Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Yngwe]

Ledsen men jag tycker inte det stämmer, det andra havet som ligger i norr är ju inte det svebiska havet utan ett annat hav. Lagunen kan ju knappast vara det som är svebiska havet. Eller? 

Att man inte kan sätta likhetstecken mellan Ester och Aesti håller jag med om, men namnen kan ha gemensamt ursprung och det är mest troligt området i dagens baltikum det rör sig om. I vilket fall som helst visar det klart att landet fortsätter efter sionernas land, välrdens ände finns inte där! 

Sorry, men ditt alternativ känns väldigt konstruerat. Wislanäset uppfyller inget av det som står i texten till fullo, det ligger inte ute i själva havet utan är förbundet med land, det sträcker sig inte så långt som till världslandmassas slut, det är väldigt litet för att hysa en stam med flera samhällen som kan bygga upp stora flottor.   

[Anganatyr]

Upplandslagen stadfäst 1296 skall omtala att sedan vald konung ridit Eriksgata var han lagligen kommen till land och rike hos uppsvear, södermanlänningar, götar och gutar, och hos alla smålänningar. Är det någon som vet mer om uppsvearna i Upplandslagen? I Upplandslagen verkar de som bor i Uppland kallas uppsvear, vilka var då nersvearna?

Även Saxo skall omtala uppsvear. Är det någon som vet i vilken bok och vilket kapitel?

[Carl Thomas]

Angantyr, Intressant det där om ”alla Smålänningar” i Upplandslagen, det har jag missat…

Västgötalagen, om mandråp, säger ju så här; Svenskan man och Småländsk man inom riket, ej Västgöte” - angående vilket belopp som skall bötas för mord beroende på landskapstillhörighet.

Svesnkan man ser jag som en man inom alla landskap + då de delar av Småland som ligger inom riket och som ej tillhör Västergötland.

Jag undrade just om de andra Smålänningarna, vilka var dom? Varför var inte dessa ”Svenskan man” (Svensk man) som alla andra?

Kan det vara så att resten av Småland, vid denna tid, ver förenat med Uppsvearna? Denna tanke på formuleringen ”alla Smålänningar”…?

Thomas

[Castor]

Ledsen men jag tycker inte det stämmer, det andra havet som ligger i norr är ju inte det svebiska havet utan ett annat hav. Lagunen kan ju knappast vara det som är svebiska havet. Eller? 

Att man inte kan sätta likhetstecken mellan Ester och Aesti håller jag med om, men namnen kan ha gemensamt ursprung och det är mest troligt området i dagens baltikum det rör sig om. I vilket fall som helst visar det klart att landet fortsätter efter sionernas land, välrdens ände finns inte där! 

Begreppet "svebiska havet" (suebicum mare) förekommer bara på ett ställe i Tacitus' "Germania". På andra ställen benämns ju Östersjön (liksom Nordsjön) som "Oceanen". Tacitus tycks dessutom vara den enda kända skribent som använt benämningen "svebiska havet". Hos Ptolemaios heter ju Östersjön Oceanus sarmaticus. Därför kan man dra slutsatsen att "svebiska havet" nog inte syftar på Östersjön som helhet.

Med en dåres envishet återkommer jag till handeln med bärnsten som är den troliga grunden till romarnas kunskaper om området vid och bortom Wislas mynning. Sista biten av bärnstensvägen mellan Italien och "bärnstenskusten" följde sannolikt Wislas nedre lopp via den stora flodarm som mynnar i lagunen. Fortsätter man i ungefär samma riktning längs lagunen har man till vänster Wislanäset bortom vilket det finns "ett annat hav" (än det man färdas på) och till höger en kompakt landmassa. De bärnstenssamlande aestierna bodde vid lagunens bortre ända i bland annat Samland som än idag är berömt för sina bärnstensfyndigheter.

Folknamnen aestier och ester har troligen ett germensamt ursprung som kan härledas till det urgermanska ordet för öster.

Lagunen heter för övrigt Aistmarės på litauiska, vilket leder tankarna till såväl Aestii som Suebicum mare.

[Yngwe]

Tacitus tycks dessutom vara den enda kända skribent som använt benämningen "svebiska havet". Hos Ptolemaios heter ju Östersjön Oceanus sarmaticus. Därför kan man dra slutsatsen att "svebiska havet" nog inte syftar på Östersjön som helhet.

