Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Vetgirig]

Samtidigt med Skara sätter man upp 5 andra stift. OK, det är inte riktigt 1000 men inte så långt ifrån att den politiska indelningen ändrats särskilt mycket.

Att Väster och Söder skulle utgå från en punkt i ett område som beskrivs som Upp är bara ett måste i sveaskolans korridorer.

När är då namnen Västmanland resp Södermanland tidigast känt?
Under alla förhållanden så blir det 3 land även om man övergår till att kalla dem folklanden, Södermanland resp Västmanland. Mälarområdet har en så begränsad yta sett mot ca 1000 och erbjuder så för tiden goda komunikationer (sjöledes), att hade området varit enat, så hade man bara satt upp ETT stift.

Nu tänkte inte några nordbor i termer av upp/ner kopplat till ett kartnorr/-söder. Fanns det "uppsvear", så fanns det alltså också "svear" eller "nersvear". Eftersom vi vet att Vgl bebos av götar, så återstår rimligen bara Ögl Västanstång, d v s just det område varifrån enandeprocessen av det blivande Sverige slutförs.

[AndreasE]

Troligtvis så fanns det ju också från början bara ett stift - Sigtuna. De andra stiften kan knappast beläggas som grundade samtidigt som Skara, utan nämns först på 1100-talet, någonting som arkeologin inte har talat emot ännu i alla fall.

[Anders i Uppsala]

Hur skall man då se på landskapsnamnet Närke (Nerike)? Det "nedre" riket längst in i Mälaren/Hjälmaren? Svensk parallell till Ranrike?

Wikipedia ser dock så här på namnet:

Namnet Närke (Neeric 1165-81) anses komma av ett ord, när, som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet Norrbyås (Nerboahs 1275). 'När-' kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt.[3]

[Vetgirig]

Vad jag kan se på Wiki, så är Södermanland, som namn, inte känt före 1296, vilket sammanfaller med tiden för bildandet av ett "Uppland". Nu vill jag minnas att Södermanland nämns  av Snorre i samband med skildringen av Svitjod. Någon som vet bättre? Besöket i Vgl sker 1219.
Om Västmanland hittade jag ingen tid. Någon som vet?

Jag misstänker dock att begreppen Uppland, Södermanland resp Västmanland är administrativa indelningar från Medeltidens inledning och tillkommer inom 50 år före Birger Jarls segrar över motståndet från Mälarområdet. Notera den traditionella tredelningen, som även löper ner inom resp tredjedel.

Såg på Wiki att där ansågs Tuna stift placeras i Eskilstuna (borde vara Torshälla, som väl är äldre), men detta avvisas bestämt och övertygande av Tore Nyberg m fl i artikeln "Adam av Bremen och Florenslistan" 
Notera att även om listan är skriven runt 1100, så är det en blandning av (vad Hamburg-Bremen TRODDE var) det faktiska stiftsläget och en planering för hur kyrkan ville ha det.

En placering av stift i Enköping, Eskilstuna/Torshälla resp Botkyrka behöver i o f s inte vara helt på tok. Det rör fortfarande TRE orter. Traditionerna kan vila på tidig mission från Hamburg-Bremen eller från mission med annat ursprung (engelskt eller ortodoxt) eller att dessa nämnda hade stift med utgångspunkt från nämnda orter FÖRE 1054. Dessa missionsstationers församlingar kan ju likviderats om de inte erkände påven som kyrkans främste biskop?

Vid Tuna (Selånger) utbildas tidigt alla de kriterier, som bevisar att orten passar in i ett säte för en biskop (för tiden stor kyrka, vallomgärdad "stad", god hamn, orten är eg "onödig" i tidens helsingska samhälle, nära till central tingsplats, staden överges kort efter 1364 liksom alla kyrkesplatserna, helsingelagen förvaras där till 1364-då upplandslagen börjar gälla)

[Boreas]

Re: Götaland

Den danske professor Niels Lund skrev en artikel i et kompendium ’Fra vikingeriger til stater’ (700-1200).

Nils Lund følger her blott ett vedertaget koncept - hvor "vikingeriger" er å oppfatte som "småkongedømmer" der - underforstått - senere 'evolverer' og blir til "moderne" 'stater'.

