Det bör skilja en hel del mellan dessa tidpunkter, eller hur?
Dom första människorna som metodiskt började odla sina marker - på skandinaviska halvön - kan förknippas med dom öppna slätterna på Öland, Ögl och Sörmland. Sen finns det tidiga exempel på itensivt jordbruk i Halland-Vgl-Östfold, jämte Oppland och Uppland. Enligt dom uppgifter jag känner till.
En parallell fråga vad gäller Fenno-Skandia och Baltikum är framväxten av pastoralism - typ ren, får, getter - och svedjebruk. Här finns ju exempel från N-Europa på att dom tämjt djur och stimulerat nyttoväxter redan under paleolitisk tid - typ 25-35.000 år sen...
I det samband kan man ju reflektera över att även dom sydliga jordbrukssamhällen - från Mellan-Amerika till Levanten och Kina - började etableras först efter istiden, drygt 10.000 år sen. Olika växter och olika odlingstekniker har alltså växt fram under dom kommande 3000 år - i perioden 7.-10.000 f.m. - på olika kontinent.
Sen lägger man gärna märke till att det för N-Europas del skedde en kraftig utökning av samhällen som använde intensivt jordbruk, mellan 5500 och 6500 år sen. Vad denna "jordbruksexplosion" orsakades av vet vi fortfarande lite, men landhöjning och klimat är väl avgörande faktorer. Kunskap och färdigheter fanns ju redan sen länge. Exempel på 8.500 år gammalt brygg och bygg finns ju från såväl Balkan som Skottland.
Vill man spekulera om Sveriges tidigaste jordbruk får man alltså hålla möjligheten öppen för samma ålder på dom allra första exempel på jordbruk här. Än så länge får vi nöja oss med 7000 gamle spår efter korn-odling, från Öland, Sörmland och Östfold.
I dom slätt-områden som på denna tid stigit upp ur havet - ikring Mälarn, Närke och Vänern - blev det omsider, matjord nog att bedriva odling på. Dom skoglösa ytor som steg ut havet gäller ju den övervägande delen av dagens Syd-Sverige. Sen steg det upp mindre, släta ytor av lågland i mellersta och norra delen av landet. Senast på 500-talet ser man en omläggning från inlandsbruk med svedje, får och getter till intensiv 'bredbygds-bruk' gödning och febodar på den gamla, släta havsbottnen som slutligen steg upp av Bottenhavet.
Så visst skiljer det på tidspunkterna - mellan det första skogsbruket och det sista 'slättlands-bruket' blev till. Att den senare kulturform drivits fram av en specifik grupp, som blivit en egen ätt och sålunda en 'stam', törs väl vara okontroversiell.
Bland dagens genotyper ser man bl.a. att N, I och R utvecklades under eller just efter istiden. Dessutom härstammar dom från samma bas-grupp - vilket betyder att dom har ett gemensamt ursprung, någon stans i dom norra klimat-zoner.
Det skulle kunna förklara hur den gamla fiskekulturen utvecklades till en egen pastoral gren för inlandet och sen en egen version för jordbrukarna. Sen lär det vara skillnad på det skandinaviska och det kontinentala jordbruket, som det förekommer i Danmark, Tyskland och Be-Ne-Lux. Därför lär tyska bönder vara närmare danskar än svenskar, etc.
Det skandinaviska jordbruket har alltså utvecklas över flera tusen år - i en dialog med olika folkgrupper i hlvöns grannskap. Att det invandrat som ett plötsligt påkommet "paket" stämmer tyvärr inte riktigt med den bild man får från den övriga värld. Här ser vi klara bevis på att man utvecklat sitt eget jordbruk över många generationer.
När man hittar snabba spridningar av en bestämt jordbruksform i NV Europa berättar det enbart att större folkgrupper tagit del i uppkommande innovationer - inte att dom invaderats och ersätts av invandrare från tropiken - med ett paket husdjur under armen.
Samme form för "kulturell diffusion" - i form av förmedling av kunskaper och färdigheter - ser man också när det gäller innovationer inom keramik, metallurgi, hantverk och konstuttryck.