Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Kungsune]

Ja språkgränsen mot Finland är ju förbluffande skarp. Man tycker att det borde finnas någon blandform men det saknas ju.

[Ättelägg]

Nej det där med finsktalande tog jag bara med som en ide som vissa i finland hävdat. Själv tro jag inte det, men genetiskt finns det vissa tecken som pekar på antagligen täta kontakter mellan finland - uppland tidigt och vad jag förstått finns det väl vissa arkeologiska likheter. Östersjön var nog det främsta området för Svear och kontakterna vändes nog österut, tro jag. Om det finns bevis med ortnamn vet jag icke.

[Ättelägg]

Finsk - Ugriska och Indo - Europeiska är väsentligt skilda språkgrupper, sannolikt vore en blandform svår. Dock finns det låne ord naturligtvis. Appropå Finland är detta härliga land inte homogent, det finns skillnad mellan västra - östra långt tillbaka.

[AndreasE]

Åland anses under järnåldern uppvisa mer uppländska drag än finska, även om det förstås finns finska inslag och specifikt åländska. Det är mycket möjligt att Åland var germansktalande under yngre järnålder. Över huvud taget så uppvisar "egentliga Finland" starka kontakter med mellansverige under yngre järnålder.

[Ättelägg]

Många gånger pratar man om hämvändande folk, heruler, vandaler osv. Uppåkra visar tydligt hur tät kontakterna var under romerks tid, likaså verkar det ha funnits täta förbindelser med södra östersjön mkt tidigt, inte detta forum. Källor pratar om hämta folk från hemländerna, om folk som återvandrade. Snorre om asarnas vandring. Det är överhuvud taget många ord om just rörelse långt före vikingatiden. Importföremål stärker väl detta. Östersjön var mycket tidigt ett media som förenade snarare än skiljde. Att vi i mälardalen vände åt öst är väl inte att förvåna. Kanske man kan se den maktkoncentration som avspeglas i Uppsala komplexet och den särställning i mytologin ynglinga ätten, svear hade och de mycket rika gravarna med stor internationell förvecklingar i läget mellan järn, päls och en relativt skyddad region som var tillräckligt rik för att föda en relativt stor befolkning. Vissa pratar om avfolkning fortfarande här för att förklara, goternas utvandring, men likt många folk är det väl mer klientskap kontinentens stambildningar speglar. Där möjligen eliten kan vara kulturbärande. Snarar bör väl svearnas inflytande över större region än mälardalen hittas i andra faktorer. Långtida stabilitet parad med ekonomiska prametrar kanske??

[Marty]

Det är väl ett antal hjälmar från Gotland? Att de är fragmentariska gör dem väl inte färre? Ser vi på svärden så ser vi att den typen som återfinns i Mälardalen är representerade över hela Sydsverige (bl a i Snösbäck VG). Det är väl rätt osannolikt att övriga Skandinaviska hövdingar skulle haft liknande utstyrsel den som mälardalingarna hade fast med en mössa på huvudet i stället för hjälm? I Beowulf beskrivs hjälmar i detalj som verkar vara av Vendeltyp; på huvudet på Götar/Geatar.

Marty

[AndreasE]

Antalet gravar med hjälmfragment på Gotland är litet, bara ett par stycken, typ fyra eller så.

Svärden är en helt annan sak. De är en del i en pan-europeisk elitutrustning som återfinns från norra Italien i söder till Norge i norr. I de rika obrända krigargravarna från kontinenten uppträder de ofta utan hjälmar.   

Jag säger dock inte att man inte hade hjälmar utanför Mälardalen (äver om arkeologin antyder att hjälmar var ovanliga), utan att den specifika typ som associeras till vendeltid i Sverige, och som Sutton Hoo tillhör, förefaller högst koncentrerade till östra mellansverige, och möjligtvis utgör en typ som uppstått där.

[Marty]

Det finns fyra från Broa/Högbro-gravfält. Förutom dessa finns ytterligare 8, totalt 12 hjälmar från Gotland. Det unika för Mälardalen är nog att man grävt stora/medelstora högar i stor omfattning i modern tid.