Så enkelt ser man ikke på statsdannelser lengre. Kulturell og civilisatorisk utvikling er ikke - slik man oppfattet verden mellom de to verdenskriger - en stadig evolution, der med mekanisk lovmessighet alltid har og alltid vil utvikle stadig høyere livs- og kulturformer. I dag vet vi at evolutionen kan gå ulike veier - og ha høyst ulik hastighet til ulike tider. Stiller man perspektivet på artsmangfold og variasjonsbredde kan man sogar finne perioder hvor geologiske endringer og klimatiske kataklysmer har sendt den biologiske evolution i revers...

Herr Lund burde derfor korrigere sitt og sine leseres utgangspunkt en smule. I den periode han dekker gikk man utvilsomt fra Nordsjøens og vikingenes tidlige 'riker' til at bli katolskt kristnede 'stater'. For å tydliggjøre diskrepansen kan man jo minne om at samtlige nord-europeiske 'riker' fikk sin status forandret under de to første sekler av forrige årtusen - der allt fra Italia, Spania og Frankrike - til England, Skottland, Danmark, Sverige, Finland, Russland og Ukraina - gikk fra å være 'riker' (i betydelsen selvstyrte kongeriker) til å bli 'stater' (i betydelsen 'vasall-stater') under det kirkelige, gresk-romerske koloniveldet.

Her skriver han bl.a. side 14-15:

”Fra omkring 600 ophører kilderne at omtale göterne, og det må vel betyde, at de var blevet opslugt af sveerne, som fortsat nævnes; Wulfstan siger f.eks. at Gotland (eller Östergötland) hørte til sveerne. Argumentet er et af de farligste, kildekritikken kender, argumentum e silentio. Det kan kun anerkendes, hvis man ikke kan forestille sig andre grunde til, at noget forsvinder ud af kilderne. Mistede kilderne interessen for det, eller forsvandt kilderne eventuelt selv?

[ . .] Senere forskere har da også peget på, at Götalandene eksisterede i bedste velgående igen fra omkring år 1000, og intet tyder på, at de var genopstået for nylig.

Her peker Lund på ett ømt punkt - ex silencio.

Det meste jeg har sett - så langt - viser en klar sammenheng mellom romerrikets kollaps og en påkommende utvandring fra Skandinavien. Tjodreks gauti-gother og Alreks va- eller vesi-gother har en historisk bakgrunn blant jernalderns 'guter' og 'gøter'.

Når de gotiske overhoder ankommer Spanien og Italien har de sogar ett eget ætte-navn (amalierne) og mannlige familjeoverhoder av ræt kongsæt - og rett at bære kongetittel - slik de svenske sagn og runesteiner etter Alrek og Tjodrek fortæller.

For å hevde kongsræt måtte gotene derfor eksportere sin kongsæt til det sydlige Europa. Poenget var rimeligvis å gjeninnføre et legalt, arvelig og stabilt monarki i Rom. Derfor behøvdes en de facto legal kongslinje - hvilket man altså ikke kunne finne, annet enn godt nord om Limes.

Det kan bidra til å forklare hvorfor de gautar, gautigother og vagother som ble igjen på den skandinaviske halvøy ble uten sin egen kongslinje - hvorfor en fusjon med de velstående svearne ble dessto mer attraktivt. 

Under 500-tallet viser forandringene seg i det arkeologiske materialet. De gullbesmykkede stormansgravene har nå opphørt - mendens det skandinaviske jordbruket opplever en sterk spredning - fra Svealands centrale jordbruksområder til dagens svenske Norrland og Värmland, hvrofra det når Oslo-fjorden, Jæren og Trøndelag. Økningen i faste, intensive jordbruk øker i alle disse områder.

I de samme områder finner man under samme periode en karakteristisk framvekst av det heligge tre-tall  som treodd-graver, treflik-spenner og tridenter... 

[Boreas]

Samme professor skriver samme sted –

”Ifølge Sawyer har udgangspunktet for Sveriges samling hverken været Uppland eller Västergötland, men Östergötland. Uppland havde en samfundsstruktur, der slet ikke begunstigede en samlet kongemagt, det var delt mellem adskillige høvdinge, hvis riger muligvis afspejles i den ældste kirkelige opdeling i provstier, disse provstier falder i bemærkelsesværdig grad sammen med afgrænsede runestensområder”.

Beskriver Lund hvordan Sawyer har kommet til denne oppfattning - uten å basere seg på Snorre Sturlassons høyst tvilsomme texter?

