Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[supergeten]

Har man en uppfattning, oavsett vilken, så får den uppfattningen också konsekvenser man måste acceptera.

Än idag kan man läsa att Svearna var från uppland och att de själva kallade sig för Väringar (och att det egentligen skulle hette Väringatiden, inte vikingatiden) och endast dessa Svear for på vikingatåg – och att de for österut.

Jaha. Ok, då ser vi på konsekvenserna av detta. Svearna var framgångsrika, de tog hem massor med silver, guld och trälar. Jag har läst någonstans att var fjärde invånare skulle varit träl.

Konsekvensen av detta är att trälarna blandade upp sina gener med Svearna ganska snabbt. Svearnas gener blir då 25% uppblandade ungefär. Under medeltiden importeras bergsmän i stora mängder och Stockholms befolkning är nästan enbart Tyskar – och uppblandningen fortsätter – så vid medeltidens slut bör Svearnas gener vara ca 50% Svenska och 50% mixade från en stor mängd olika folk runt om i Europa.

De stackars Götarna(och alla andrafolk i landet) var ju aldrig i viking, de satt hemma på sina gårdar, hade inga trälar, inget guld eller silver eftersom de inte var varken plundrare eller handelsmän – och deras gener blandades aldrig upp…

Så visst, det går säkert att se en genetisk skillnad mellan Nordanskog och Sunnanskog…


Jag är fortfarande lika förundrad över att man strider så hårt för att skilja oss Svenskar åt i olika folkgrupper. Inte enbart diskussionen om detta med Svear och Götar. Jag läste på nätet någonstans att: ”endast Tiohundralands befolkning är de riktiga Svearna”. De riktigt hårda i denna evinnerliga debatt krymper alltså ned Svearna till endast Tiohundralands befolkning – och de kan inte ha varit speciellt många… Snart är väl endast Gamla Uppsalas befolkning riktiga Svear? Svear strider alltså även med Svear om vilka som var de ”riktiga” Svearna?

Varför argumentera så hårt, och känslofyllt, för att skilja oss åt i olika folkgrupper?

Min uppfattning är enkel – och helt tvärtom. Vi var alla Svear. Detta att vi alla var Svear höll ihop oss och gjorde oss starka genom att vi samarbetade med varandra som ett folk - och det medförde att vi överlevde som nation – mot alla odds. Hade vi stridit inbördes - hade vi aldrig överlevt som nation.

Under de senaste 800 åren har vi varit i krig i ca 390 år vill jag minnas. Danmarks befolkning var dubbelt så stor som vår. Under stor del av denna tid var även Norge vår fiende eftersom Norge lydde under Danmark. Vi borde inte ha överlevt som nation mot en sådan övermakt – men – vi överlevde.

Något höll oss samman, vi hade alla något gemensamt. Jag tror att det var att vi alla var Svear, samma folk, samma traditioner, samma gemensamma historia, samma värderingar – och vi var alla mer eller mindre släkt med varandra. Det gjorde oss starka – och vi finns kvar än idag.

Alla landskap bidrog med sin del till vår historia. Inget landskaps historia är viktigare än något annat landskaps historia eftersom vi var enade, och vi stred tillsammans för att överleva som nation.

Thomas

Jag anser inte att jag strider, däremot anser jag att de som bestrider texterna strider... Ganska hårt.

Jag vidhåller min tanke på att det varit olika folkgrupper, att Sveriges historia är en lång process... Ursprungssvearna blev efter några hundra år (ellr några tusen...)epitet som Yngve pratar om. Din tanke kommer in i ungefär samma tid.

Att saker och ting sker långsamt, att begrepp förändras - denna tanke verkar inte existera hos många som rycker ut en mening ur en bok och försöker få den att gälla för flera hundra år. Orimligt.

Titta på dagens Sverige och jämför det med Sverige på 60:talet - nästan som olika världar...

[Anganatyr]

Titta på dagens Sverige och jämför det med Sverige på 60:talet - nästan som olika världar...

Jag håller med dig fullt ut om detta Supergeten. Det är därför man inte kan ta ett begrepp från mitten av 1400-talet och säga att samma sak gällde på vikingatiden eller texter från mitten av 1200-talet och rakt av säga att samma sak gällde på vikingatiden.

däremot anser jag att de som bestrider texterna strider...

