Begreppet Uppsala

[Herulen]

Jag tänkte passa på och fråga om litteratur kring Gamla Uppsala. Det senaste jag har läst skrevs av Wladyslaw Duczko och har nu 15 år eller mer på nacken.

Eftersom jag inte är arkeolog vet jag inte om där grävs något mer, men det gör man kanske, och kanske finns det nyare litteratur att läsa?

Hur som helst - allt pratet om Gamla Uppsala måste bero på något, och där finns ju också diverse fornlämningar. Säkerligen har orten under vår forntid då och då varit en mycket viktig plats.

Det har skrivits mycket sedan Duczkos bok från 1996. Här är några urval av texter som göra dig up to date:


Bäckström, Ylva. 2001. Osteologisk analys. Norra gärdet. I John Ljungkvist (red). Maktens närhet. SAU 1. Uppsala.

Alkarp, Magnus. 1997. Källan, lunden och templet - Adam av Bremens Uppsalaskildring i ny belysning. Fornvännen.

- 2005.  Tempel av guld eller kyrka av trä? markradarundersökningar vid Gamla Uppsala kyrka. Fornvännen.

- 2009. Det Gamla Uppsala: Berättelser & Metamorfoser. Opia 49. Uppsala

 John Jungkvist. 2005. Uppsala högars datering : och några konsekvenser av en omdatering till tidiga vendeltiden. Fornvännen.

- 2006. En hiar atti rikR. Om elit, struktur och ekonomi kring Uppsala och Mälaren under yngre järnålder. Aun 34. Uppsala.

Larsson, Mats G. 2010.  Mora sten och Mora ting. Fornvännen.

Sundqvist, Olof. 2000. Freyr´s offspring. Rulers and Religion in ancient Svea society. Uppsala.

-2004. Uppsala och asgård. Makt, offer och kosmos i forntida skandinavien. I Anders Andrén et al (red). Ordning mot kaos - studier av nordisk förkristen kosmologi. Vägar till Midgård 4. Riga.

[mof]

Herulen, tack tack

[Yngwe]

I flera trådar nämns att alla "andra" Uppsala saknar järnlåldersbebyggelse och att detta hävdas av forskningseliten.   Var och en får bedömma



Uppsala, Tranås Kommun,
Inom 1 km: Linderås 36:1,2,3
Inom 2 km:Linderås 50:1 , Linderås 27:1, Linderås 21:1,
Byggden är rel. rik på fornlämningar från järnålder och har ett par tidigmedeltida kyrkor

Uppsala, Aneby kommun
Inom 2 km: (På andra sidan sjön) Vireda 19:1-4 , Vireda 28:1-4, Vireda 29:1-3
Dryga 2 km: ligger Haurida med ett flertal lämningar från järnålder.

Uppsala, Borgholms kommun
Inom 1 km: Persnäs 14:1 , Persnäs 45:1
Inom 2 km: Persnäs 30:1,2 , Persnäs 32:2
Omfattande stensträngsystem i hela området, givetvis svårbetämd men ändå troligt från järnålder.

Uppsala. Hultsfred kommun, vid Hultingens södra ände
Inom 1 km: Målilla 5:1-3, Målilla 12:1

Uppsla, Oskarshamns kommun
Inom 2 km: Kristdala 31:1-7, Kristdala 515:1-3


Uppsala, Vimmerby kommun
Inom 1 km: Södra Vi 36:1
Det är mindre än 4 km till Södra Vi, vars namn skvallrar om kultplats.


Uppsala, Västerviks kommun
Inom 1 km: Gladhammar 51:1,2 , Gladhammar 52:1, Gladhammar 48:1,2, Gladhammar 49:1,2
Gladhammar 47:1 , Gladhammar 36:1-3
Inom 2 km: Ett stort antal stensättingar och gravfält i sjönära läge.




Detta är bara ett axplock, att gå igenom alla är meningslöst då poängen redan är visad.  Jag vill med detta inte säga att fornlämningsbilden är jämförbar, men jag vill bestämt hävda att om någon påstår att alla andra Uppsala saknar järnåldersbebyggelse så talar de i nattmössan, vare sig de är etablerade forskare eller inte.

[AndreasE]

Antalet registrerade fornlämningar inom 1 km från en viss gård/by säger inte så mycket om den hade järnåldersbebyggelse. De flesta bebyggelser som ligger inom ett kulturlandskap kommer ha fornlämningar av yngre järnålderskaraktär i närheten. Frågan är om man kan knyta enheten i fråga till några av dessa fornlämningar.