Man kan dra den slutsatsen, men det är ingalunda en självklar slutsats utan en slutsats du nu drar för att det passar. Den bygger inte på empiri utan på ett antagande. Den ger alltså inget stöd till din teori. 

Jag repsekterar givetvis din teori, så jag ska ge dig chansen att övertyga mig.

Hur ser du på det att näset bara är 50 km2 och alltså väldigt litet för att rymma svionerna med deras samhällen. Hur kan de försörja sig, lagunen lär de ju inte kunna göra ensamt anspråk på.

Jag håller med dig om att området förmodligen är mycket viktigt i bärnstenshandeln och att åtskilliga greker och romare tagit sig dit.  Eftersom de arkeologiska materialet visar på starka kontakter med skandinavien måste man ju anta att skandinaver är välkända där. Hur kommer det sig då att Tacitus då skulle missa skandinaverna?

[Anganatyr]

Angantyr, Intressant det där om ”alla Smålänningar” i Upplandslagen, det har jag missat…

Västgötalagen, om mandråp, säger ju så här; Svenskan man och Småländsk man inom riket, ej Västgöte” - angående vilket belopp som skall bötas för mord beroende på landskapstillhörighet.

Svesnkan man ser jag som en man inom alla landskap + då de delar av Småland som ligger inom riket och som ej tillhör Västergötland.

Jag undrade just om de andra Smålänningarna, vilka var dom? Varför var inte dessa ”Svenskan man” (Svensk man) som alla andra?

Kan det vara så att resten av Småland, vid denna tid, ver förenat med Uppsvearna? Denna tanke på formuleringen ”alla Smålänningar”…?

Thomas

En väldigt intressant tankegång Carl Thomas. Frågan är vad som menas med smålänningar på 1200-talet. Är det de som bor i det vi idag kallar Småland, eller är det de i alla övriga "småländer"? Det är ju flera landskap som inte nämns i dessa två texter som rimligtvis bör ha tillhört dåtidens "sverige"? Jag undrar om inte "alla smålänningar" kan betyda alla som kom från "små länder" (som tex Öland, Västmanland, Närke mfl). Frågan är ju också hur de definierade vad som var ett "småland" på 1200-talet? Det tycker jag i alla fall kunde förklara varför flera landskap som borde vara "svenska" på 1200-talet inte står med.

[Carl Thomas]

Jag misstänker att det handlar om just Småland eftersom Småland är ett namn på ett landskap. Men jag är lite undrande på skillnaden i lagtexterna jag hänvisade till. Nu är det en tidsperiod mellan den, vg lagen skrivs ju ca 1220 och Upplandslagen 1296 – så det är 70 år mellan dem och mycket kan hända på 70 år i en lite orolig tid.

Jag tycker att VG lagen definierar det hela bra (under förutsättning att jag förstår det rätt) Alltså Småländs man, inom riket, ej Västgöte.

Upplandslagen är ju också klar med sin formulering ”alla Smålänningar”.

Kan det vara så att under dessa 70 år har Småland blivit ett eget ”rike” (?) samt anslutit sig till resten av Sveariket – så nu 1296 är ”alla Smålänningar” med i Sveariket?
1220 var då bara en del av Smålänningarna med?

Om så är fallet har vi kanske ringat in när Småland blev Småland?

Götaland kallas Götaland först 1150. Uppland blev Uppland 1296. Kan vi kanske då skönja att Småland blev Småland någonstans 1220 – 1296? Det verkar ju som om alla landsdelar ”plötsligt är i behov av egennamn?

Thomas

[Carl Thomas]

Jag har läst någonstans att t.ex Hälsingland + något mer landskap ovanför Uppland var fristående från Sveariket och att Upplänningarna försökte på olika sätt att få med dem i Sveariket. Om jag minns rätt var detta på 8-900 talet – men jag minns inte källan.

Någon som vet?

Thomas

[Castor]

Hur ser du på det att näset bara är 50 km2 och alltså väldigt litet för att rymma svionerna med deras samhällen. Hur kan de försörja sig, lagunen lär de ju inte kunna göra ensamt anspråk på.

Som sagt, ingenting i Tacitus' text säger något om antalet svioner. Det enda konkreta vi får veta är att de utmärkte sig som båtfolk.