Här förstår jag inte riktigt vad du menar Supergeten. Vilka texter är det som bestrids? Vad står det i dessa texter?

[Carl Thomas]

Supergeten, vilka källor, texter och brottstycken är det du hänvisar till?

Vi har mycket få källor fram till år 1400. varenda en av dessa källor är omtvistad – allt beroende på vilken grunduppfattning dess läsare har.

Du (tror jag) anser att Adam är en trovärdig och korrekt källa när han skriver om ett tempel som heter Uppsala - och att det han beskriver då skulle vara Gamla Uppsala.

Adam skriver också att Götarnas land sträcker sig upp till Birka och att Birka är Götarnas stad.

Konsekvensen blir ju att Götarnas land gick upp till Mälarens södra strand + att Björkö tillhörde Götarna. Halva nuvarande Svealand försvinner – och tillhör Götarna. Eftersom detta område (Södermanland och Närke) tillhör Svealand bör alltså de Götar som bodde där – vara Svear?

Så, är Adam lika trovärdig i dessa uppgifter - som han är med templet som heter Uppsala?

Thomas

[Yngwe]

.Här förstår jag inte riktigt vad du menar Supergeten. Vilka texter är det som bestrids? Vad står det i dessa texter?

Det är skolbokstexterna som bestrids, Uppsala-skolans etablerade begrepp.  Att Uppsala-skolan etablerades av ett antal "lärda" med antingen politsiaka ambitioner eller vidlyftiga fantasier, verkar inte spela någon roll.
 
Det finns ingenting i de ärdsta dokumenten som säger att Svealand skulle omfatta enbart Mälardalen, tvärtom. Ändå pågår diskussionen i evighet. Och den kommer att göra så ända till de som har inflytande över den skrivna historien engagerar sig i att korrigera felaktiga fakta på ett sätt som får genomslag.  Det gör dom inte ännu, dom är alldeles för försiktiga, eventuellt okunniga, för det. 

Jag är rädd att eftervärlden kommer att ge dagens historiker svidande kritik, internet ger tillgång till oerhörda mängder kunskap som ingen tidigare åtnjutit, men man törs helt enkelt inte engagera sig i detta! Istället får allmännt tyckande råda!  Sorgligt!

[Carl Thomas]

Visst tiderna, och samhällsstrukturen, förändras med åren. Men, under hela vår långa historia med början under yngre stenåldern har vi varit ett jordbrukssamhälle – och ett sådant samhälle förändras inte speciellt snabbt, tvärtom, det är mycket starkt konservativt.

Vi blev alltså ett jordbrukssamhälle under yngre stenåldern, och förblev det  genom bronsålder och järnålder, genom vikingatiden, hela medeltiden och Vasatiden fram till slutet av 1800 talet, först då ersattes vårt jordbrukssamhälle med ett industrisamhälle. En lång tid med andra ord. Under hela denna tid förändrades inte jordbruket speciellt mycket. Metoderna var ungefär desamma – däremot ökade jordbruksarealerna och antalet gårdar.

Man ändrade inte saker och ting enkelt i ett jordbrukssamhälle förr i tiden – och vårt jordbrukssamhälle varade alltså i många tusen år. Det är i modern tid som samhället förändras snabbt.

När det man försörjer sig på inte förändras så förändras inte heller omgivningen speciellt mycket. Man tar över gården efter sin far och driver den på samma sätt som ens far och farfar gjorde. När det kommer nya redskap som underlättar det hela accepterar man dem, efter det att grannen använt dem och bevisdat att de fungerar – efter lååång tvekan…

Det går alltså inte att jämföra 60-talet med idag eftersom vi hade ett tjänstesamhälle på 60-talet – och idag lever vi i en variant av datasamhället. Två helt olika samhällstyper och ekonomier. Vi är globala i våra kontakter och får massor av intryck dagligen från hela världen.

Jordbrukssamhället stod till knäna i dynga och lera i tusentals år - och rörde sig inte ur fläcken.

 Jag minns hur man fortfarande plöjde med hästar på åkrarna på vissa platser i landet när jag var barn på 40-50 talet. Vad jag vet fanns en av de sista gårdarna som fortfarande använde hästar till allt någonstans i Strömstadstrakten på 70 talet. Det fanns säkert fler sådana gårdar runtom i landet = man kämpade emot traktorer och annat ”modernt”-  till och med då.

