Begreppet Uppsala

[Yngwe]

Thomas,  om vi iallafall försöker förklara de olika formerna
 
Uppsalum, och de andra varianterna med -um-ändelse är utan tvivel ett dativ, eller i grunden ett lokativ. Om man beskriver var något sker, så medför det at ortsmanet böjs med -um. 
 
När det gäller Ubsola och Uppsölum så skulle min gissning vara att det kommer av en "felstavning" av ett slutet a i sala. Om man nu kan tala om felstavning på en tid utan stavningsregler och utan officiel administration av ortsnamn. Alla ortsnamn som återfinns i medeltida källor visar ju upp en mycket stor variation i stavning....
 
Det är ju värre att förklara Uppsalir där -ir verkar vara en pluralsform. Men man kanske inte ska vara allt för säker på det. Salr är isländska och singular och Saliz är en germansk form också singular.  Överlag så är ju språket vid berörd tid dåligt känt, och det är ganska vanskligt att hävda nåt bestämt med grammatiken som enda argument.
 
 
 

[Kungsune]

..men ändå! Carl Thomas har viktiga synpunkter. När pennefejden höll på dröjde det väldigt länge innan man kunde ens enas om att Gamla Uppsala var äldre en Uppsala. Traditionerna om Uppsala var tydligen som bortblåsta i Uppland redan på 1500-talet. Vidare är Uppsala öd indelningen starkast manifesterad i Västergötland där ortnamnet i sig också är mest förekommande. Hur kan det komma sig?
Kontraktsbilden mellan allmoge och kungamakt ter sig också väldigt olika mellan ex Västergötland och Uppland.
I Västergötland har man kunglig treding medan kungen förfogar över vad han behagar i Uppland. Tingsmenigheten har rätt att fritt hålla stämma i Götaland medan närvaro av en kunglig fogde krävs i Uppland. Det pekar ju snarare i riktningen att Götar ockuperat Uppland än tvärt om.  Får Gamla Uppsala sitt namn från götisk förvaltning?
I sådana fall bör ju namnet ha tillkommit i samband med ett maktövertagande på vikingatiden. Vad hette då orten före detta?

Antar att mina frågeställningar provocerar någon men jag anser att de är berättigade och rationella utifrån vad som faktiskt står i källor och vad vi vet arkeologiskt.

[Marty]

Uppsalorna i VG är placerade på svaga platser och ger ett modernt intryck. Uppsala Öd är med stor sannolikhet en produkt från medeltiden och har att göra med tiden då Uppsala blir svenska kyrkans huvudort. Ortsnamn/Härad/Hundare osv osv visar att VG inte har mycket med Uppland att skaffa före 900-talets slut, tidigast. Vi vet vilka de viktiga orterna i VG är under FVT/VT/MDLT, Varnhem, Gudhem, Alvhem osv. Det finns inget Uppsla av vikt i VG och det behövs inte heller. Ett av de största förkristna centra i Skandinavien var enligt arkeologi och källor antagligen Gudhem och Falbyggden. Om Västgötar i perioder styrt i Uppland vet vi inget. Lika lite vet vi om Upplänningar eller Daner styrt i VG. Utifrån scenariot i Beowulf eller slaget i Bråvalla så har nog olika ätter med rötter i DK, VG eller Uppland styrt andra regioner under perioder.

[Kungsune]

Nja, några av Uppsalaorterna i Vg är knutna til just Gudhem och Varnhem mm så jag håller inte alls med dig där. Att namnet och funktionen har starkast genomslag i samma landskap som Oden:gautkulten är ju yttermera ett skäl att titta närmre. Namnet Uppsala i gamla Uppsala behöver inte vara äldre än 1000-talet bara för att lämningarna är det.