 

Apropos e-rik:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5031.msg59668.html#msg59668

Apropos i-rix:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3728.0.html

Apropos tor-reks/ko-ning/mon-ark:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4252.msg59441.html#msg59441

Ko-ning-as:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4323.0.html

[Emund Slemme]

Beskriver Lund hvordan Sawyer har kommet til denne oppfattning -

boreas; jeg tager det hele samlet.

Det kompendium jeg henviser til stammer fra 12 artikler fra en forelæsningsrække ved Københavns Universitet i tilknytning til vikingeudstillingen "Hvidekrist" på Nationalmuseet.

http://www.mtp.hum.ku.dk/details.asp?eln=200519

Lunds notehenvisninger -
En diskussion om Sveriges dannelse; Svenska rikets uppkomst, Göran Behre, Göteborg: Akademiförlaget 1968.
The Making of Sweden, Peter Sawyer, Gothenburg University, 1989

[Emund Slemme]

Men du får väl hålla med om att Sveariket är lite speciellt, i det att vi har ett namn på den mindre och äldre delen (Svitjod), Svealand är större än "bara" Mälardalen och Sveariket är efter nordiska förhållanden vidsträckt?
Det är detta som gör att jag i fallet Sverige lutar åt den "tyska" förklaringen av rike, något "övernationellt, större än ett land". men vi kan säker aldrig veta.

Sviþjóð er ikke et specielt svea fænomen; læs om þjóð her -

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg45856.html#msg45856

[Skoglar]

Givetvis sätts namnen i ett begränsat perspektiv med en naturlig mitt, jämför med Öster-, Väster- och Norrbotten. Med andra ord kan namnen referera till mittpunkten Mälaren, vilket av någon viss antagits just kunna härledas till att betyda mitten. Det gör ju att det inte per automatik helt plötsligt kan antas att mitten ligger söder om ett center, vilket av någon anledning kallas Uppland.  Som sagt, den bevisningen är gammalt sveastoff....

Din längtan efter "perfekt" logik eller struktur kanske leder dig fel.
Visst. Ibland utgår man från den geografiska "mitten", som i fallet med Bottenviken, men inte nödvändigtvis i alla enskilda fall. Några tankenötter:

Staden och hamnen Västervik(en). Är betydelsen "hamnen väster om oss som bor mitt i Östersjön" eller "hamnen väster om oss som bor på Gotland"?

Southwark (Sudweca 1086, "Sydvirke") söder om Themsen. Är det den södra befästningen som skyddar oss som bor mitt i floden, eller skyddar den oss som bor i London (norr om floden)?

Om Sutherland ligger söder om "mitten", var ligger då mitten? Kanske mitt i Pentland Firth, sundet som skiljer Orkneyöarna från Skottland?

För att sammanfatta. Det finns ett antal väderstrecksrelaterade ort/platsnamn.
Många är rent geografiska och i sann mening neutrala. (Syd/Nordön i Nya Zealand, V/N/Ö-botten, Sydafrika, etc.). Ingen lär väl någonsin ifrågasätta att Nordpolen ligger i norr?

Andra är baserade på politiska och/eller kulturella realiteter. (Västindien, exemplen ovan, Söder/Västmanland). Dessa kan ifrågasättas, eftersom de speglar en viss grupps uppfattning. Som exempel, hur många kineser tycker att de bor i Fjärran Östern? Är det inte snarare vi som bor i "Fjärran Västern"?

Egentligen spelar det ingen roll om "centrum" ligger i Tiundaland eller mitt i Mälaren, som du menar. Oavsett vilket så är namnen V/S-manland endast relevanta om de ingår i ett sammanhang där de utgör den västliga och sydliga delen av ett större sammanhang.

Nu har jag fått intrycket att du ogärna jämför olika källor för att se om de möjligen kan stödja eller motsäga varandra. Men om jag har fel i detta, så skulle nu vara ett bra tillfälle att åter läsa Snorres beskrivning i OdH saga, kap 77.

[Ättelägg]

För att komplicera debatten lite så har vi även ett norrland och ett österland, utgående från mälaren? eller mer sannolikt maktcentrumet Uppsala.

[Vetgirig]

För att komplicera debatten lite så har vi även ett norrland och ett österland, utgående från mälaren? eller mer sannolikt maktcentrumet Uppsala.

Norrland är sent påkommet. Ungefär från 1364, då vad alla kände till som Helsingländerna upphörde för gott att existera som autonomt område. De nordmän, som ibland nämns i medeltida texter rörande svenska förhållanden, kan alltid härledas vara uttalade från Vgl/Ögl gentemot Mälarområdet och har alltså inget att göra med ett tidigmedeltida Norrland (även om Helsingländerna var det nordligaste av de 4 rikena).