Jag tror att bonden på vikingatid arbetade på samma sätt som bonden på 1400 talet – som bonden på 1700 talet. Jordbrukssamhället var stabilt, nästan orörligt, under många tusen år. Eftersom mer än 90% av landets befolkning arbetade i jordbruket så förändrades inte samhället speciellt snabbt. Därmed, tror jag, att man faktiskt kan jämföra 1400 talets- och vikingatidens jordbruk med varandra. Även en stor del av befolkningens värderingar och synsätt bör ha varit desamma.

Religion, rättsuppfattning osv förändrades däremot snabbare än själva jordbruket. Man gick även från självhushåll på gården till att producera varor till försäljning vilket var en stor förändring – men metoderna i jordbruket var desamma som tidigare – man hade blivit lite rikare, hade någon häst och kanske några kor mer än förr. Men man bedrev sitt jordbruk precis som förr.

Thomas

[supergeten]

Det är skolbokstexterna som bestrids, Uppsala-skolans etablerade begrepp.  Att Uppsala-skolan etablerades av ett antal "lärda" med antingen politsiaka ambitioner eller vidlyftiga fantasier, verkar inte spela någon roll.
 
Det finns ingenting i de ärdsta dokumenten som säger att Svealand skulle omfatta enbart Mälardalen, tvärtom. Ändå pågår diskussionen i evighet. Och den kommer att göra så ända till de som har inflytande över den skrivna historien engagerar sig i att korrigera felaktiga fakta på ett sätt som får genomslag.  Det gör dom inte ännu, dom är alldeles för försiktiga, eventuellt okunniga, för det. 

Jag är rädd att eftervärlden kommer att ge dagens historiker svidande kritik, internet ger tillgång till oerhörda mängder kunskap som ingen tidigare åtnjutit, men man törs helt enkelt inte engagera sig i detta! Istället får allmännt tyckande råda!  Sorgligt!

Återigen: ta fram en bättre plats än gamla uppsala. Bevisbördan ligger på dig som säger att all gammal forskning är fel - ge oss ett alternativ som är hållbart.

Jag tror förövrigt inte ens att du förstår vad jag skriver.
Jag menar att alla inte var svear, men alla blev svear - är inte det ungefär vad du oxå tror..?

[supergeten]

Visst tiderna, och samhällsstrukturen, förändras med åren. Men, under hela vår långa historia med början under yngre stenåldern har vi varit ett jordbrukssamhälle – och ett sådant samhälle förändras inte speciellt snabbt, tvärtom, det är mycket starkt konservativt.

Vi blev alltså ett jordbrukssamhälle under yngre stenåldern, och förblev det  genom bronsålder och järnålder, genom vikingatiden, hela medeltiden och Vasatiden fram till slutet av 1800 talet, först då ersattes vårt jordbrukssamhälle med ett industrisamhälle. En lång tid med andra ord. Under hela denna tid förändrades inte jordbruket speciellt mycket. Metoderna var ungefär desamma – däremot ökade jordbruksarealerna och antalet gårdar.

Man ändrade inte saker och ting enkelt i ett jordbrukssamhälle förr i tiden – och vårt jordbrukssamhälle varade alltså i många tusen år. Det är i modern tid som samhället förändras snabbt.

När det man försörjer sig på inte förändras så förändras inte heller omgivningen speciellt mycket. Man tar över gården efter sin far och driver den på samma sätt som ens far och farfar gjorde. När det kommer nya redskap som underlättar det hela accepterar man dem, efter det att grannen använt dem och bevisdat att de fungerar – efter lååång tvekan…

Det går alltså inte att jämföra 60-talet med idag eftersom vi hade ett tjänstesamhälle på 60-talet – och idag lever vi i en variant av datasamhället. Två helt olika samhällstyper och ekonomier. Vi är globala i våra kontakter och får massor av intryck dagligen från hela världen.

Jordbrukssamhället stod till knäna i dynga och lera i tusentals år - och rörde sig inte ur fläcken.

 Jag minns hur man fortfarande plöjde med hästar på åkrarna på vissa platser i landet när jag var barn på 40-50 talet. Vad jag vet fanns en av de sista gårdarna som fortfarande använde hästar till allt någonstans i Strömstadstrakten på 70 talet. Det fanns säkert fler sådana gårdar runtom i landet = man kämpade emot traktorer och annat ”modernt”-  till och med då.