[Yngwe]

..men ändå! Carl Thomas har viktiga synpunkter. När pennefejden höll på dröjde det väldigt länge innan man kunde ens enas om att Gamla Uppsala var äldre en Uppsala. Traditionerna om Uppsala var tydligen som bortblåsta i Uppland redan på 1500-talet. Vidare är Uppsala öd indelningen starkast manifesterad i Västergötland där ortnamnet i sig också är mest förekommande. Hur kan det komma sig?
Kontraktsbilden mellan allmoge och kungamakt ter sig också väldigt olika mellan ex Västergötland och Uppland.
I Västergötland har man kunglig treding medan kungen förfogar över vad han behagar i Uppland. Tingsmenigheten har rätt att fritt hålla stämma i Götaland medan närvaro av en kunglig fogde krävs i Uppland. Det pekar ju snarare i riktningen att Götar ockuperat Uppland än tvärt om.  Får Gamla Uppsala sitt namn från götisk förvaltning?
I sådana fall bör ju namnet ha tillkommit i samband med ett maktövertagande på vikingatiden. Vad hette då orten före detta?

Antar att mina frågeställningar provocerar någon men jag anser att de är berättigade och rationella utifrån vad som faktiskt står i källor och vad vi vet arkeologiskt.

Ja absolut.   Det är ju faktiskt viktigt att påtala inte minst för att påvisa att den enkla tolkningen ibland är allt för enkel och bekväm.

[Kungsune]

Ja och vilken tolkning är egentligen enklast?

[Yngwe]

Uppsalorna i VG är placerade på svaga platser och ger ett modernt intryck. Uppsala Öd är med stor sannolikhet en produkt från medeltiden och har att göra med tiden då Uppsala blir svenska kyrkans huvudort. Ortsnamn/Härad/Hundare osv osv visar att VG inte har mycket med Uppland att skaffa före 900-talets slut, tidigast. Vi vet vilka de viktiga orterna i VG är under FVT/VT/MDLT, Varnhem, Gudhem, Alvhem osv. Det finns inget Uppsla av vikt i VG och det behövs inte heller. Ett av de största förkristna centra i Skandinavien var enligt arkeologi och källor antagligen Gudhem och Falbyggden. Om Västgötar i perioder styrt i Uppland vet vi inget. Lika lite vet vi om Upplänningar eller Daner styrt i VG. Utifrån scenariot i Beowulf eller slaget i Bråvalla så har nog olika ätter med rötter i DK, VG eller Uppland styrt andra regioner under perioder.

Jag har lite svårt för indelningen svaga och starka platser, inte minst om man talar om funktionsbegrepp vi inte begriper oss på.  Vi kan förstå vad en stark plats för en borg är, och vi kan också hyfsat förstå vad en stark plats är för en handelsplats, men vi kan knappast förstå vad som är starkt för en eventuell funktion kallad Uppsala.
 
Däremot är det svårt att se bevis på att VG's Uppsalor skulle vara riktigt gamla, de saknas i regel helt i medeltida källor, vilket är problematiskt. Uppsala vid Ö. Tunhem nämns tidigast 1505 som exempel. Hur ska vi tolka det. Betyder det att gården då är nyetablerad och har tagit namn efter stiftsstaden? Om inte så måste man anta att äldre källor inte finns kvar, och följdfrågan är då, borde de inte göra det?  För att problematisera det ytterligare kan man se på exemplet Viksala. I Sofis register hittar man en anteckning om att Viksala enligt 1600-tals källa  är gamla namnet på Torsö kyrka och prästgård. Men Viksala förekommer (såvitt jag kan finna) i några tidigare källor. Torsö finns däremot i medeltida källor.   Det verkar ju då som att gamla ortsnamn kan leva kvar ganska länge utan att fastna i skrift. Kontentan blir att vi inte kan avfärda namn som saknas i källorna som sentida. Det är ju knappast någon nyhet, det vet ortsnamnsforskarna väl, men det har förekommit som argument i tråden. Tumregel blir väl att såväl ortsnamnens ålderdom som ungdom skall kunna stärkas.

[Yngwe]

Ja och vilken tolkning är egentligen enklast?

Det beror på vem man är och i vilken omgivning man vistas...

