Vi/Wi är ju ett gammalt ord och finns som del i många ortnamn. Vi pratar inte om 1500-talet. Fortfarande redovisar du inga källor till att ordet skulle ha haft en annan äldre betydelse än "helgedom"
Det är ofta att det finns bevarat testamenten, köpehandlingar, donationsbrev etc från 12-1300talet. T o m från 1100-talet. Ordet vi är tolkat, men jag bestrider inte ordets tolkade betydelse i sig. Men många platsnamn är omvandlade till något som i senare tider låter som ett "vi-namn". Det minsta man kan begära är att kolla i ortnamnsarkivet om det finns äldre versioner av namnet och om det då varje gång fortfarande är ett vi-namn.
I Junabäck valde man kung på alla götars ting. Det är inte en plats där man bytte gisslan som du menar och inget som jag skrivit.
http://wadbring.com/historia/sidor/vglag.htm
Wadebring är normalt en god skribent, men här anser jag han missuppfattat grovt. Vi talar ju om Äldre Västgötalagen. Det finns tingsplats för götarna vid Götala och detta är Alla Götars Ting.
I Östergötland finns även en samlande tingsplats, som några försöker övertyga om är alla Götars Ting, men platsen är nära Bjällbo, vilket är intressant. I Östergötland Västanstång ingår på den tiden Asker etc.
Äldre Västgötalagen speglar enligt min mening en federation mellan befolkningarna på bägge sidor Vättern, varvid de ledande stormännen förhandlar ev träffas informellt och avgör vem som skall föreslås av därtill arvsberättigade ur kungasläkten. Därefter rider reser den utvalde med följeslagare (båt/häst) till Östgötarnas ting för att få godkännande. Efter godkännandet, så fortsätter kungen genom Ögl Vä'stanstång söderut och godkänns under vägen i Vista Ting (eller inte) Kungen fortsätter vidare till Tveta Ting vid junabäck för godkännande där. Kungen har under resan åtföljts av gisslan (även vittnen) ur Ögl ting. Vid Tveta Ting väntar nu Gisslan ur Vgl Ting, som sänts ut, vilka skall intyga vid eget ting att Ögl gisslan (vittnen) intygar att kungen är rätt antagen/godkänd. Kungen med gisslan reser sedan till Götala och enligt lagen skall tinget där taga eller vräka. Etc. Etc.
Sedan har kungen rätt att utnyttja uppsala öds tillgångar, vilket bör innefatta Näs slott, Visingsö under 1100-talet.
Äldre Västgötalagen bör gälla före Birger Jarls segrar. Efter Birjer Jarl tillkommer Yngre Västgötlagen, där stormännen inom Mälarområdet, som jag minns det är inkluderade i valprocessen. Då först blir den längre "Eriksgata" aktuell.
Det står inte i lagtexten, men det underförstås att kungen alltid skall väljas "dynastiskt", d v s inom en bestämd släkt, och om manslinjen tagit slut eller arvtagaren är för ung (står alltså inte men syns av historien), så kan en ny kung utses via en kvinnolinje till den kungliga släkten. Detta sker t ex 1066, men leder till inbördeskrig fram till ca 1088, då det fanns många kvinliga sidolinjer, där dessa kvinnors make/sidosläkt propsade på kungavärdighet.