Jag tror att bonden på vikingatid arbetade på samma sätt som bonden på 1400 talet – som bonden på 1700 talet. Jordbrukssamhället var stabilt, nästan orörligt, under många tusen år. Eftersom mer än 90% av landets befolkning arbetade i jordbruket så förändrades inte samhället speciellt snabbt. Därmed, tror jag, att man faktiskt kan jämföra 1400 talets- och vikingatidens jordbruk med varandra. Även en stor del av befolkningens värderingar och synsätt bör ha varit desamma.

Religion, rättsuppfattning osv förändrades däremot snabbare än själva jordbruket. Man gick även från självhushåll på gården till att producera varor till försäljning vilket var en stor förändring – men metoderna i jordbruket var desamma som tidigare – man hade blivit lite rikare, hade någon häst och kanske några kor mer än förr. Men man bedrev sitt jordbruk precis som förr.

Thomas

I mälardalen ser man ett konkret kulturövertagande, hur gravar övertagits. Konflikter. En ny grupp dyker plötsligt upp...

Det var främst det jag åsyftade, du menade att alla "skyddade varandra" - vi ser att så inte var fallet vid vissa tidpunkter.

Sen har du helt rätt i att samhället går extremt fort nu, inte då.

Kan man då hävda att ord från 1400:talet antagligen betydde samma sak som fyrahundra år tidigare..? 

[Carl Thomas]

Vilka är” man och vi” – och vad är det ”vi” ser?

Du glömde tala om hur du tolkar Adam när han säger att; Birka är Götarnas stad – och att Götarnas land sträcker sig upptill Birka?

Språket och ords betydelse förändras ständigt. Vi bytte ju språk under7- 800 talet från urnordiska till fornnordiska. I och med att en religion kommer så inträder delvis ett nytt tankesätt och ord förändrar sin betydelse då liksom nu. En häftig brand har, högst troligt, olika betydelse för dig och mig – och betydelsen av ordet häftig har förändrats i talspråket bara på några decennier. När en Norrman är rolig är han lugn och fin – vi skrattar åt roligheter – men vi är oroliga ibland… Allt sådant fanns även förr naturligtvis eftersom språk förändras och ords betydelser glider ibland ganska långt från dess ursprungsbetydelse – så nej, språket är inte detsamma under ett gap på 400 år – trots att man säkert skulle kunna göra sig hyggligt förstådda om man kunnat prata med varandra.

Thomas

[Yngwe]

Återigen: ta fram en bättre plats än gamla uppsala. Bevisbördan ligger på dig som säger att all gammal forskning är fel - ge oss ett alternativ som är hållbart.

Jag tror förövrigt inte ens att du förstår vad jag skriver.
Jag menar att alla inte var svear, men alla blev svear - är inte det ungefär vad du oxå tror..?

Varför ska jag jag ta fram en bättre plats än gamla uppsala?  Jag försöker ju inte framföra någon alternativ plats, som  t.ex. Västgötaskolan gör. Jag försöker bara backa bandet tills dess vi står med någorlunda väl underbyggda fakta.  Uppsalaskolan, och för all del Västgötaskolan också, har skenat iväg allt för långt,
 
För övrigt förstår jag inte ens varför det måste ha funnits en central plats för svearna. Iallafall inte en som varit beständig över tid.

[Kungsune]

Just det!
Det är inte Gamla Uppsalas status som centralort som ifrågasätts utan snarare att det ensamt skulle ha varit en "svearnas"
huvudstad under 500 år. Det finns egentligen ingenting som talar emot att Gamla Uppsala rent utav i många avseenden var ett huvudsäte för
ett motstånd mot svearnas expansion. Uppsala kan dels vara flera orter och dels vara en flyttbar benämning "religiöst centrum" som inte var platsbestämd. Om nu Olof Skötkonung koncentrerar sin makt till nedanskogs som kristen regent blir det ganska taskiga förutsättningar för alla eventuella centrala uppsalaplatser där. Istället måste man upphöja/koncentrera kulten till en väl skyddad central uppsala i Uppland. En bygd som tydligt utmärker sig för sitt motstånd mot den kyrkligt uppburna regeringen.