Olaus "Vendland" är ju samtidigt det östligaste av de 4 rikena ur vilka Sverige skapas. D v s dagens "Estland" är bara en del av något som med största sannolikhet omfattade allt från SV Finland/Åland/Roden  och de östra Östersjökusterna söderut till ca Weichels mynningsområde, d v s östra landet (österlandet). Vid den tid Vendland existerar är Uppsalas storhet som politiskt maktcenter slut sedan länge. Möjligen kan platsen haft kvar sin religiösa pondus.

[Emund Slemme]

Et 'rike' er mao. det samme som ett kongedømme - definert etnologisk heller enn geografisk. "Å høre til ett rike" har altså hatt samme grunnleggende mening som man fortsatt kan "høre til" en familie, en folkegruppe eller en - tja - ætnicitet.

Nils Lund følger her blott ett vedertaget koncept - hvor "vikingeriger" er å oppfatte som "småkongedømmer" der - underforstått - senere 'evolverer' og blir til "moderne" 'stater'.

Professor Niels Lund har ligeledes en mening om emnet -

"Senere blev riget nøglebegrebet. Man måtte studere rigssamlingsprocessen og de politiske kræfter, som spillede en rolle i den, hvilke dele af landet underkastede sig andre, og hvilke kredse i samfundet havde hvilke interesser. [ . .] Her står på en måde idéen mod menneskene, idéen om, at der ideelt set er et samlet rige, mod lokalaristokratiet, der næppe har haft denne idé for øje og derfor slet ikke har kunnet opfatte sig selv som splittede. For de lokale høvdinge har det naturligt været deres egen magt i de naturligt afgrænsede bygder, ikke at de skulle underordne sig selv og deres magt under herskere, der kom andre steder fra" . . . [ . .].

Löfving har denne konklusion: ”man skall inte diskutera territoriella enheter utan att samtidigt ha en uppfattning om den maktstruktur som håller ihop dem”.

[Marty]

Sawyer och Löfving, Bo Ralph m fl tillhör vad jag kallar den "danska skolan" som är stark i Västsverige. Hyenstrand föreslog att Vg hamnade under DK runt 500 e kr och Sawyer ser Vg som ett danskt lydrike. Deras resonemang är helt i motsats till den traditionella Sveaskolan (Mats G Larsson, Nerman m fl). Gemensamt med Sveaskolan har de i slutsatsen att Vg måste ha blivit ett lydrike till nån av de nationsbyggande begreppen Svear eller Daner. Precis som Sveaskolan pekar på Sagor, Uppsala Öd och Husabyar som bevis, för de fram Ottar, Tegnebyar mm.

[Emund Slemme]

Sawyer och Löfving, Bo Ralph m fl tillhör vad jag kallar den "danska skolan" som är stark i Västsverige. Hyenstrand föreslog att Vg hamnade under DK runt 500 e kr och Sawyer ser Vg som ett danskt lydrike. Deras resonemang är helt i motsats till den traditionella Sveaskolan (Mats G Larsson, Nerman m fl). Gemensamt med Sveaskolan har de i slutsatsen att Vg måste ha blivit ett lydrike till nån av de nationsbyggande begreppen Svear eller Daner. Precis som Sveaskolan pekar på Sagor, Uppsala Öd och Husabyar som bevis, för de fram Ottar, Tegnebyar mm.

Marty; De fremgår tydeligt af den - meget forskellige - svenske litteratur vi danskere læser. Nogle (måske få) forfattere udelader ganske enkelt selv historisk dokumenterede eksempler, da det ikke passer ind i deres verdensbillede. Hui - jeg vil afholde mig fra eksempler.

Her på debatforum har vi tilhængere af Adam af Bremen - og andre af Snorri Sturluson, selvom flere forskere har dokumenteret/pointeret fabulering og ren fiktion fra begges side. Sådan er det! Noget rigtigt findes dog her, det er bare at finde frem til det! Nogen litteratur baserer så deres basis på - måske - en retning ud ad en forkert tangent - og så har vi modsætningsforholdet. Men hvem afgør hvornår denne tangent er rigtig eller forkert?