Näset blev bevisligen befolkat inte långt efter att det steg upp ur havet någon gång under yngre stenåldern. Drygt tvåtusen år senare försörjde sig väl människorna på liknande sätt som då - genom jordbruk och fiske, kanske kompletterat med jakt på säl och sjöfågel. Självklart bedrev de också handel och deras båtbyggerikunnande kan ha varit en konkurrensfördel. Och dessutom kan svionerna, även om Tacitus tycks antyda det motsatta, ha ingått i en större gotisk gemenskap och således haft mestadels fredliga förbindelser med sina grannar i söder och väster.

Det är nog bortom allt rimligt tvivel att det fanns samhällen på Wislanäset under första århundradet. Närheten till bärnstensvägen bör ha medfört närkontakt mellan dessa samhällens invånare och romerska handelsmän. Romarna som färdades landvägen hade naturligtvis inga båtar ned sig. Alla transporter över vatten måste därför ha ombesörjts av lokala aktörer som romarna behövde förhandla med.

Jag håller med dig om att området förmodligen är mycket viktigt i bärnstenshandeln och att åtskilliga greker och romare tagit sig dit.  Eftersom de arkeologiska materialet visar på starka kontakter med skandinavien måste man ju anta att skandinaver är välkända där. Hur kommer det sig då att Tacitus då skulle missa skandinaverna?

Jag tror inte man kan utläsa någonting om olika germanstammars långväga handelsförbindelser med andra germanstammar i Tacitus' verk. Frisches Haff hette tidigare Friesisches Haff, dvs "Frisiska lagunen", vilket ger en fingervisning om att friserna också var intressenter i Östersjöns bärnstenshandel.

[Anganatyr]

Götaland kallas Götaland först 1150. Uppland blev Uppland 1296. Kan vi kanske då skönja att Småland blev Småland någonstans 1220 – 1296? Det verkar ju som om alla landsdelar ”plötsligt är i behov av egennamn.

Om detta är riktig information så tycker jag att det är riktigt intressant. Vad finns det i så fall för behov som leder till att de ger landsdelarna dessa samlingnamn på tidigare mindre enheter?

[Yngwe]

Att folk bott där betvivlar jag inte, men hur har ett så litet område kunnat utveckla en särprägel stark nog att de ska anses vara en egen stam, dessutom stark i män, vapen och flottor?  Näset kan omöjligtvis samtidigt både livnära folk nog och producera timmer nog till de stora flottorna.  Området är bara dubbelt så stort som Visingsö.   Hur människor räknar du med att området kunnat hysa?  500? 1000?  Man ska ha i åtanke att marken till stor del består av sand och alltså inte är något särdeles bördigt landskap.


Germania beskriver ju de germanska folken, till de räknas onekligen skandinaverna. Dessa är alltså inte bara en avlägsen handelskontakt utan en mycket stor germansk grupp. Han skulle alltså ha full koll på en stam på några hundra personer på en mycket liten yta, men ändå sakna all kunskap om skandinaverna ? Detta trots att skandinaver närmast bevisligen ha haft kontakter över Österjön och dessutom med området runt Gdansk.  Ingenting i det arkeologiska materialet tyder väl på att Skandinaver varit isolerade från kontinenten, tvärtom beskrivs väl ofta södra östersjö-området som en relativt likriktad kulturzon från åtminstone bronsålder och fram det att de slaviska folken anländer till området.   Det vore därför mycket märkligt om man saknade kunskap om Skandinaver och följdaktligen märkligt att Tacitus skulle utelämna dom i sin beskrivning av germanerna.

[Boreas]

Romarna som färdades landvägen hade naturligtvis inga båtar ned sig. Alla transporter över vatten måste därför ha ombesörjts av lokala aktörer som romarna behövde förhandla med.

Jag tror inte man kan utläsa någonting om olika germanstammars långväga handelsförbindelser med andra germanstammar i Tacitus' verk. Frisches Haff hette tidigare Friesisches Haff, dvs "Frisiska lagunen", vilket ger en fingervisning om att friserna också var intressenter i Östersjöns bärnstenshandel.

Friserna är ju en del av vad du kallar "germanstammar". Annars berättar ju "Bello Gallico" om "venderna" som "rådde på havet" utanför Valland och seglade av och an till Rhenens mynning, där dom hade större bosättningar. Handeln mellan Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen är ju även äldre än stenålderns flint- och bärnstenshandel till Medelhavet.