[Marty]

Svaga platser har få fornlämningar från järnåldern, få fynd av hög kvalitet från järnåldern, ligger inte med centrala lägen eller vid vägar (på den tiden). De har inga unika funktioner eller fina ägare i tidig medeltid, de nämns inte i tidiga dokument. Uppsala orterna i VG är utifrån detta resonemang "svaga". Uppsala Öd är däremot centrala viktiga gårdar. Allt tyder dock på att detta begrepp är sent dvs från tiden efter 11-1200 talet. Uppsala Öd nämns väl inte i ÄVGL men i YVGL?.

[supergeten]

Kontentan blir att vi inte kan avfärda namn som saknas i källorna som sentida.

Där ser man. Samma argument gäller för begreppet svealand antar jag?

[Kungsune]

Om vi tänker oss Uppsala som det beskrivs hos Adam, ett tempel och en offerlund där människor och djur offras.
Hur avskyvärd måste inte stanken vara efter några dagar. Jag får åtminstonne intrycket av att denna plats måste ha legat en bra bit bort från själva kungsgården. Kanske någon kilometer för att slippa skadedjur, stank med mera.
Man kan också förutsätta chanserna att gårdskomplexet vandrat runt geografiskt över tid. Att då uppsalaplats kan ligga som en fyndfattig sattelit till en centralgård med rika fornlämningar liksom de gör i VG är då väldigt logiskt. Att dessa centralgårdar nu dessutom omnämns som uppsala öd i medeltida källor gör inte saken sämre.

[supergeten]

Om vi tänker oss Uppsala som det beskrivs hos Adam, ett tempel och en offerlund där människor och djur offras.
Hur avskyvärd måste inte stanken vara efter några dagar. Jag får åtminstonne intrycket av att denna plats måste ha legat en bra bit bort från själva kungsgården. Kanske någon kilometer för att slippa skadedjur, stank med mera.
Man kan också förutsätta chanserna att gårdskomplexet vandrat runt geografiskt över tid. Att då uppsalaplats kan ligga som en fyndfattig sattelit till en centralgård med rika fornlämningar liksom de gör i VG är då väldigt logiskt. Att dessa centralgårdar nu dessutom omnämns som uppsala öd i medeltida källor gör inte saken sämre.

Så avsaknaden av fynd blir nu ett bevis?

 

[Yngwe]

Svaga platser har få fornlämningar från järnåldern, få fynd av hög kvalitet från järnåldern, ligger inte med centrala lägen eller vid vägar (på den tiden). De har inga unika funktioner eller fina ägare i tidig medeltid, de nämns inte i tidiga dokument. Uppsala orterna i VG är utifrån detta resonemang "svaga". Uppsala Öd är däremot centrala viktiga gårdar. Allt tyder dock på att detta begrepp är sent dvs från tiden efter 11-1200 talet. Uppsala Öd nämns väl inte i ÄVGL men i YVGL?.

Ja om du menar fyndfattiga så förstår jag vad du menar. Där får du ju dock reservera dig för undersökningsgraden.  Men jag måste ifrågasätta riktigheten i själva påståendet. För det första så har du ju ett par som faktiskt ligger mycket nära mer kända platser som Gudhem och Varnhem, för det andra så undrar jag verkligen om du har kol på vägar fråb JÅ.  Skulel gärna vilja ha dom redovisade..

[Yngwe]

Om vi tänker oss Uppsala som det beskrivs hos Adam, ett tempel och en offerlund där människor och djur offras.
Hur avskyvärd måste inte stanken vara efter några dagar. Jag får åtminstonne intrycket av att denna plats måste ha legat en bra bit bort från själva kungsgården. Kanske någon kilometer för att slippa skadedjur, stank med mera.
Man kan också förutsätta chanserna att gårdskomplexet vandrat runt geografiskt över tid. Att då uppsalaplats kan ligga som en fyndfattig sattelit till en centralgård med rika fornlämningar liksom de gör i VG är då väldigt logiskt. Att dessa centralgårdar nu dessutom omnämns som uppsala öd i medeltida källor gör inte saken sämre.

Helt riktig approach.   Den förväntade fyndbilden måste stå i relation till den eventuella funktionen.  Om man tar Adam på orden så följer ju ditt resonemang (som Thomas också fört tidigare) en viss logik.  JAg ser det som en av många möjligheter.

