När det gäller guldet i Västergötland så är jag ganska insatt i frågan, då jag skrev min master i ämnet.
Rent generellt så tror jag att man måste betänka formeringsprocesser. Väldigt specifika omständigheter har lett till att så fantastiskt stora mängder guld har påträffats i just VG. Utan tvekan måste en starkare tradition av att gräva ner eller deponera guld i jorden eller i våtmarker funnits i VG än i andra delar av landet. Betänk att även tex Danmark har betydligt mindre mängd guldfynd än VG, trots att Danmark generellt uppvisar en mycket rik fornlämningsbild från perioden, men många otroligt högklassiga guldföremål påträffade på boplatser.
Sen är fynden sammanfattning intressant. De allra flesta är små fynd bestående av några tiotals gram guld, oftast i form av barrar, spiraler eller tackor. Dessa verkar ha grävts ner på relativt "vanliga" bosättningar, och skulle kunna representera en specifikt tradition av att begrava den rikedom man hade, liknande den som verkar ha funnits på Gotland under vikingatid då nästan varje gård verkar ha haft en silverskatt nedgrävd under golvet. De stora fynden är betydligt färre, och förefaller alla vara rituella deponeringar.
Det är intressant att endast ett mynt har påträffats i VG, och resten av guldet består av föremål eller "hantverksguld". Det tyder på att man inte hade någon större införsel av romerska mynt till VG. Antingen kom guldet till VG direkt från kontinenten i form av barrar och tackor via en annan handelsväg än de romerska mynten i Östersjöområdet, eller så har guldet processats i Östersjöområdet, för att sedan ta sig till VG i form av färdiga föremål och hantverksguld, för att till sist hamna i jorden i VG. Den första modellen skulle möjliggöra en betydande skillnad i tillgång till guld mellan östra och västra Sverige, medan den andra antyder att mängden guld i materialet snarare beror på olika formeringsprocesser.
Det borde även nämnas att vissa forskare har tyckt sig se en mindre utvecklad ekonomi i den stora mängden guld som förekommer i VG. Stora mängder förstört värde tyder på ett ekonomiskt system som inte har plats för värdet. Guldet är för värdefullt för att kunna användas i vardagliga transaktioner, vilket i stort sett gör det oanvändbart för vanliga människor. I en sådan situation är det rationellt att förvara guldet där det är säkert, tex nedgrävt under golvet. Större deponeringar kan då bero på att samhällets ledande skikt gör samma sak, men på en större skala. Samtidigt ska man nog inte glömma att nedgrävning av värde även sker i orostider.
När det gäller den möjliga halskragen i Uppsala så tror jag inte en minut på att det skulle handla om ett fragment från Ållebergskragen. Den är inte identisk, endast mycket lik, och är dessutom inte tillverkad på precis samma sätt som utsmyckningen på Ållebergskragen. Nej, den kommer från ett föremål från graven i Uppsala.
