Upptäckte nyligen denna tråd, och jag får nog säga efter genomgång av inläggen, att jag tycker Nihonshu har en poäng angående det myckna arkeologiska kultförklarandet.
Bronsåldern var väl en varmare tid, med bete för djuren året runt, samt gott om mat för människorna. Man borde ha behövt lägga ned mycket lite tid per dag på att samla föda, och alltså haft en lång fritid.
Att då tolka det som att bronsåldersmänniskan skulle ha spenderat all denna fritid på att försöka blidka gudar boende i var och varannan buske, i en tid av bekymmerslöshet och överflöd, tycker jag verkar vara ett slags nutida lutherskt skuldmedvetande överfört till bronsålderstid.
Såg nyss en repris av "Utgrävarna" där ruinerna efter Kinaresenären Brissanders arkitektoniska experiment i hembygden undersöktes. Där var ju funktion och utseende känt, eftersom man visste att det rörde sig om kinesisk-inspirerade byggnader, men hur hade man tolkat det om det rört sig om lämningar från bronsåldern? Hade man inte, trots att det praktiskt taget kunde ha rört sig om ett byggande för byggandets skull, tolkat det som byggnader med kultisk funktion, tolkningar vilka i sig sedan fick bli underlag inför andra framtida tolkningar?