Handelsleden från Östersjön till Svartahavet resp. Medelhavet gick förövrigt efter älvarna. Ser man på namnskicket efter dessa handelsleder är det också tydligt att handeln med bärnsten, flinta och lampolja utvecklas från produktionsplatsen (Östersjön) och till marknaden (Medelhavet). Det är alltså "germanstammarna" som utvecklar dom produkter OCH handelsförbindelser som gjorde "Bärnstensvägen" söderut och "Silver-vägen" norrut - via Trans-Silvania - från "Venetiska bukten" i väster och "Danube" i öster. (Jmfr. den latinska Silvanus och den grekiska Silenos.)

Det är givetvis dom samma mänskor - alltså 'veneter' och 'germaner' - som utvecklade dom fartyg och farleder som behövdes för att trafikera dom stora älvarna i norra Europa med hand-del och van-del.

http://de.wikipedia.org/wiki/Bernsteinstra%C3%9Fe
http://members.chello.at/gerhard-spitzer/

Givetvis kände deras kunder i Grekland och Italien till dessa handelsmäns språk, kultur och hemort.  Man kan ta för givet att såväl greker som romer hade rest med och besökt handelsorterna i norra Europa. När ett större antal romer med tiden organiserade sej och marscherade norrut var det inte som 'vandrande handelsmän', utan som brutala erövrare och perifida imperialister. Deras historieskrivning skal man akta sej för att ta bokstavligt...


    

[Ola Nilsson]

Götaland kallas Götaland först 1150. Uppland blev Uppland 1296. Kan vi kanske då skönja att Småland blev Småland någonstans 1220 – 1296? Det verkar ju som om alla landsdelar ”plötsligt är i behov av egennamn?

Tomas,
Du har ju själv konstaterat tidigare i tråden att äldre Västgötalagen nämner Smålänning. Det måste väl innebära att också Småland fanns när den skrevs ca 1220, eller hur menar du?

Och vad menar du med "Götaland"? Till skillnad från Västergötland och Östergötland, eller hur menar du?

[tty]

Kan det vara så att under dessa 70 år har Småland blivit ett eget ”rike” (?) samt anslutit sig till resten av Sveariket – så nu 1296 är ”alla Smålänningar” med i Sveariket?
1220 var då bara en del av Smålänningarna med?

Om så är fallet har vi kanske ringat in när Småland blev Småland?

Götaland kallas Götaland först 1150. Uppland blev Uppland 1296. Kan vi kanske då skönja att Småland blev Småland någonstans 1220 – 1296? Det verkar ju som om alla landsdelar ”plötsligt är i behov av egennamn?

Thomas

Småland nämns i Rymbegla (ca 1200) och beskrivs som liggande öster om Västergötland och det nämns att Visingsö ligger där.

[Carl Thomas]

Tack tty! Ca 1200 är noterat. Rimbegla!

Ola, jag menar att 1220 delas  Småland upp = ”de delar av Småland som ligger inom Riket” = då ligger andra delar av Småland utanför Riket. 1276 skrivs ”alla Smålänningar” = då borde hela Småland ligga ” inom riket”. Någonting borde då ha hänt på dessa ca 70 år.

Tty:s inlägg att Visingsö tillhörde Småland tycker jag är mycket intressant eftersom Näs nu finns där från ca: 1150 och att Näs då är kungasäte. Det tål att fundera på eftersom då Visingsö tillhörde Småland – ( jag har alltid trott att Visingsö tillhörde Östergötland).
 
Båda nämna lagar använder ju ordet ”Riket”. Då bör ett Rike alltså finnas både 1220 och 1296. Förhoppningsvis syftas på samma rike – vilket jag anser att det är, alltså Sverige.

 Detta eftersom 1220 används beteckningen ”Svenskan man” = Svensk man. (Tidigare fanns det ju bötesskillnad mellan olika landskap, alltså olika bötesbelopp, Typ ”Västgöte ligge ogill” (Det kostade inte något att slå ihjäl en Västgöte).
 
1220 är det samma böter för alla inom Riket inklusive Småländsk man inom Riket, ej Västgöte. Ingen skillnad görs på landskapstillhörighet. Det bör betyda att alla landskap ingår i samma rike – och ingen skillnad görs mellan landskapen länge.  (Birger Jarl levde och verkade under dessa 70 år= 1248 – 1266).

Ja, tidigare fanns Öst- och Västergötland med egna Kungar. Nu finns hela Götaland under en kung.

