När svearna gör Uppsala-Sigtuna till huvudsäte så kallas deras kärnområde för "Uppland", sen 'urminnes tider'. Från detta familj-centrum har det sen utgått kungasöner (landshövdingar) till omlanden - typ Västmanland, Närke, Dalsland, Halland, Skåne(?), Blekinge, Öland, Småland och Sörmland?
Sen vet vi att götarna haft egna landshövdingar, troligen från Asgård. I bland har endera hertig fått göra en ny kungalinje - vilket betydde att man gjorde en 'sido-ätt', som när man från Ynglinga-ätten får en ryssk gren, kallad 'Linga-ätten', efter Rurik.
Vad man annars känner till fanns det guter/götar jämte danskar, svenskar, raumer, håleyger, asar, vaner och vender. Enligt Jordanes kom både götar, danskar och svenskar från "Vinoviloth", enligt Snorre från asarna. Enligt Gutasagan skedde allt det där på Gotland, efter att ön "stigit ur havet".
Vi har alltså en beskrivning av vad som blev götarnas kulturella centralort - hursomhelst - på Gotland. Sen har vi ett Uppland med ett Uppsala, ett Jellinge på Julland, Borg i Oslofjorden och en Tron-hem i nordvästra Norge. Vad gäller den danska kungsätten så räknar Saxo över 60 generationer fram till Valdemar. För Ynglinga-ätten i Uppsala finns en 'släkts-krönika' där bara 25 kungar var kvar när sagan omsider kom hem från Island under 1600-talet. I det samma forn-nordiska material hittar man också Håyleyg-ätten i 25 generationer och PA Much klarade återskapa en del av Raumer-ätten som styrde SÖ Norge intill Hårfagre-tiden.
Eftersom Uppsala finns tydligt beskriven i ett antal källor så är det ingen orsak betvivla att just Uppsala i Uppland varit svearnas kulturhistoriska centralort sen dom kommit till Svealand - vilket skedde under etableringen av det intensiva jordbruket i Skandinavien. Den svenska ynglinga-ätten fick mycket senare ta ett huvudansvar för försvaret av Nordsjön, Östersjön och dom livsviktiga handelslederna mot öster - i det vi kallar 'vikingatiden'. Den massiva och metodiska mobiliceringen som sker när ledungsflottorna i Norden organiseras - bl.a. genom tingsmöten och lagstadgar - berättar ju om att här funnits en väl förankrad aristokrati med inter-regionala förbindelser.
Skal vi tro arkeologin från folkvandringstid så fanns redan då ätterna och deras överhuvuden - typ kungar/hersar och drottningar/kvenu. Spåren efter 'regionala funktioner' anses bevisad vad gäller Mälardalen och Julland, såväl som i Oslofjorden och Tröndelagen. Ordet och ortsnamnet 'Uppsala' kan alltså visa rötter i ett skandinavisk språk som tillhör en gammal jordbrukskultur, och som - enligt Jordanes - etablerats parallellt med brödrariket väster om Kattegatt. När Danmark erövras (år 985), Norge kapas (995) och Sverige uppges (ca. 1008), är det efter dryga 200 års gemensam motståndskamp mot Roms kyrkliga kejsarmakt. I den bilden blev Uppland och Uppsala det ledande, men också sista sista större resurs-center i kampen om Norden, som den utspelades genom "vikingatiden". Orsaken var givetvis att man här hade svernas stora hov, med ting och marknad.
Motiven bakom namnet Uppsala ligger hursomhelst i frågan om vad dessa 'salar' handlade om - i fall dom var en allegori till ursprungets - alltså Odins och Friggas rikt besmyckade salar. Då kan man ju även undra sej över vem som stack med det - under slutet på 1000-talet?