• Hur långt tillbaka kan namnet knytas till enheten?
• Hur lång tillbaka kan man följa enheten i det historiska kartmaterialet?
• Ligger några av fornlämningarna inom enhetens tidigaste karterade utsträckning?
• Vad för karaktär har enheten enligt de tidigaste källorna? Hemman? Torpbebyggelse? Sekundärenhet?

Antalet orter med namnet "Uppsala" säger nog inte så mycket, då det är mycket vanligt att nyskapade enheter under senmedeltid/tidig modern tid fick namn efter kända städer både i och utanför landet. Jag skulle gissa att om de finns ett 50-tal Uppsala i Sverige, så är nog minst 75-80% sentida torpbebyggelser som blivit namngivna mellan 1500- och 1800-talet.

[Marty]

Uppsalorna i Västergötland ligger inte på de "bästa" platserna. Jag tror att det under FVT finns ett antal Hem-orter med sakrala element som är huvudbyggder här. Alvhem/Naglum/Gudhem/Varnhem m fl. Begreppet Uppsala har nog inte mycket med maktutövning i Västergötland under järnåldern att göra. Utifrån religiös utövning så talar en del för att Åsaka-orterna (asens åkning) är inblandade. Dessa orter är jämt utspridda och finns bara i Västergötland och i Halland och Bohuslän på platser som kan ha varit kopplade till Västergötland. (se Lars Lundqvist om Asige i Halland)

MVH/Martin

[AndreasE]

I flera trådar nämns att alla "andra" Uppsala saknar järnlåldersbebyggelse och att detta hävdas av forskningseliten.   Var och en får bedömma



Uppsala, Tranås Kommun,
Inom 1 km: Linderås 36:1,2,3
Inom 2 km:Linderås 50:1 , Linderås 27:1, Linderås 21:1,
Byggden är rel. rik på fornlämningar från järnålder och har ett par tidigmedeltida kyrkor

I närheten av gården ligger endast ett område med fossil åker av vad som i beskrivningen ser ut som bronsålderskaraktär, och ett antal lämningar av sentida lägenhetsbebyggelser, antagligen torp. Gården ger intryck av att vara en utflyttning eller ett torp som tillhört byn Kapela som ligger några hundra meter söderut. Stensättningarna Linderås 36:1,2,3 ser ut att tillhöra bebyggelsen Lackarp.

Uppsala, Aneby kommun
Inom 2 km: (På andra sidan sjön) Vireda 19:1-4 , Vireda 28:1-4, Vireda 29:1-3
Dryga 2 km: ligger Haurida med ett flertal lämningar från järnålder.

En ensamgård som ger utpräglat torpintryck. Bebyggelserna runt omkring har tydligt sentida namn som "Nybygget", "Kvarntorpet" och "Nynäs". Alla fornlämningar i närområdet är torplämningar, inklusive Hauride 88:1, "Törnatorpet", vilket ligger ca 120 m från gården och som skulle kunna vara en tidigare gårdsplats. Stensättningarna på andra sidan sjön ser ut att tillhöra bebyggelserna Rupphult, Bohult eller Nannarp.  

Osv.

Jag säger inte att alla Uppsalabebyggelser i landet förutom Gamla Uppsala saknar tecken på järnålderskontinuitet, men jag tror att många är som de ovan ser ut att vara om man tittar på FMIS, små gårds- eller torpetableringar från senmedeltid eller senare.

Om man definierar "järnåldersbebyggelse" så brett som "fornlämningar av järnålderskaraktär inom 1-2 km avstånd" har 95% av all bebyggelse i södra och mellersta Sverige järnålderskontinuitet, och begreppet bli helt innehållslöst.

[Herulen]

Jag säger inte att alla Uppsalabebyggelser i landet förutom Gamla Uppsala saknar tecken på järnålderskontinuitet, men jag tror att många är som de ovan ser ut att vara om man tittar på FMIS, små gårds- eller torpetableringar från senmedeltid eller senare.

För det första bör man kolla upp när Uppsala-namnet uppkom på platsen. Många Uppsala-namn är utbrytningar av äldre ortnamn.

Såg nu att du redan påpekat detta i ditt förra inlägg.

[AndreasE]

Eftersom jag inte är arkeolog vet jag inte om där grävs något mer, men det gör man kanske, och kanske finns det nyare litteratur att läsa?

Det har inte grävts särskilt mycket i Gamla Uppsala de senaste åren. På 90-talet undersöktes delar av den södra husplatån, och man kunde bekräfta att det har legat en mycket stor hallbyggnad på den som brann ner på 800-talet. Provschakt visade även att det legat två tidigare hallas på samma plats, från folkvandringstid och framåt. Dessa har dock inte undersökt alls. Endast ungefär hälften av den yngsta hallen grävdes ut.