Such helmets were familiar to the Beowulf poet, for he mentions them five times. Beowulf's helmet is "besette swin-licum" (1.1453), "set around with boar images", and in another instance, "sweord swate fah swin ofer helme" (1.1286), "the sword stained with gore the swine above the helmet",

Marty

[AndreasE]

Är de alla från olika gravar? På Historiska museets söktjänst finns det tex bara sammanlagt 6 hjälmfragment från Högbro-gravfältet.

Så många storhögar har inte grävts ut i Mälardalen, och de flesta har inte grävts ut i modern tid. Hjälmarna är koncentrerade till Uppsalaslätten och Fyrisåns dalgång, och där har relativt få gravar grävts ut. De stora gravfältsgrävningarna har skett i Stockholmsområdet. När Inhåleskullen undersöktes 2010 var det smått unikt att ett helt gravfält undersöktes på Uppsalaslätten.

Men om Gotand nu har så många hjälmar så är det ju intressant, då Gotland under den här perioden uppvisar många kopplingar till Mälardalen.

[Ättelägg]

Jo nog finns det en mytbildning kring det vidlyftiga arkeologiska utgrävandet i mälardalen. Det mesta är väl från byggen odyl. Till och med det i Uppsala nu är pga bygge. Storhögar har det väl överhuvudtaget inte grävts i på många decenier, alldelse för lite tycker jag. Västra mälardalen är lika outgrävt som måga andra områden i Sverige. Tyckte mig läsa att Geater inte var västgötar nyligen här...

[AndreasE]

Om man tittar på det faktiska antalet storhögar i regionen så är andelen undersökta lågt. De flesta undersöktes för mycket länge sedan.

[Marty]

29 storhögar är undersökta i Mälardalen. Motsvarande siffra för Västergötland är 0.

Marty

[Marty]

I Småland är endast 1 storhög med en man i undersökt (Gunnerstad, Tjust, 22 meter, 600-tal). Det är antagligen en båtgrav (kölavtryck i botten) och innehöll bl a hjälm. Så för Småland är det 100% av de Vendeltida gravarna som innehåller hjälm:)

Marty

[AndreasE]

Och antalet storhögar bara i Uppsalaområdet (alltså inte hela Mälardalen) uppgår till över hundra, beroende på hur man definierar en "storhög". Vad är motsvarande siffra för Västergötland och Småland?

Hur som helst, hjälmarna är inte specifikt knutna till storhögar.

[Anganatyr]

Nja, håller inte med dig där. Det är inte svärdsknappen i Sutton Hoo som utgör dess koppling till Mälardalen. Sådana svärdsknappar har sitt ursprung på kontinenten och återfinns från Italien i söder till Norge i norr. I Sverige finns de representerade lite överallt, även om Svealand har ett numerärt övertag på grund av Vendel och Valsgärde och ett par andra platser (tex Norrsunda socken och Gamla Uppsala). De ingår i en pan-europeisk manlig elitutrustning. 

Det är snarare hjälmen och skölden som kopplar graven i Sutton Hoo till Svealand, och där är den geografiska kopplingen tydligare. Hjälmar var säkert mer spridda än vi ser i dagens arkeologiska material, men Mälardalen, och framför allt området runt Uppsalaslätten och Fyrisån, dominerar totalt både om man ser till Sverige eller hela Europa. I Mälardalen har vi ett 20-tal hjälmar representerade, från England två (med reservation för att fragment från några hjälmar kan ha ingått i Staffordshire-fyndet), och från resten av Sverige ett fåtal (en i Uppåkra och så bronsmatriserna på Öland, och kanske någon till). Vad jag kommer ihåg på rak arm så är inga hjälmar av vendel-typ kända från Danmark, Norge, Holland, norra Frankrike eller Tyskland. Det förefaller alltså troligt att typen utvecklats i just Mälardalen (utifrån romerska förebilder) för att nå en viss spridning utåt med tiden.

Skölden i Sutton Hoo har i stort sett identiska motsvarigheter i Vendel/Valsgärde.   