I Danmark har vi Saxo-skolen selvom utallige afhandlinger dokumenterer at danerne ikke kan føres tilbage til langt før Kristi fødsel. DNA viser i dag, at mindst tre større haplo-grupper danner det danske folk, præcis som i Norge og Sverige. Skjoldunge-skolen (Lejre) er et andet alternativ i Danmark. Noget rigtigt har Saxo dog i sin beskrivelse af den nyeste tid. En væsentlig del af Saxo er ren fiktion.

Jeg selv er nok ikke bedre, da jeg har medvirket til friser-perspektivet. Hypotesen som I har hørt om her, omhandler, at Gormslægten er efterkommere af Harald Hildetand slægten, som i 700-tallet kæmpede mod göterne, for at beholde sit Østersørige (måske Rheidgötaland?). Ja, det såkaldte "Bråvalla" slag. Jeg selv tror på det!    Det vestlige Jylland med vadehavskysten er fuld af arkæologisk materiale, der peger entydigt på friserne. Og der bliver hele tiden fundet nyt. Friserne levede her til langt op i middelalderen. Kun få forskere interesserer sig for den sag.

Nævnte 'skoler' skal dog ikke afholde os fra at få belyst de problemstillinger, der er relevante for den enkelte person. Men tak fordi du tog problemstillingen op - jeg sympatiserer ikke med nogle af de nævnte skoler, men sikkert med fragmenter fra alle hold. En undtagelse er - - friser-skolen. 

[Boreas]

Löfving har denne konklusion: ”man skall inte diskutera territoriella enheter utan att samtidigt ha en uppfattning om den maktstruktur som håller ihop dem”.

Löfving påpeker en av de enkle, saklige premisser det syndes mest imot. Det var også poenget med min krav til etterproøvelse av hr. Lunds utlægning i sakens anledning, hvor han fortsatt mangler noen enkle, men avgjørende byggeklosser i den modell han antyder som utgangspunkt for den "emanicipering", "riks-samling" og "statsdannelse" man ser kan tenke seg - på bakgrunn av et sparsomt og tildels uklart/usikkert faktagrundlag.

Jeg har tidligere i denne tråd forgjæves etterlyst en nærmere definition av centrale begrep, f. eks. "herred". Under tiden har jeg re-produsert den modell som finnes beskrevet i den norrøne litteratur - og som nå støttes av såvel arkeologi som genetik.

Ergo har vi den modell vi trenger for å definere ett herred ut ifra en politisk struktur. Med Rigstula til hjælp kan vi sogar beskrive 'herredets' formasjonsfase og spredning - som en funktion av en regional instans. Dernæast legger man "rik/rig" til i ekvationen - og det turde være klart at Rigs tul og tula er en henvisning till ett femte komponent. Som den eldste av alle, lokale som regionale herredssæter kommer Rig selv - og hans ældste søn -til å definerer den minste enhet (gården/kongsgården) - hvorfra ett system av gårder blir til herred, herreder, læn og land.

Når det intensive jordbruket vokser fram i Europa har man allerede en femdelt social strategrafi - med Rig/eRig/eRik som nav i midten, omgitt av sine sønner ('tyler') der i fortplaantningens tjeneste løper mellom centrum og periferi. I det perspektiv kan vi forstå hvorfor just denne "Gamle-Erik" fikk anses som selve opphavet til den gamle - og skamløse - hedendommen, dengang man fortsatt kunne føre frie samtaler om vår opprinnelse - som individer, som familje, eller som slekt og art.

# Når man i tiden 1050 til 1250 ser en række inbyrdes strider i Norden har dette forledet mange til å tro at den samfunnsstruktur man der møter var regelen - heller enn unntaket - hva gjelder de før-kristne samfund nord om Rhinen, Elben, Ejdern, Øresund, Stiklestad og Åland. Når dette fremmende og brutale vælde så skulle påtvinges regionale og lokale grupper kom tildels innbitt motstand og væpnede "rejsninger". I dag vet vi at de første., kristne lovene (jmfr. Alfiva-lovene) var rene vasall-lover, der påtvang befolkningen høye skatter og tømte landene for verdier.

## De borgerkrigslignende tilstander som da utspiller seg i Norge likner meget på de motsetninger som beskrives i Sverige under samme tid. I Norge er historien bedre belagt - og frontene klart beskrvet som en motsettning mellom bisper og baglere versus kongsætlingen og hans gamle, innlands handelsadel - birkebeinere. Den store og til dels dramatiske omvæltningstid mellom 1050 og 1250 er altså ingen egnet modell for det langt mer stabile samfund man hadde her nord - før kristendommens hårde ankomst. Å tolke vikingtiden med middelalderøyne er altså en slem, men hyppigt forekommende metodefeil.