Angantyr, ja, det är intressant. Varför uppstod behovet? Jag kan tänka mig att man började övergå från ”folktillhörighet” alltså att man var Göte, i Götarnas område som fram till nu varig ganska flytande – till att dra gränser så att ett ”land” uppstod. Detta ”land” krävde då ett namn av något slag. Götarna gav sitt land namnet Götaland eftersom de nu hade en gemensam Kung.

Samma sak borde då inträffa i de andra områdena eftersom en fast gräns då är lagd av ett landskap. Plötsligt upptäcker alltså Småland att de har en fast gräns till Götaland – och drar upp fasta gränser de också åt alla håll, de små länderna enas och Småland blir till. Samma sak då i Uppland. Eftersom de själva kallar sig för Uppsvear döper de sitt land till Uppland. När Uppland då bildas med fasta gränser uppstår ju samma fenomen där, alla omkringliggande landskap vill också ha fasta gränser år alla håll.

Västmanland blev ju ”avknoppat” från Fjedryndaland om jag minns rätt, det bör ha varit ungefär vid denna tid, eller strax innan - gissar jag. Någon som vet när detta skedde?

Vi kan alltså, kanske, skönja när ”folknamnen” vars områden hade flytande gränser – började dra fasta gränser – bilda ”landskap” - och döpa sina fasta landområden - för första gången.

Kanske var det Birger Jarl som tvingade fram denna händelse genom att han enade landskapen och bildade Sverige?

Thomas

[Ola Nilsson]

Götaland kallas Götaland först 1150. Uppland blev Uppland 1296. Kan vi kanske då skönja att Småland blev Småland någonstans 1220 – 1296? Det verkar ju som om alla landsdelar ”plötsligt är i behov av egennamn?

Jag blev inte riktigt klok på vad du menade med stycket ovan. För Götaland var det att Västergötland och Östergötland för första gången har en egen kung? För Uppland att namnet nämns första gången? Och för Småland att hela Småland tillhör Sverige för första gången?

Jag tänkte börja i en annan ände - med namnet "Småland", men jag tror det passar bättre i en egen tråd. Återkommer med det.

[tty]

Tty:s inlägg att Visingsö tillhörde Småland tycker jag är mycket intressant eftersom Näs nu finns där från ca: 1150 och att Näs då är kungasäte. Det tål att fundera på eftersom då Visingsö tillhörde Småland – ( jag har alltid trott att Visingsö tillhörde Östergötland).
 

Såvitt jag vet har Visingsö alltid ansetts vara en del av "smålandet" Vista.

[Carl Thomas]

Ola, ja, Väst- och Östergötland verkar nu, sedan en tid tillbaka, ha en gemensam kung. Då har jag kallat detta för Götaland (enhetsnamn). Uppland slog ihop de tre folklanden och döpte detta ”nya” område till Uppland 1296.

Småland verkar ha varit delat 1220 – och enat 1296. Med enat menar jag då att alla Smålänningar ingick i Riket som en enhet. Det är möjligt att Småland kan ha hetat Småland längre tillbaka än 1220 och att de själva sett sig som en enhet – men att bara delar av Småland hade anslutit sig till Riket 1220.

Riket är, tror jag, är ett helt nytt begrepp här, med Riket menas alltså Sverige. Småland har alltid ingått i Sveariket som jag ser det (– men kanske inte alltid varit ansluten till den Union som jag tror på). Men det nya Riket håller nu på att utformas och finslipas. Lagarna som nu skrivs är delvis anpassade till detta nya Rike – eller kanske rättare sagt, man försöker anpassa lagarna – men är fortfarande lite lokalpatriotisk. Ett nytt begrepp finns, Sverige och Riket – och alla är fortfarande Svear – nu i ännu högre utsträckning kanske eftersom nationen Sverige är ny.