[Boreas]

Varken språk eller gener talar om för oss om götarna även kallade sig svear eller om svearna är ett samlingsnamn på flera folkstammar eller namnet på en folkstam. Längre fram i historien när vi har fler källor att gå på räknas både samer och finnar som svenskar trotts att de har andra gener och språk. Språk och gener kan inte ge oss svar på vad folken på den tiden kallade sig och varför.

Gen-testerna jag länkade till berättar om relationerna mellan dagens briter tyskare, götar, svear, hälsingar/norrlänningar och finnar. Det berättar givetvis något om relationen mellan dagens demografi, dagens gen-karta och dagens språk-karta. Sen kan man koppla detta till dom olika ekonomier och demografier som funnits inom dessa områden intill industrialismens tid. När man nu kan ta fram kartor på premisserna för jordbrukets utveckling - enligt geologi och klimat - framträder dom utvecklingsdrag jag uttryckt att sammanfalla till en genomgripande mening:

1) Fiskare/fiskeböndner och båtkultur efter åar, älvar och arkipelager,
2) fiske/fångst och semi-pastoralism i skogsområden och fjälldalar och
3) lantbrukare på dom större ytor av kalkrika sediment och brunjord, där klimatet dessutom är gynnsamt för spannmål och större kreatur.

Vad gäller den sista kategorin framgår det att Mälardalen blev jordbrukarnas centrala område, tack vare Svealands stora och bördiga ytor. Följande karta visar för övrigt att Skåne och kusten av Västgötaland hängt bra med;

http://www.kslab.ksla.se/Fembandsverket/Pdf%20del%201/3.%20Jordbrukets%20ekologi,%20sid%2021-43.pdf

[Kungsune]

Vad gäller den sista kategorin framgår det att Mälardalen blev jordbrukarnas centrala område,

Var framgår det?

[Zven]

Hej.
Jag är sprillans ny här på forumet och har översiktligt läst igenom denna tråd, som tydligen engagerar mången medlem.
Beträffande Adam av Bremen och hans Gesta kan väl en kommentar vara på plats. Han skriver: ”Birka är götarnas stad belägen mitt i sveonernas land” 
Det är helt enkelt inte korrekt. När den gode Adam skriver detta sådär 1070 har Birka varit övergivet - förstört i 90 - 100 år. För den saken finns goda arkeologiska belägg. Det finns även skriftliga belägg för denna sak
Så Adam av Bremen kan knappast betraktas som en fullständigt pålitlig herre och för honom är det tydligen väsentligt att Birka fortfarande finns när han skriver sin bok. För en god katolik går alltid barmhärtigheten före sanningen.
 Zven

[mof]

En annan teori om det är att Adam talar om ett annat Birka.

[Kungsune]

Ja, vi har ju bl.a. Hiltin Johannes.
Det har skrivits en rad uppsatser om detta och det finns väl fog att anta att Birca i källorna inte alltid
handlar om Björkö i Mälaren. Annars är det både Adam och Olaus Magnus som räknar Mälaren såsom en götisk sjö.

[Kungsune]

Beträffande källkritik och tillrättalagda källor så kan jag rekomendera denna sida:
http://www.beowulftranslations.net/journey.shtml
Den jämför ett stort antal beowulföversättningar. Det är mycket
Tankeväckande att se hur relativt moderna översättare manipulerar
texten, slänger in ortsnamn mm som inte finns i original.

[Carl Thomas]

Om alla i landet är svear – så ligger (låg) faktiskt Birka mitt i Svearnas land - under förutsättning att Björkö Birka är det Birka som avses.

Om Götarnas land sträcker sig upp till Birka så skulle eventuellt Södermanland tillhöra Östgötarna och kanske Närke tillhöra Västgötarna – vilket inte är otroligt när man läser Ynglingasagan - och när man studerar kartan och gränserna mellan landskapen.

Om Birka är Götarnas stad -  kan Birka ha varit en fredad handelsplats som Götarna hade i sin handel med Mälardalen - samt österut mot Finland/Ryssland. Enligt samma resonemang är det inte omöjligt att t.ex Lödöse eller Grönköping, var en Mälardalens fredad handelsplats för deras handel västerut.

Om grundsynen är samarbete mellan landskapen (istället för stridigheter) kan kartan ha sett sådan ut.

Med samma grundsyn kan” ett tempel som heter Upsal” ha legat i Gamla Uppsala – också. Det fanns, högst troligt, andra Upsal tempel runt om i landet. Några av dessa Upsal templen blev kanske, så småningom, även ortsnamn.

