Hade alla landskapkungar en Jarl? Eller – var det enbart Sveakungen som hade en Jarl? Frågan ställs på sin spets runt 1260 när Birger Jarl enade riket. För vem/vilka, gjorde han detta?
Nu hade götarna ursprungligen en egen ätt - varifrån det hade kommit
hertigar från en egen "allfader" kallad Gaut eller Oden. (Ett parallellt system hade man i Danmark/Tyskland. Enligt Tacitus satt det en kung (regis/rex) i Danmark, med en rad hertigar (ducis) i det dåvarande "Germania".)
På något tidspunkt efter väst-Roms fall förenas dom goter/götar som blir kvar i (dagens) Sverige under kungen i Sigtuna och hans råd i Uppsala.
Alla dessa hertigar (landskapskungar) hade alltså en jarl i varje härad. Ursprungligen. Efter att dom nya, stora karlarna (karolingerna) - i hop med Gud - tog makten i land efter land fick dom gamla titlar nya värden och funktioner.
Nu kunde alltså kyrkan
utnämna - som i 'välja och vraka' - vem som skulle styra land och rike. När reaktionerna i hela NV Europa hade lagt sej och en ny frid omsider kunde stadgars var man framme vid 1247-49 - och då lämpades alltså den katolska diktaturen något - och man fick "omförenade" lösningar - där några av dom gamla principen fick återkomma - i dom nya landskapslagar som du nu jobbat med. Bland annat om det gamla princip om en egen, inhemsk och agnatisk monarki återupprättas - med ättlingar från en av dom gamla adelshusen - fast utan det gamla, kungliga reproduktionssystemet. Dom gamla ätterna från Oden och Yngve-Frej var ju borta och här kunde (givetvis) inte komma någon ny 'allfader' på tronen - vid sidan om Gud. (Märkligt dock att den senare Gustav I hävdade att Wasa-ätten var "efter Oden".)
Sveakungen, enligt min hypotes, hade en Jarl och en Marsk under sig. Om nu Jarlen hade bestämmanderätt – utsträckt till makt – över Roden så innebär inte det att ÖG skulle ha haft med detta att göra – även om Jarlen i fråga, vid detta tillfälle, kom från ÖG. jarlen ”jobbade” ju för Sveakungen – som var alla Svears Kung, blotkung, lag-kung – och överbefälhavare i krig – och han var framröstad av alla landskap.
Sveakungen hade (i regeln) en jarl från det gamla adelskapet till marsk och en annan till drots. Marsken ledde det militära, drottsen det civila. Under Kalmar-unionen skulle dessa vara inhemska - och efter brottet med Danmark fick marsken Karl K. Bonde bli ny kung. Senare blev alltså efterkommarna av drottsen Krister Nilsson (Vase) bli kungar...
Slutledningar görs alltså beroende på var och ens grunduppfattning om hur vår historia såg ut. Det gäller för både yrkesmän och amatörer – enligt min uppfattning.
Thomas
Visst kan man tolka historiska skeenden olika - så länge man känner, infattar och förklarar
alla åtkomliga fakta. Men, man kan inte "tolka" eller behandla fakta som man vill. Här får vara en grundläggande kronologi, kulturell stringens och rejäl logik realitet bakom alla tolkningar - vid sidan om en öppen och ärlig redlighet.