Just nu håller John Ljungkvist i ett forskningsprojekt om Gamla Uppsala, och han har börjat göra arkeologiska undersökningar tillsammans med Upplandsmuseet. De har bland annat visat att bebyggelsen täckte en betydlig yta utanför dagens bebyggda område. Provschakt i fälten norr om kungsgårdsplatåerna har visat att industriell verksamhet (bland annat pärltillverkning) pågick där, och man har kanske hittat rester efter en palisad.
I somras grävde man även provschakt i den norra husplatån, och kunde för första gången visa att även där har det stått en stor hallbyggnad, som även den har brunnit ner. Det verkar finnas två äldre faser under, precis som på södra platån. Man undersökte även en yta på "gårdsplanen" framför de två platåerna, och där verkar man haft byggnader med ekonomiska funktioner. Området är dock kraftigt stört av senare aktivitet.

På 90-talet påträffade man några båtgravar mellan prästgården och kungshögarna, varav en grävdes ut, och en mindre undersökning precis utanför kyrkogårdsmuren har visat att tidigkristna skelettgravar fortsätter utanför dagens kyrkogård.

Nu ska man bygga dubbelspår genom Gamla Uppsala, så de kommande två åren kommer det grävas ganska mycket i området. Själva kungsgården påverkas förstås inte, men ganska stora (men smala) ytor precis i anslutning kommer slutundersökas. Förundersökningarna ska göras i år, och slutundersökningarna de följande två.      

[supergeten]

Det har inte grävts särskilt mycket i Gamla Uppsala de senaste åren. På 90-talet undersöktes delar av den södra husplatån, och man kunde bekräfta att det har legat en mycket stor hallbyggnad på den som brann ner på 800-talet. Provschakt visade även att det legat två tidigare hallas på samma plats, från folkvandringstid och framåt. Dessa har dock inte undersökt alls. Endast ungefär hälften av den yngsta hallen grävdes ut.

Just nu håller John Ljungkvist i ett forskningsprojekt om Gamla Uppsala, och han har börjat göra arkeologiska undersökningar tillsammans med Upplandsmuseet. De har bland annat visat att bebyggelsen täckte en betydlig yta utanför dagens bebyggda område. Provschakt i fälten norr om kungsgårdsplatåerna har visat att industriell verksamhet (bland annat pärltillverkning) pågick där, och man har kanske hittat rester efter en palisad.
I somras grävde man även provschakt i den norra husplatån, och kunde för första gången visa att även där har det stått en stor hallbyggnad, som även den har brunnit ner. Det verkar finnas två äldre faser under, precis som på södra platån. Man undersökte även en yta på "gårdsplanen" framför de två platåerna, och där verkar man haft byggnader med ekonomiska funktioner. Området är dock kraftigt stört av senare aktivitet.

På 90-talet påträffade man några båtgravar mellan prästgården och kungshögarna, varav en grävdes ut, och en mindre undersökning precis utanför kyrkogårdsmuren har visat att tidigkristna skelettgravar fortsätter utanför dagens kyrkogård.

Nu ska man bygga dubbelspår genom Gamla Uppsala, så de kommande två åren kommer det grävas ganska mycket i området. Själva kungsgården påverkas förstås inte, men ganska stora (men smala) ytor precis i anslutning kommer slutundersökas. Förundersökningarna ska göras i år, och slutundersökningarna de följande två.      

Spännande! Förväntar mig fortlöpande rapporter från detta

[Yngwe]

Det är egentligen oviktigat att definiera "bebyggelse" Herulen och AndreasE.
Exemplen inom visst avstånd visar att området nyttjats under perioden. Påståendet att de Uppsala jag nämnde skulle sakna järnåldersbebyggelse står då i trots mot detta och faktiska lämningar får sägas väga tyngre än akademiska meriter. 

Du skriver då att 95% av all bebyggelse isldra halvan av landet har järnålderskoninuitet Herulen, jag skulle nog säga att den är betydligt mindre men ändå, det är ju en koväning då du titigare hävdade att alla andra Uppsala saknade sådan.

Vi har då hamnat där att bebyggelsen skall vara av en viss karaktär. Den vanliga fällan är då att sätta gamla Uppsala som en standard för vilka kriterier som måste uppfyllas. Det är knappast vetenskapligt då ingenting säger att alla andra Uppsala skulle behöva ha samma status eller omfång.  Höreda missionskyrka är en kyrka trots att den är oerhört olik domkyrkan i Lund.