För det första så har man funnit ca 10 hjälmar på Gotland och även en del av hjälmarna i Uppland är bara fragment som tex den i Östhögen, Gamla Uppsala. Vad det gäller tillverkningen av hjälmarna så är ju endast på platsen Björnhovda i Torslunda socken på Öland där man funnit bronsmatriser för tillverkning av hjälmar (men de kanske inte ha hittats i Uppland än, precis som hjälmarna i Västergötland inte hittats än). I samma åker som bronsmatriserna hittades dessutom många romerska guld solidi. Eftersom hjälmarna anses vara inspirerade av romerska hjälmar bör det ju finnas en koppling till Romarriket. På Öland och Gotland har det hittats hundratals romerska guldmynt. Längs Fyrisån har man hittat två mynt (Fullerö och Ottarhögen). Ska man utgå från endast det som hittats arkeologiskt så är ju den rimligaste tolkningen att hjälmarna är tillverkade på Öland, men nya fynd kan givetvis radikalt ändra bilden.

Vad det gäller skölden så är Sutton Hoo skölden och skölden i Vendel XII inte identiskt lika. Däremot så är de dekorativa ribbor som sitter över och under skölbucklan på Sutton Hoo skölden så lika de flätmönster som finns på skölden i Vendel XII att man har föreslagit att de tillverkats av samma konsthantverkare. Hur samma konsthantverkares verk hamnat på så skilda platser finns det lite olika hypoteser om. På Sutton Hoo skölden finns dessutom ett beslag som föreställer en fågel, ett väldigt likt beslag från en sköld är funnet i Vallstenarum på Gotland.

[Anganatyr]

Vad det gäller svärdsknappen från Blekinge så är den nästan identiskt lik den från Sutton Hoo, det är inte bara att de liknar varandra. Inte långt från svärdknappsfyndet har dessutom en båtgrav hittats i Augerum. Denna grav är av Birgit Arrhenius daterad till ca år 500, den är alltså äldre än alla kända båtgravar runt Mälaren. Gravgåvorna pekar på kontakter med England med bla ett runt skivspänne som E.T Leeds har visat kommer från just sydöstra England precis som Sutton Hoo. Så kontakterna mellan Blekinge och sydöstra England verkar ha funnits redan innan graven i Sutton Hoo. Troligen finns det fler båtgravar runt denna båtgrav enligt tex Arrhenius.

Något man också måste komma ihåg är att båtgarvarna i Vendel och Valsgärde inte var brandgravar (och tur är väl det, annars hade vi inte haft dessa fina fynd). I södra Sverige finns tex flera brandbåtgravar där fyndfragmenten visar på fina statusgravgåvor. Det kändaste exemplet är väl skeppsgraven från Klinta norr om Köpingsvik på Öland. Flera forskare har gjort jämförelser med den kända skeppsgraven från Oseberg i Norge. Skillnaden är att graven på Öland är en brandgrav. Från antalet båtnitar och deras längd, samt spanttoppsnitarnas längd går det att fastställa att skeppet är av ungefär samma storlek som från Oseberg. Det är dessutom en kvinnograv.

[Marty]

Medelpad har 41, Helsingland 18 osv. Västergötland har många fast ingen verkar ha räknat ihop dem. Ett problem här är att det finns högar från bronsåldern samt även stora, fast ofta flacka högar från romersk järnålder. Det finns antagligen flera hundra storhögar i Västergötland (minst 20 meter i diameter). Hur många av dessa som är från andra perioder är svårt att gissa. Fast detta har väl inte med hjälmar att göra?
Marty

[Kungsune]

En liten fråga. Är det coolt med storhögar?
Stackars Halland och Skåne som bara har någon enstaka storhög, för att inte tala om Danmark eller för den delen Tyskland. ;-)

[Marty]

Storhögar är spännande då de ibland innehåller spännande grejer. De kan dessutom visa på var makten i en region satt. Skåne och Halland har ju annat "coolt" som Uppåkra mm.

Marty

[Kungsune]

Flera av de västgötska kyrkorna ligger ju uppe på storhögar också. Minns att vi pratat om det i en annan tråd. En skeppsgrav som bestod av brandgravrester och båtnitar lär ju ha grävts vid Hunneberg. Tycker att det är viktigt att vi sparar storhögar till framtida forskning men Skalundahögen har redan störts så många ggr, dessutom vet vi att den ligger i rätt tid, så jag tycker den skulle ge mycket för vetenskapen om den undersöktes. Skulle kunba vara ett bra startfält. Hela komplexet runt högen borde avtorvas dessutom så man fick fram strukturen på alla de gravtyper som idag döljs av vegetationen.