Varje landskap hade sin egen Kung. Landskapskungarna valde mellan sig fram en Sveakung som då var Kung över alla Svear – alltså hela landets befolkning. Då kan dessa Sveakungar ha residerat lite överallt i landet, både på Kinnekulle och i Gamla Uppsala – allt efter vilken landskapskung som då blivit vald till Sveakung. En Sveakung var alltså inte en Uppsalakung. Uppsalakungen var landskapskung i Uppland.

Vid de tillfällen en Uppländsk Landskapskung blev vald till Sveakung regerade denna troligen från Gamla Uppsala. Den nye landskapskungen i Uppland kunde då ”köras bort” från Gamla Uppsala och regera från kanske Adelsö (Som Björn i Högen – medans hans bror Anund Uppsale var Sveakung (?) och satt i Gamla Uppsala). Detta ger i sin tur andra förklaringar, som t.ex att Björn (och Anund) förhandlade på uppdrag av Sveakungen Olof, enligt Adam.

Om man ser Sveakungen som garant för lagen, samt som högsta präst vid blot – så kan vi se förklaringar till väldigt mycket i vår historia. Åtskilliga Sveakungar ”kördes bort” från blotplatser (Upsal tempel) på grund av att de nekade blota eftersom de var Kristna. Olof Skötkonung var en av dessa. Han blev aldrig avsatt som Sveakung – men han blev bortkörd (?) från Mälardalen – samtidigt som han fortsatte att prägla mynt i Sigtuna – vilket var en Sveakungs rätt. Alltså, han var Sveakung, regerade från VG – och såg fortfarande till att Uppsalakungen följde Upplands lag. Samma princip gäller för Anund som flera gånger regerade från VG under 20-års perioder. Även berättelsen om Inge den Äldre och Blot Sven får en logisk förklaring på sina respektive maktsfärer.

Jag börjar mer och mer se vår historia enligt ovan. Källor och sagor stämmer mycket bättre in – och vissa händelser får plötsligt logiska förklaringar. Svitjod blir då en Union som Landskapen ansluter sig till – och ibland, från. Detta kan vara en förklaring till varför Svitjods gränser varierar under seklernas gång.

Denna grundsyn bygger på samarbete mellan landskapen, alla bidrar till fred, man gifter sig mellan landskapen, handel sker – och alla landskap strider tillsammans mot yttre fiender – och de har en gemensam Sveakung vars uppgift är att hålla fred inom landet, lösa gränstvister, se till att lalla följer lagen, osv – men han hade ingenting med landskapens interna styre att göra – det skötte Landskapskungarna.

Jag tycker - att med denna hypotetiska grundsyn blir det plötsligt lite ”ordning och reda” i alla sagor och källor – och det här med Götar och Svear spelar inte längre någon roll - eftersom de samarbetar - och de lyder båda under Sveakungen .

Thomas

[Karlfredrik]

Återigen,Carl Thomas,måste jag fråga om tidsperspektiv. Om det är fråga om tiden efter år 800, kan jag tänka mig ett svea rike som omfattar mellansverige och med tiden Västergötland.
Däremot håller jag inte med om att stridigheter aldrig förekommit.

[Yngwe]

. Om det är fråga om tiden efter år 800, kan jag tänka mig ett svea rike som omfattar mellansverige och med tiden Västergötland.

Vad baserar du denna uppfattning på? Varför kan inte Svearnas land omfatta Götaland tidigare? 

[tty]

Om alla i landet är svear – så ligger (låg) faktiskt Birka mitt i Svearnas land - under förutsättning att Björkö Birka är det Birka som avses.

Eftersom Adam säger att Birka låg helt nära Sigtuna och en dagsresa från Uppsala är det väl inte mycket tvivel om det.

Om Götarnas land sträcker sig upp till Birka så skulle eventuellt Södermanland tillhöra Östgötarna och kanske Närke tillhöra Västgötarna – vilket inte är otroligt när man läser Ynglingasagan - och när man studerar kartan och gränserna mellan landskapen.

Jag skulle tvärtom säga att det är mycket osannolikt med tanke på att Västergötland/Närke och Östergötland/Södermanland skiljs av vidsträckta skogsbygder som nästan helt saknar fornminnen från järnåldern och ortnamn av järnålderstyp.