[Yngwe]

Ursäkta AndreasE och Herulen, jag läste i kors och de 95% var AndreasE's inlägg så du Herulen har inte gjort nån kovändning! 

Mitt fel!

[Frågvis Amatör]

Jag läste idag om att Uppåkra nämns som ett namn här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Upp%C3%A5kra

"Namnet Uppåkra nämns för första gången 1085 i Knut den Heliges gåvobrev till Lunds domkyrkokapitel"

Ortnamn brukar hålla under flera sekel om det inte har varit större krig.

Uppåkra har haft ett hednatempel. Rent statistiskt är det ingen sanning men kan hednatempel och Upp i ortnamnet vara ett samband?

Thomas I

[iznogoud]

Jag läste idag om att Uppåkra nämns som ett namn här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Upp%C3%A5kra

"Namnet Uppåkra nämns för första gången 1085 i Knut den Heliges gåvobrev till Lunds domkyrkokapitel"

Thomas I

På min gamla karta (plansch) från gissningsvis slutet av 1700 talet finns namnet Birka sydost om Vombjön. Men enligt fornsök står det  "Äldsta namnbelägg är från år 1332 (DD2R 10:354).Björka gamla bytomt."

[tty]

På 1700-talet hade man en tendens att "förbättra" namn för att få dem mera "historiska". Simrishamn kallades t ex ibland "Cimbrishamn".

Åldern på Knut den heliges gåvobrev är också litet skakig. Dokumentet i den form vi nu har det är troligen från 1140-talet. Även om det ganska säkert är baserat på noteringar från 1085 är det nog säkrast att betrakta namnformer etc som varande från mitten av 1100-talet.

[Mats Hansson]

I flera trådar nämns att alla "andra" Uppsala saknar järnlåldersbebyggelse och att detta hävdas av forskningseliten.

Tror att det måste ha uttryckts slarvigt här, och kanske av forskareliten också. Det är nog inte så att man kan hävda att alla "andra" Uppsala saknar järnåldersanknytning. Eftersom sala-namn ju inte verkar vara så ovanliga i Sverige, och säkert kan hänföras till ett järnåldersnamn (av den "plurala" formen vi diskuterat tidigare) så är jag helt övertygad om att det borde finnas andra Uppsala-orter med "riktig" järnåldersanknytning dvs. en bebyggelsekontinuitet, eller åtminstone att namnet verkligen kan knytas till fornlämningar på platsen.

Men många är de gårdar i Sverige som har sådan riktig järnålderanknytning i form av ett litet gårdsgravfält på typiskt 7-15 gravar från främst yngre järnålder. Utan att fördenskull ha varit särskilt betydelsefulla under forntiden. Jag kan där jag bor täcka in ett tiotal sådana vikingatida gårdar (inte "Uppsalor" alltså) under två timmars promenad. Det vi letar efter här måste kanske avvika lite mer från denna bild för att det ska löna sig att gå djupare in i en Uppsala-undersökning. Jag säger inte prompt storhögar nu, men kanske ändå ett något större gravfält, kanske någon ordentlig husgrundsplatå eller så. Något som tyder på mer än enbart agrar verksamhet (stensträngar inte så intressanta alltså), kanske lösfynd som sticker ut. Vi pratar ju ändå om en riktig "kändisort" från järnåldern!

Om man gör en första bortgallring av de senkomna namnen enligt AndreasE:s exempel, och tittar lite närmare på fornlämningsbilden av de återstående "äkta" järnålderanknutna ortsnamnen så kanske man kan hitta några kandidater. Det borde någon redan gjort, eller?

/Mats

[Yngwe]

Tycker du träffar rätt där Mats.  Och man kan tycka att någon borde gjort detta, men man undrar ju när så välkända namn redan hävdar att all bebyggelse saknas.

Gamla ortsnamn är besvärliga, det finns mycket nedtecknat som i sin tur bygger på förhastade slutsatser och förvånansvärt mycket som slunkit igenom de medeltida bevarade skrifterna.

Vill poängtera att jag inte alls framför de tidigare nämnda Uppsalorna som några tempelkandidater, utan bara som exempel på att de kan tänkas ha haft bebyggelse under järnålder. Jag har inte alls studerat dom ur annat perspektiv och har nog inte för avsikt att göra det heller. 

[AndreasE]

Det är egentligen oviktigat att definiera "bebyggelse" Herulen och AndreasE.
Exemplen inom visst avstånd visar att området nyttjats under perioden. Påståendet att de Uppsala jag nämnde skulle sakna järnåldersbebyggelse står då i trots mot detta och faktiska lämningar får sägas väga tyngre än akademiska meriter. 