[Carl Thomas]

Tack för alla förklaringar – men åter till ”sola”. Jag köper olika stavningar eftersom det inte fanns några stavningsregler.  Sola har betydelsen ”vårdkase höjd” har jag läst. Sala betyder sal eller stor platt yta. Varför skrevs då ”sola” (med varaitaioner) under 400 år? ALLA dessa namn kan inte vara ”felstavade” – någon skribent borde ha träffat rätt.

Fyra runstenar avdelar ordet på samma sätt ub:salum. ”Kolon” brukar betyda slut på mening – alternativt skiljetecken mellan två olika ord. Jag har aldrig sett ”kolon” inne i ett ord på någon runsten.  Var dessa fyra runstenar ristade av en och samma person? Det kan förklara det hela, han stavade faktiskt så – men är de ristade av fyra olika personer blir det lite knepigare att förklara – kanske betyder det inte alls Uppsala? Vad kan det betyda istället?

Överhöghet tycker jag vi kan lämna därhän – jag tror inte på någon form av överhöghet – däremot tror jag på självständiga landskap och landskapskungar – och en union mellan landskapen.

•   Sola/Sala vill jag alltså gärna veta mer om språkmässigt.

Min frågas grund är alltså egentligen Rudbecks utpekande av Gamla Uppsala – och en därefter en form av ”bevisning” av hans påstående. När det blev dödstraff på att ens ifrågasätta hans historia försökte alla rätta in sig i ledet och alla former av namn som bara liknande Uppsala – blev då Uppsala. Cirkelbevisning alltså. Samtidigt försöker man bortförklara alla andra Uppsala som finns (kanske med rätta?).

Återigen, GU är en fin och ståtlig plats, kungar har säkert bott där – och där har säkert funnits ett Hov, osv. Inget ont om platsen alltså – bara ifrågasättande av hur människor har hanterat begreppet GU i vår historia.
ÄR man säker på att GU verkligen är GU – så behöver man inte förfalska brunnar, byta namn på åar, osv för att det hela skall passa in i källor och sagor. Inte heller behöver man racka ned på allt annat som man tror kan hota GU:s position – eller jämföra allt med GU.

Jag har alltså stor respekt för platsen GU och tror att GU varit mycket en betydelsefull plats i Mälardalens historia.
 
Snorres sagor ger Uppsala en stor plats – men då är vi en bra bit inne i medeltiden när han skriver detta – och han skriver naturligtvis efter den information han fått – i kombination med vad hans mål är med det han skriver.

Det intressanta är i grunden namnet ”ubsola”. Ub kan betyda upp – har det fler betydelser? Sola kan betyda vårdkasehöjd – har det fler betydelser? Varför kallades GU för Ubsola under 3-4 sekler? Där finns inga berg så som det skall finnas enligt Adam – men berg kan vara olika höga – och på en slätt behövs inte mycket höjd för att en vårdkase skall synas långt – kan det vara en förklaring?

När togs ordet ”sala” i bruk? Hur gammalt är det – och dess betydelse? Har vi andra namn där ”sala” ingår som är lika gamla som Uppsala? (detta med tanke på att ”Uppsala” skrivs första gången i klartext 1160 – före 1160 skrevs Sola i olika former).

Thomas

[Boreas]

Om vi tänker oss Uppsala som det beskrivs hos Adam, ett tempel och en offerlund där människor och djur offras.
Hur avskyvärd måste inte stanken vara efter några dagar. Jag får åtminstonne intrycket av att denna plats måste ha legat en bra bit bort från själva kungsgården. Kanske någon kilometer för att slippa skadedjur, stank med mera.

Är det här en beskrivning byggd på kalla fakta?

Man kan också förutsätta chanserna att gårdskomplexet vandrat runt geografiskt över tid. Att då uppsalaplats kan ligga som en fyndfattig sattelit till en centralgård med rika fornlämningar liksom de gör i VG är då väldigt logiskt. Att dessa centralgårdar nu dessutom omnämns som uppsala öd i medeltida källor gör inte saken sämre.

