun : saR : hulan :
trutin : saR : flu : aigi : at : ub:
:salum
satu : trikaR : iftiR : sin : bruþr
stin : o : biarki : stuþan : runum : þiR :
(k)(u)(r)(m)(s) (:) (t)(u)(k)(a) : kiku : (n)(i)(s)(t)[iR]

Áskell setti stein þenna eptir Tóka Gorms son, sér hollan dróttin. Sá fló eigi at Uppsôlum. Settu drengjar eptir sinn bróður stein á bjargi stœðan rúnum. Þeir Gorms Tóka gingu næstir.

Även på denna sten används ”kolon” som avdelare mellan ord genom hela texten = ub: salum borde då vara två skilda ord - om samma princip skall gälla som för övrig text på denna runsten.
 
Thomas

Tror inte du kan dra några långtgående slutsatser om olika stavningar, fanns väl dialekter? Knappast någon reglerad skola och rättstavning på den tiden...Att Uppsala nämns och stämmer med vad som berättas om danskarnas deltagande vid Fyrisvallarna i slutet av 900-talet, antyder både att Uppsala var en plats och att sagorna inte helt är påhittade. Således ett indicium. 100 % bevis kommer vi aldrig få.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #734 skrivet: december 09, 2012, 10:54 »
Att det blotades människor av de asatroende torde det inte råda någon tvekan om. På en av tapeterna från Osebergsskeppsgraven i Norge finns nämligen en bild med flera döda människor upphängda i ett träd. Runt trädet pågår någon form att ritual. Tapeten är alltså från 800-talet och tillverkad av de asatroende själva. Det är ju inte långsökt att tänka sig att något liknande förekommit i Uppsala.


Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #736 skrivet: december 09, 2012, 13:37 »
Ot om osebergstapeten; där finns ju en figur med behornad hjälm. Anser man att det är något annat, eftersom ju vikingarna inte hade sådana..?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #737 skrivet: december 09, 2012, 13:42 »
Ot om osebergstapeten; där finns ju en figur med behornad hjälm. Anser man att det är något annat, eftersom ju vikingarna inte hade sådana..?

OT svar. Nej, man ignorerar den eller säger att det inte är en riktig hjälm för det passar inte med den etablerade sanningen. Finns en egen tråd om just detta Med lustiga små horn
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #738 skrivet: december 09, 2012, 14:37 »

OT svar. Nej, man ignorerar den eller säger att det inte är en riktig hjälm för det passar inte med den etablerade sanningen. Finns en egen tråd om just detta Med lustiga små horn[/url

Just, tackar. En kul tråd!


Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #739 skrivet: december 09, 2012, 15:39 »
Jag hittade tyvärr bara denna dåliga bild på nätet. Den är väldigt otydlig.
http://www.google.se/imgres?q=oseberg+tapestry&hl=sv&sa=X&tbo=d&rlz=1T4SUNA_svSE252SE340&biw=1280&bih=815&tbm=isch&tbnid=CpassuQnc8owyM:&imgrefurl=http://fuckyeahnorsemen.tumblr.com/post/4636032877/the-oseberg-ship-burial-tapestry-dating-no-later&docid=ip9N97obJkRaNM&imgurl=http://25.media.tumblr.com/tumblr_ljjpz1tu841qe23mao1_500.jpg&w=500&h=297&ei=zF_EUP6ABqT64QSxoIGABA&zoom=1&iact=hc&vpx=942&vpy=285&dur=156&hovh=173&hovw=291&tx=171&ty=110&sig=109956045791877457335&page=1&tbnh=147&tbnw=247&start=0&ndsp=32&ved=1t:429,r:11,s:0,i:116

Det här har man tolkat - som en möjlig avbildning av det ritual som Adam beskriver. Orsaken är att man inte har hittat eller kommit på ett enda alternativ.

Inte speciellt väl underbyggt som 'bevis' på något som helst - annat än att här finns ett samband mellan 'trädet' och 'kvinnorna' som finns bredvid eller i det. Kan det inte lika gärna vara dom tre nornorna - som öste 'livets vatten' över Yggdrasils rötter - som här avbildats?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”