Ett alternativ till min egen uppfattning om VG-lagen är att det där med ”Svear äga kung taga..osv” skrivs ju under denna tid av Bispen Brynolf Algotsson när han ”skriver om” VG-lagen någon gång mellan 1284 – 1290. Skall vi se denna formulering som en anpassning till det nya Riket = Sverige? Han kan alltså ha moderniserat VG lagen så att den passar för det nya riket?
Thomas

[Boreas]

Det centrala läget mitt i Vättern och mitt i södra Sverige gjorde ön attraktiv ur många synpunkter. Härifrån kunde man med lätthet nå både Öster- och Västergötland, och härifrån kunde man enkelt ta sig till och från de rika bygderna i norr, Närke och vidare upp i Mälardalen, liksom också söderut mot de Småländska landskapen och vidare mot Danernas områden och kusten. Vättern var motsvarigheten till dagens E4. De stora skogarna, Tiveden och Holaveden var osäkra och långsamma färdvägar. Sjön däremot gav en snabb och förhållandevis säker framfart.

http://www.visingso.net/turokul/historia/index.html

Âr det på Visingsö man etablerar ett gemensamt kungasäte för båda Götalanden - vid slutet av vikingatiden? Er det härifrån man omsider blir mån om att åka norrut och samla dom gamla adelsfamiljer från såväl Götaland som Svealand och Hälsingland - till ett större "Vi", under det hederskrönta 'Uppsala Öd', under 1200-talet?

[Boreas]

Läget gjorde att ön var idealisk som centralpunkt för produktion och handel redan under stenåldern. Under tidig medeltid etablerade sig den nya kungamakten på ön. På den södra udden uppfördes under 1100-talet en, med tidens mått mätt, imponerande borg för kungamaktens räkning - den första svenska kungliga borgen. Visingsö slott, eller Näs borg, kom att vara i kungamaktens ägo fram till att den förstördes i en strid 1318. Här avled flera av de tidiga kungarna, bl a Magnus Ladulås.

Efter att rikets centrum flyttades till den nygrundade huvudstaden Stockholm, behöll Kronan stora jordegendomar på ön. Med dessa som grund bildades trehundra år senare den Braheska grevskapet Visingsborg och som inledde öns nästa storhetstid.

http://www.visingso.net/turokul/historia/index.html

Arkeologin har visat att Visningsö var en centralort i södra Sverige redan under tidlig järnålder. På branten öster om Vättern ligger för övrigt Vistakullen mycket centralt i landskapet. Här finns även en gammal fornborg med intern vattenkälla - som endera gillar å kalla 'offerbrunn'...  

 De många fynden från den yngre järnåldern vittnar om att här fanns ett blomstrande ösamhälle, jämförbart med exempelvis Birka och Gamla Uppsala. Ön var ett handels- och hantverkscentrum av stor betydelse. Här har dock inte funnits någon stadsbebyggelse utan befolkningen har troligen varit spridd över ön.
  
Av byanamnen på Visingsö kan man kan man utläsa att ön vid denna tid var "fullt utbyggd", med något undantag är nämligen namnen av den karaktären att de bildats under järnåldern och i något fall kanske ännu tidigare. Rökinge anses vara ett uråldrigt bynamn, medan exempelvis Erstad, Tunnerstad och Vrixlösa härstammar från åren runt vår tideräknings början.
http://www.visingso.net/turokul/historia/index.html

Det gamla namnskicket har tydliga spår till eller från Gotland. Ett enkelt men tydligt exempel ligger i begreppen 'Vi'/'Vie' och 'Vis'; från hertigdömet Wis-borg med huvudsätet Vis-by, till det yngre grevskapet Visings-borg. När Adam beskirver 'Gotarnas Sjö' får man utgå från Vättern som en högaktuell kandidat.

Mitt i Bråviksfjärden  - på gränsen mellan Södermanland och Östgötaland - ligger ön Getaborg. Rakt väster om dagens Hanö bukt, inne vid den gamla strandlinjen vid Tunbyholm/Smedstorp, ligger ännu en Getaborg.  (von Schwerin: Tunbyholm och Smedstorp. SHÅ 1935). I mellan dessa två gränsmärken ligger alltså östra Götaland, vari inkluderat 'Smaa-länderna' inför Kalmars sund.

När östgöta-jarlen Birger väljs till riksdrots är det tydligt att Götalanden - under Göta lejon - förenar sej med den kvarvarande adeln (jarlarna) efter Ynglingaätten i Uppsala och 'uradeln' från den östra sidan om Bottenhavet, vilka för Gripen in i den nya rikssymbolen. När denna union av tre tidigare kungadömen - Götaland, Svealand och Finland - fick sitt förenade huvudsäte på Helgeandsholmen blev det naturligt att Sveariket Sverige fick företräde som samlande epitet.

Det återstår dock att definiera vilken av dessa kronor som räknades som utgångspunkt för Helsingland. Hörde Hälsingarnas hertigar till götarna, svearna eller dom (svensktalande) finnarna...?!