Varför skulle gårdskomplexet 'vandra - över tid'? 

[Marty]

Uppsalor i VG ligger i fallen Varnhem och Gudhem i utkanten av dessa komplex, några kilometer från huvudgården i fornlämningsfattiga miljöer. Centrala Gudhem består av tidigmedeltida Kyrka och ett av Sveriges äldsta kloster. Det är kungligheter som äger gården första gången den nämns i historiska dokument. Platsen är ett typiskt krönläge och ligger i Sveriges kyrkotätaste område i tidig medeltid. Det har legat hundratals/tusentals gravar på platsen och i ett långt stråk norr om. Gudhem nämns i sagorna som en plats med hundratals gudabilder. Det är en plats med många liknande attribut Uppsala i Uppland. I Gudhem finns Stora Lunden och Underlunden som känns som heta kandidater för ceremonier, en liten bit bort ligger Odens Källa som finns i skriftliga dokument redan på 1200-talet.

[Yngwe]

Uppsalor i VG ligger i fallen Varnhem och Gudhem i utkanten av dessa komplex, några kilometer från huvudgården i fornlämningsfattiga miljöer. Centrala Gudhem består av tidigmedeltida Kyrka och ett av Sveriges äldsta kloster. Det är kungligheter som äger gården första gången den nämns i historiska dokument. Platsen är ett typiskt krönläge och ligger i Sveriges kyrkotätaste område i tidig medeltid. Det har legat hundratals/tusentals gravar på platsen och i ett långt stråk norr om. Gudhem nämns i sagorna som en plats med hundratals gudabilder. Det är en plats med många liknande attribut Uppsala i Uppland. I Gudhem finns Stora Lunden och Underlunden som känns som heta kandidater för ceremonier, en liten bit bort ligger Odens Källa som finns i skriftliga dokument redan på 1200-talet.

Och om det ligger i utkanten, vad betyder det? Du menar att en funktion inte kan ligga i utkanten? Nu visar du ju tydligt att du baserar din tanke på förutfattade meningar.
 
Dessutom inom en omedelbar närhet runt Uppsala vid Ugglum finns ett flertal stensättningar, flera relativt stora högar och dessutom en offerkälla kallad Disakällan.   Uppsala vid Varnhem ligger en km från Varnhem, och ett antal stensättningar i omedelbar närhet. Dessutom såväl hålvägar som toponym , Kleva, som indikerar färdväg, sådana som inte fanns i närheten sa du. Uppsala vid Varnum ligger i vad som verkar vara randbyggd men har flera stensättningar omkring sig , ett antal högar och dessutom en Bosgård alldeles intill.  Så Uppsalorna har viss fornlämningar i sin närhet. Att det skulle vara för få är i så fall ett kriterie du själv satt.
Därmed inte sagt att dessa Uppsalor är gamla. Det återstår att utreda.

[Boreas]

Tack för alla förklaringar – men åter till ”sola”. Jag köper olika stavningar eftersom det inte fanns några stavningsregler.  Sola har betydelsen ”vårdkase höjd” har jag läst. Sala betyder sal eller stor platt yta. Varför skrevs då ”sola” (med varaitaioner) under 400 år? ALLA dessa namn kan inte vara ”felstavade” – någon skribent borde ha träffat rätt.

Thomas

Om du vill närmast den församling som kan kvalificera det riktiga uttalet på den gamla staden Uppsala bör fortfarande gå att hitta i Uppsalas omnejd, där man i ett antal generationer omtalat sin närmaste storstad vid detta namn.

När du sen vill hitta det korrekta skrivsättet får man i princip anlita svenska språkvetare. Vad isländska och tyska skribenter satte i hop av bokstäver när dom skulle härma och återge ett svensk namn under tidig medeltid kan aldrig anses som annat än en sekundär källa, vad gäller semantiken och meningen i ortsnamnet Uppsala. 

Vill man sen reda ut ordets etymologi så är saken väldigt enkel. Här finns två led, Upp och Sal. Sala kan uppfattas som pluralis. Alltså fanns här flera salar ovan mark.