Av den årsak vil man gjerne vite hva ett "Herred" var for noget - under vikingtiden.

[Ättelägg]

Oavsett hur man ser på ålder gällande begrepp är det ett faktum att vi har ett Västmanland, Södermanland, Norrland och Östland (inte Estland utan ett namn på Finland). Centrumet blir tämligen klar utifrån dessa geografiska namn, inte mälaren, Västmanland ligger norr om mälaren utan Svearnas upp-land, Uppland, som bekom namnet på de tre folklanden vid omorganisationen, tidig medeltid. Uppsvear är helt enkelt de som bor i upp-landet. De övriga länen/regionerna tämligen enkelt väst-syd-norr och öst, svear. Dalarna var en förlängning av Västmanland och norrland, landet norr om uppland, mao inte dagens vidsträckta område utan snarare Gästrikland odyl. Härvid har vi också förklaringen av de fyra rikena, Mälardalen med dess förlängningar norrland och östland är ett av rikena, svearnas och otroligt nog så är det även ung dagens Svealand (förutom norrland och våra förlorade östra delar).

Bittert kanske men ändock tämligen klart och logiskt. När skapades dessa begrepp är svårt att säga men åldern på begreppen är nog tämligen ålderdomliga med tanke på sagorna. Problemet är Uppland som är en senare konstruktion men speglar nog Svearnas evolution med de tre folkländerna som kärna för att med tiden även omfatta Mälardalen och än senare norr och öst. Öst delen är något svår att tidsbestämma eftersom vi har klara kulturella likheter mkt tidigt med Eg Finland så frågan borde vara öppen men traditionell finsk historia erkänner inga andra element än från korstågstiden men man kan ju undra.

[Ättelägg]

Intressant program serie om Vikingarna på SVT som trycker på väsentliga fenomen som gärna glöms bort här men som är av vikt att ha i tanke. Att vikingafärderna inte var några random fenomen utan tidigt riktade processer som sannolikt var elitstyrda med tydliga mål och resultat. Likaså slavhandelns betydelse för Skandinavien, ett fenomen som sannolikt inte var enbart ett fenomen från vikingatiden utan antagligen mkt äldre än så. Skandinavien var ett slavbaserat samhälle och ytterst stratifierat med en maktrik elit och själv ägande bönder med slaven/trälen i dess nedersta skikt. Detta med slaven som bas i den ekonomiska hierarkin är intressant eftersom vi här antagligen kan kasta nytt ljus över elitens maktposition. I ett arbetsintensivt jordbruk är det alldeles utmärkt att använda sig av slavar som till en ringa kostnad kan generera ett överskott som i sig centrerar mer makt till ägarna. Kanske vi kan ana en utveckling som i det lilla påminner om roms ekonomiska utveckling med allt större jordbruk under få innehavare. En utveckling som friställer eliten till annat än att producera mat, en elit som kan koncentrera sig på mer vidlyftiga projekt som expansion på andras bekostnad. En elit vars ideal dessutom var krigarens.

[Skoglar]

Sviþjóð er ikke et specielt svea fænomen; læs om þjóð her -

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg45856.html#msg45856

Det förstår jag också. Men det ovanliga med svearna är att namnet sätts samman med flera olika efterleder: -ljod, -land, -vaelde och -riki. Inte alla stam/folknamn dyker upp sammansatta med så många olika efterleder.

Min gissning är vi i detta ser exakt det som Snorre skriver i Olof den Heliges saga, kap 77. Från ett kärnland norr om Mälaren via "hela Mälardalen" till en större politisk enhet som till slut även omfattade Väster- och Östergötland.

[Skoglar]

Av den årsak vil man gjerne vite hva ett "Herred" var for noget - under vikingtiden.

Intressanta tankar. Ser du 'hund' och 'kind' som synonymer till härad, eller är de speglingar av en annan (eller två olika) indelningsprincip(er)?

[vemvet]

Min gissning är vi i detta ser exakt det som Snorre skriver i Olof den Heliges saga, kap 77. Från ett kärnland norr om Mälaren via "hela Mälardalen" till en större politisk enhet som till slut även omfattade Väster- och Östergötland.

Det här stämmer ju inte, för att uttrycka det milt.