Du skriver då att 95% av all bebyggelse isldra halvan av landet har järnålderskoninuitet Herulen, jag skulle nog säga att den är betydligt mindre men ändå, det är ju en koväning då du titigare hävdade att alla andra Uppsala saknade sådan.

Vi har då hamnat där att bebyggelsen skall vara av en viss karaktär. Den vanliga fällan är då att sätta gamla Uppsala som en standard för vilka kriterier som måste uppfyllas. Det är knappast vetenskapligt då ingenting säger att alla andra Uppsala skulle behöva ha samma status eller omfång.  Höreda missionskyrka är en kyrka trots att den är oerhört olik domkyrkan i Lund.

Jag tror att du har missuppfattat vad jag försökte säga. Upp emot 80-90% av bebyggelsen i södra och mellersta Sverige ligger utan tvekan i gammal kulturbyggd med lång jordbrukskontinuitet. Men om vi ska diskutera specefika gårdar eller byar (så som tex plater som heter Uppsala) så måste vi diskuter den specifika gården eller byns ålder. När etablerades den idag existerande beyggelsen och när lär den ha fått sitt nuvarande namn.
Lång ifrån 90% av alla dagens gårdar eller byar var etablerade innan medeltiden eller senare, även om de ligger inom gammal kulturbyggd. Det är därför vi har så många orter med namn på -torp, eller med förled som uppenbarligen innehåller personnamn av medeltida eller senare karaktär. Nyetableringar har skett kontinuerligt.

Vad jag argumenterade för var att de allra flesta av de här 50 eller så Uppsala-orterna har etablerats sent, och troligtvis blivit döpta efter staden Uppsala, på samma sätt som alla Jerusalem som finns runt om i landet.

Jag sa även att det säkert finns platser som heter Uppsala och som etablerades under järnålder. De borde då uppvisa tex gårdsgravfält eller i alla fall gravar på sina ägor, möjligtvis några husplatåer eller "svart jord" i fälten, och förstås kunna spåras långt tillbaka i källor, och över huvud taget ge intryck av att vara primärenheter. De behöver dock verkligen inte se ut som Gamla Uppsala.

[Yngwe]

Det beror nog på hur man räknar, jag hade i åtanke medeltidens nyetablering i "utmarkerna", i areal är det ganska stor del, det var därför jag reagerade mot 95%, med det är ju oviktigt i fallet.

Jag håller dock helt med om vad du skriver i övrigt, man bör skaffa sig ett underlag på det viset du beskriver och se vart det pekar. Möjligen kommer man då fram till att ett, flera eller alla andra Uppsala i Sverige är enheter som etablerats eller fått sitt namn i ett senare skede.  Att bevisa något sådant blir ju mycket svårt då gårdar som etableras i sen tid i teorin kan ha tagit över ett namn på ett objekt som inte finns dokumenterat, t.ex. ett naturobjekt eller en fornlämning.  Såna objekt har ju mycket svårare att fastna i skrift . Men i teorin är det ju också möjligt att det finns dokumenterat att namnet är taget och därmed saknar lokal kontext .


 Men innan en sådan undersökning presenteras tycker jag att man måste hålla det öppet att de andra Uppsalorna möjligen är gamla namn med lokal kontext och möjligen avser något slags begrepp. 

[iznogoud]

På 1700-talet hade man en tendens att "förbättra" namn för att få dem mera "historiska". Simrishamn kallades t ex ibland "Cimbrishamn".

Åldern på Knut den heliges gåvobrev är också litet skakig. Dokumentet i den form vi nu har det är troligen från 1140-talet. Även om det ganska säkert är baserat på noteringar från 1085 är det nog säkrast att betrakta namnformer etc som varande från mitten av 1100-talet.

Tack TTY Jag misstänkte att det nog hade att göra med någon konstnärlig frihet från kartritarens sida. Du har alldeles rätt i att Simrishamn kallas Cimbrishamn på kartan också. Hur kommer det sig att man "förbättrade" namnen under just 1700-talet?

[gangrade]

Tack TTY Jag misstänkte att det nog hade att göra med någon konstnärlig frihet från kartritarens sida. Du har alldeles rätt i att Simrishamn kallas Cimbrishamn på kartan också. Hur kommer det sig att man "förbättrade" namnen under just 1700-talet?

På den tiden mindes man Sverige som en stormakt, det handlade om fortfarande om att legitimera Sverige som alla folks ursprung osv... lyder min teori i alla fall.