I Åsgard fanns dom ju under backen och kallades "Hels salar" och Helhem. Dom senare användes visst som 'lagerutrymmen' för lagrad estetik från forna generationer, med en liten sal och två kamrar för varje generation av ätten. Kan det inte tänkas att salarna ikring hovet i Uppsala tjänat som Ynglinga-ätten- och därmed alla svears -  'nationalmuseum'?

[Boreas]

När svearna gör Uppsala-Sigtuna till huvudsäte så kallas deras kärnområde för "Uppland", sen 'urminnes tider'. Från detta familj-centrum har det sen utgått kungasöner (landshövdingar) till omlanden - typ Västmanland, Närke, Dalsland, Halland, Skåne(?), Blekinge, Öland, Småland och Sörmland?

Sen vet vi att götarna haft egna landshövdingar, troligen från Asgård. I bland har endera hertig fått göra en ny kungalinje - vilket betydde att man gjorde en  'sido-ätt', som när man från Ynglinga-ätten får en ryssk gren, kallad 'Linga-ätten', efter Rurik.

Vad man annars känner till fanns det guter/götar jämte danskar, svenskar, raumer, håleyger, asar, vaner och vender. Enligt Jordanes kom både götar, danskar och svenskar från "Vinoviloth", enligt Snorre från asarna. Enligt Gutasagan skedde allt det där på Gotland, efter att ön "stigit ur havet".         

Vi har alltså en beskrivning av vad som blev götarnas kulturella centralort - hursomhelst - på Gotland. Sen har vi ett Uppland med ett Uppsala, ett Jellinge på Julland, Borg i Oslofjorden och en Tron-hem i nordvästra Norge. Vad gäller den danska kungsätten så räknar Saxo över 60 generationer fram till Valdemar. För Ynglinga-ätten i Uppsala finns en 'släkts-krönika' där bara 25 kungar var kvar när sagan omsider kom hem från Island under 1600-talet. I det samma forn-nordiska material hittar man också Håyleyg-ätten i 25 generationer och PA Much klarade återskapa en del av Raumer-ätten som styrde SÖ Norge intill Hårfagre-tiden.

Eftersom Uppsala finns tydligt beskriven i ett antal källor så är det ingen orsak betvivla att just Uppsala i Uppland  varit svearnas kulturhistoriska centralort sen dom kommit till Svealand - vilket skedde under etableringen av det intensiva jordbruket i Skandinavien. Den svenska ynglinga-ätten fick mycket senare ta ett huvudansvar för försvaret av Nordsjön, Östersjön och dom livsviktiga handelslederna mot öster - i det vi kallar 'vikingatiden'.  Den massiva och metodiska mobiliceringen som sker när ledungsflottorna i Norden organiseras - bl.a. genom tingsmöten och lagstadgar - berättar ju om att här funnits en väl förankrad aristokrati med inter-regionala förbindelser.

Skal vi tro arkeologin från folkvandringstid så fanns redan då ätterna och deras överhuvuden - typ kungar/hersar och drottningar/kvenu. Spåren efter 'regionala funktioner' anses bevisad vad gäller Mälardalen och Julland, såväl som i Oslofjorden och Tröndelagen. Ordet och ortsnamnet 'Uppsala' kan alltså visa rötter i ett skandinavisk språk som tillhör en gammal jordbrukskultur, och som - enligt Jordanes - etablerats parallellt med brödrariket väster om Kattegatt. När Danmark erövras (år 985), Norge kapas (995)  och Sverige uppges (ca. 1008), är det efter dryga 200 års gemensam motståndskamp mot Roms kyrkliga kejsarmakt. I den bilden blev Uppland och Uppsala det ledande, men också sista sista större resurs-center i kampen om Norden, som den utspelades genom "vikingatiden".  Orsaken var givetvis att man här hade svernas stora hov, med ting och marknad.

Motiven bakom namnet Uppsala ligger hursomhelst i frågan om vad dessa 'salar' handlade om - i fall dom var en allegori till ursprungets - alltså Odins och Friggas rikt besmyckade salar.  Då kan man ju även undra sej över vem som stack med det - under slutet på 1000-talet?