Snorre kände enbart till ett Uppsala. Allt han skrev som hände i, eller omkring Uppsala, som han hade hört berättas, förlade han alltså dit. Snorres Uppsala är alltså hans erfarenheter från 1200 talets berättelser och sagor.
Vi har över 40 Uppsala i landet idag. Jag vet inte om man forskat på hur gamla dessa namn är, men de borde vara samtida eftersom det är ett gammalt namn. Med så många Uppsalor bör namnet ha en dåtida viktig betydelse. Adam skrev att templet hette Upsal. Inte platsen templet låg på alltså. Då borde namnet Uppsala vara förknippat med begreppet Tempel eller Hov. Ett Hov skriver Snorre fanns intill Uppsala, alltså inte i Uppsala. Hur nära, eller hur långt bort är då ”intill”?
När Snorre beskriver Fyrisån, Fyrisvallarna och Uppsala tillsammans uppstod ett problem för Rudbeck eftersom varken Fyrsiån eller Fyrisvallarna fanns i området -. Men han fixade ju till att så blev fallet genom namnbytet av Salaån till Fyrisån. Plötsligt stämde Snorres bild med ”verkligheten”.
Snorre skrev om både Fyrisån och Fyrisvallarna på den tid Salaån hette Salaån. Han måste då ha hört om en å som hette Fyrisån och dess strandängar/vallar, och han hörde dem nämnas ihop med Uppsala. Eftersom han enbart kände till ett Uppsala blev det Gamla Uppsala som han pekade ut.
Vi bör då söka efter fler Uppsala och försöka bekräfta namnet ursprungs betydelse som en eventuell tempelplats. Detta gör inte Gamla Uppsala mindre värt på något sätt.
Snorre nämner även Skutån. En sådan finns inte i närområdet vad jag vet – men Skuttunge har en å, kan dess namn varit Skutån? Om vi leker lite med ord, Skuttunge, skutunge, Skutån. Kanske kan vara någonting?
Sagor är sagor och inga källor enligt min uppfattning. Har Snorre uppfattat någonting fel avspeglas detta i alla hans sagor. Han kan knappast ha uppfattat allt 100% rätt.
Thomas